Sjokksjokk - Nederbyn - Vuolle sita

 

Kartbild från boken Anteckningar till Gellivare sockens
tidigare historia av Jöran Grapenson 1942.

Klicka på bilden för större förstoring.

På nedanstående bild har jag gjort röda prickar på det ungefärliga
område som benämns Socksjock på kartan ovan. Men jag har

ingen aning om var de exakta "gränserna" gick mellan de olika
samebyarna. Om det finns någon som vet de exakta område som
före 1903 kallades för Sjocksjock, hör gärna av er via mail:
christina.berglund57@gmail.com

 

 

Klicka på bilden för större förstoring.

 

Så här skriver Jöran Grapeson i sin bok "Anteckningar till Gellivare sockens
tidigare historia (1942):

"Den äldsta officiella handling, som kastar ett första ljus över lappbyarna i
Lule lappmark, syns vara en i Kungl. Kammararkivet förvarad 'uppbördslängd
över viltskinn m.m.' av år 1590. Enligt denna längd bestod nu ifrågavarande
lappmark då av följande lappbyar: 'Socksjocksbyen, Jockmocksbyen, Tuorpen-
jaurebyen och Sirkisluoktbyen'. Envar av dessa 'byar', vilka rätteligen borde
kallas landskap, omfattade ett respektingivande område."

"Den östra delen från Kalix älv i norr till Pite älv i söder, kallades Socksjock*
och var bebodd av en grupp relativt välbärgade skattelappar, vilka ansåg sig
vara vida förnämligare än de i väster kringströvande fjällapparna.
Den nuvarande Gellivaredelen av Socksjock kallades ofta Wuolle sita (Nederbyn
på svenska och Alakylät på finska). Pluralformen i det finska namnet angiver,
att skattelanden där var flera."

"Not: Försvenskning av det lapska Suoksjock, ofta även Sockjock. Numera är
formen Sjocksjok den vanligaste. Namn på en by inom Jokkmokks kommun."

 

 


Klicka på bilden för större förstoring.

Såhär skriver Gertrude Kuhmunen, arkivarie på Ájtte Svenskt Fjäll- och Samemuseum
http://www.laponia.info/fakta/samebyarna-inom-laponia-ca-1550-2014/:

"Efter ett beslut av Länsstyrelsen 1903 gick Jokkmokks skogslappby upp i Tuorpon och
Sjokksjokks skogslappby i Sirkas. 1927 beslutade länsstyrelsen att återföra skogsrenskötseln
i Jokkmokk under en särskild administration och Jokkmokks skogslappby som omfattade
all skogsrenskötsel i Jokkmokks kommun bildades."

"Stavningen av Sjocksjock ändrades någon gång under 1800-talet till Sjokksjokk."

 

 

Norrländska Socialdemokraten (NSD) gjorde 2011 en intervju med författarna till den
intressanta boken "De bodde bland samerna" som kan läsas på denna länk:
http://www.nsd.se/kultur/sjokksjokk-byn-som-byggdes-bort-5948302.aspx

"Av bildsamlingen från nybyggarbyn Sjokksjokk har Cristina och Tore Öberg gjort boken
De bodde bland samer på eget förlag och som inte bara handlar om nybyggarna innan
kraftverksbygget. De går betydligt längre tillbaka i historien.
- En spännande plats där många valde att bosätta sig och i gamla tider ett kommunikationscentrum
där Stora och Lilla Lule älv löper samman. Här var det bosättningar från stenåldern. Hit kom
birkarlar från kusten och gjorde affärer. Sjokksjokk var en av fyra marknadsplatser innan Jokkmokk
fick ensamrätt att hålla marknad, säger Tore Öberg.
Från 1605 var Sjokksjokk den största samebyn i Norrbotten, men 1903 avvecklades den och gick upp
i andra intilliggande samebyar. Sjokksjokk hann också vara nybyggarsamhälle under 130 år, men
avvecklades 1960 i samband med Vattenfalls vattenkraftsutbyggnad.
Och det var då som namnet Sjokksjokk försvann ur kartböckerna.
-Det kom några vänner från Amerika. De hade skaffat en tysk karta och där var Sjokksjokk fortfarande
utmärkt. Det enda som nu finns kvar är en liten vägskylt till en enskild väg, säger Cristina Öberg."

