Min farfars släkt från Västerbotten- Umeå, Nordmaling med omnejd.

 

Klicka på bilden för större förstoring.

 

Denna släktforskningssida handlar om min farfar John Vilmer (Vilmar) Öhmans (född 1913-04-29)släkt vilken största delen hade sina ursprung i Nordmaling och Umeå landsförsamling – byar utanför Umeå stad. Om du hellre vill se min farfars antavla i dataprogrammet "Disgen", klicka då här.

Eftersom jag adopterades bort från min biologiska släkt när jag bara var några månader gammal, har jag inte haft förmånen att träffa någon enda av dessa anfäder på min farfars sida. Min farfar dog när jag var 20 år gammal, och då hade jag ingen tanke på att ta kontakt med mina biologiska ”rötter”. Självklart har jag alltid undrat ”vem de var”, och mest då funderat på vem min biologiska mor var, och- som alla adoptivbarn nog gör- funderat mycket över ”varför” jag inte fick växa upp med mina biologiska föräldrar och syskon. Svar på detta fick jag tio år senare när jag i 30-års ålder tog kontakt med min mor och mina syskon i Gällivare. En helt ny värld öppnade sig för mig! Nu kunde jag börja ”nysta” i mina gener och mina rötter, och intresset för släktforskningen startade då runt 1997. Detta forskande har sedan pågått i ”cykler” och allt efter tid och utrymme. Jag presenterar de olika antavlorna i någon slags ”historisk berättelse”, där jag försökt få med så mycket som möjligt av de uppgifter som jag hittat om mina anfäder. Om ni som läser denna antavla har något att tillägga eller hittar fel och brister, tveka inte då att höra av er till: christina. berglund57@gmail.com
Jag har haft många forskare till hjälp med att presentera mina anfäder nedan vad gäller tiden före cirka 1750. Störst hjälp har jag fått från "Kråken" och Sven-Erik Johanssons fantastiska databas: http://www.kråken.se/kråken/index.asp och http://www.sikhallan.se/

Det är en ”brokig” samling individers gener som jag bär med mig från anfäderna nedan. Det har förekommit både det ena och det andra, barnamord, mord, alkoholism och mycket annat intressant har jag hittat i min farfars släkts historia. Många av mina anfäder nedan var nybyggare, torpare och bönder. Jag kan nog inte ens i min vildaste fantasi föreställa mig all den möda och allt slit de fick genomlida för att skapa sig ett hem någonstans mitt ute i ödemarken. Jag är stolt över att vara en ”liten länk” i denna långa kedja nedan av anfäder till min farfar, de flesta boende i Nordmaling och Umeå landsförsamling. Dikten nedan är en fin hylling till dessa män och kvinnor som tillsammans lade grunden för dagens industri- och datasamhälle som jag nu själv befinner mig i år 2013. Men, tanken slår mig, att fastän de slet hårt varje dag med sina odlingar och dagarna var enahanda och likadana år från år, så tror jag nog att deras ”inre frid” trots allt var mycket större än vad vår inre frid är i dagens samhälle.

Följande citat har jag hämtat från den underbara boken ”Kvinnor i väglöst land” av Lilian Ryd:
”Det var ovanligt att man handlade med pengar. Långt in på 1900-talet skaffade man i praktiken allt man behövde genom byteshandel i hemtrakten eller på marknaderna dit man förde sina skinn och andra säljbara varor. De kronor man fick hos skinnhandlaren omvandlades genast till mjöl och salt. Nybyggarna hade istället ett stort kapital i sina kunskaper, färdigheter och tillgången på råvaror från en rik natur. De var fria och sina egna herrar. Det vore fel att betrakta dem med dagens ögon och tro att bara för att de inte hade pengar var de fattiga och eländiga. Den som bodde i egen stuga, hade kor och får i lagårn, mat i jordkällaren och varma kläder var inte fattig”.