Vill man fördjupa sig i nämnda bok ovan kan man köpa den på olika ställen, endel nämnda på denna
länk: http://www.messaure.se/sjokksjokk.htm

De bodde bland samer, handlar om Sjokksjokk, en gårdssamling mellan Messaure och Vuollerim på
älvens södra sida 17 km från Messaure. Sjokksjokk var en liten by med tre gårdar som kom att påverkas
av utbyggnaderna av Messaure och Porsi kraftstationer i Stora Lule älv samt Letsi kraftstation i Lilla Lule älv.
Somrarna 1957 till 1959 gjorde Riksantikvarieämbetet en etnologisk byundersökning av gårdarna på uppdrag
av Vattenfall och Vattendomstolen. 300 bilder togs. Etnologer, språkforskare, arkeologer och andra experter
beskrev i text nybygget och livet där. Den dokumentationen av nybygget årena innan inlösen och avflyttning
har utgjort ett viktigt material när vi arbetat med boken.
Boken är indelad i tre delar, Samebyn Sjokksjokk, Nybygget Sjokksjokk och Järnframställning och vattenkraft.
Det tredje avsnittet om utbyggnaden innehåller bilder från byggnationen av tunnelöverföringen från Letsi
kraftstation i Lilla Lule älv till Sjokksjokk i Storälven, åren 1960 till 1968.


På bokens baksida kan man läsa:
"De bodde bland samer är en berättelse om Sjokksjokk, en sameby, en mytomspunnen jokk och ett nybygge
med samma namn. Boken handlar om en plats som under lång tid haft en speciell lockelse på människan.
Två samer försökte inrätta nybygget Sjokksjokk på 1830-talet. De fick lov att lämna platsen till förmån för en
svensk nybyggare. Nybyggarna fick i sin tur, 130 år senare lämna platsen för industrins krav på elektrisk energi.
I grunden var det statens beslut om inrättandet av nybyggen i lappmarken och beslut om vattenkraftens
utbyggnad som förändrade tillvaron för den lilla människan.


Om bland annat detta berättar Cristina och Tore Öberg. Vi får i text och bild följa samers och nybyggares
dramatiska historia på udden i älven från 1500-talet fram till 1968."

De bodde bland samer finns att köpa på:
- Ajttemuseet i Jokkmokk
- Papperslappen, bokhandel i Jokkmokk
- Macken i Vuollerim
- Hembygdsgården i Vuollerim (säsongsöppet)
- Vuollerim 6000 år, Natur och kultur (säsongsöppet)
- Pennstället, bokhandel i Gällivare
- Gällivare museum
- Silvermuseet i Arjeplog
- Norrbottens läns museum i Luleå

-Inom kort kommer boken också att kunna köpas på Akademibokhandeln i Luleå och i Piteå.

-Boken kan också beställas direkt från oss på 070-360 42 55 eller via mejl cristina.oberg@live.se Ange namn och adress,
så skickar vi boken tillsammans med ett inbetalningskort.Priset är 220 kr + avgift för porto.
Cristina och Tore Öberg


På wikipedia kan man läsa om Serri sameby på denna länk:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Serri_sameby#Sjokksjokks_lappby

Serri sameby omfattar ett område som historiskt hört till lappbyn Sjokksjokk eller Sjocksjokk som finns
omnämnd i historiska källor från 1500-talet och framåt. Det var en skogssamisk by som omfattade
merparten av Jokkmokks sockens östra del.
Sjokksjokk antas ha fått sitt namn efter en å med samma namn, som faller ut i Luleälven en bit ovanför
sammanflödet mellan Lilla och Stora Lule älv. Där kan lappbyns gamla vinterviste ha legat.
I en statlig utredning från 1882 sades om Sjokksjokks lappby att där fanns både fjällsamer och skogssamer,
av vilka de senare samtidigt var gårdsbrukare. När byindelningen sedan formaliserades genom 1886 års
renbeteslag blev Sjokksjokk en av fyra lappbyar i Jokkmokks socken. Den bytte senare namn till Serri lappby,
numera Serri sameby.
Befolkningen inom Serri sameby tillhör språkhistoriskt den lulesamiska språkgruppen.


Ernst Manker anger en del Äldre förhållanden;
Serri och Slakka har varit nomadvisten med endast kåta och renvall. I Serri låg kåtan vid kallkällan.
Andra äldre visten har funnits kring Suoksjokk ("Sjokksjokk" eller "Sjåkksjåkk"), som varit ett gammalt
skogssamiskt centrum (talvatisområde). Vid Pastajaure, Suoksjaure och Råutjajaure har man funnit rester
efter gamla förfallna timmerkåtor.
Manker uppger även att det förekommit pärlfiske i bäcken Suoksjokk. Där har man sedan gammalt fiskat
pärlmusslor, vilket dock inte varit av någon större ekonomisk betydelse för byn.
Man har noterat kultplatser vid Ligga, Anavare, Ailes, Vajkijaure, Järtajaure, Järtatjåkko, Suoksaure,
Suoksåive samt vid Käinstajauratj.


Platser inom Serri sameby (Mankers ordning)
• Påstojaur
• Serri
• Slakka
• Rapposkaite
• Valtavare
• Suoksjokk (Sjokksjokk/Sjåkksjåkk)
• Kuouka • Nordanå
• Njuoravuolle
• Messaure
• Juggijaur
• Padjerim
• Vuollerim

Sjöar
• Anajaure
• Övre Ållojaure
• Nedre Ållojaure
• Tjatserim och Ailesjaure
• Järtajaure