En av de intervjuade kvinnorna, Anna Sandling säger om sitt liv och sin uppväxt i ett nybyggarhem: ” Hemma kring oss fanns inga som var välbärgade eller rik så man visste hur sådana hade det. Det visste man inte. Man var nöjd. Och jag tycker det är det BÄSTA som jag ärvt i mitt liv, den där förnöjsamheten. Jag har det jag har och andra har det de har. Jag avundas dem inte”.

En seger

Det låg ingen äronens glans kring hans gärning
Och han traktade icke till lov eller pris.
Hur ödet än kastade lyckans tärning
Han sökte sin lycka på eget vis.

En vårdag han kom till myren och skogen
Och hela sitt fattiga liv han dem gav.
”En kämpe är död och en vän som var trogen.
Sov ljuvt!”, susar skogen nu milt kring hans grav.

Han räknade aldrig och sparte ej möda
Fast skörden de hårdaste åren blev klen.
Det blev just ej mycket av sömn och föda
Och vintern i riskojans springor ven.

Och hon som i kampen stod vid hans sida,
Gav läkdom och tröst då ödet slog-
-kamraten i allt- tills en vårdags blida
Och leende ljus hennes vårsjäl tog.

Det slaget av alla blev hårdast att bära
Och han kunde ej hjälpa att ögat blev vått.
Och alltid han höll hennes minne i ära
Och lärde sin son vad hans mor förmått.

Och myren blev åker och skog gav timmer
Och tiden gav möda och gråa hår.
Nu lyser hans stuga i kvällssolens skimmer
Och ödemarkstystnaden runt om rår.

En vårdag han kom till myren och skogen
Och hela sitt fattiga liv han dem gav.
”En kämpe är död och en vän som var trogen.
Sov ljuvt!”, susar skogen nu milt kring hans grav.

Dikt av Axel Andersson ur Västerbottens läns hembygdsförenings årsbok 1922.
En hyllning till alla mina anfäder nedan, från mig, en "liten cell i den stora helheten"
som är min farfars historia skriven med mina ord år 2013.

 

Min farfar hette John Vilmer Öhman.
Han föddes 1913-04-29 i Gällivare och dog 1977-03-12 i Arvidsjaur. Begravd i Arvidsjaur. John Vilmer levde och verkade i Gällivare. Han träffade min farmor Ester Katarina Andersson Viltok och gifte sig med henne 1934-10-06. De var gifta fram till cirka 1939. 1941-12-23 gifter han om sig med Göta Ingegerd Sundberg född 1918-04-18 i Forsholm Lycksele. 1940-10-24 flyttar John Vilmer till Skellefteå, adress: Älvsbackagatan. Vid giftermålet bodde John Vilmer på Rönngatan 7 i Skellefteå och Göta Ingegerd bodde i Morön där hon arbetade som hembiträde. Jag vet inte vilket årtal de flyttade till Arvidsjaur. I Arvidsjaur arbetade John Vilmer som skorstensfejarmästare troligen fram till sin död 1977.

Fotografiet nedan är det enda kort jag har på min farfar... Jag har hört folk berätta att "han var en väldigt stilig karl", och det kan man ju se på fotografiet nedan. Jag har försökt några gånger att få kontakt med min fars biologiska halvsyskon nedan, men troligen finns det "för många tråkiga minnen" som gör att de inte vill ha någon kontakt med sin fars liv och leverne och det som hände i hans liv innan han flyttade från Gällivare runt 1939-40.

Tillsammans med min farmor Ester Katarina fick han sönerna:
John Östen Reinhold född 1934-06-21 och
Egon Öjvin född 1937-10-05, död 1973.
Ansvaret för dessa båda pojkar lämnade han i stort sett över helt och hållet på min farmor Ester Katarina efter skiljsmässan och då han lämnade Gällivare.

Med Göta Ingegerd fick han de för mig kända barnen:
Solveig Kristina född? Gift Nordin och år 1977 boende i Luleå.
John Charles född 1940-05-16 i Skellefteå stadsförsamling. Bosatt i Arvidsjaur.

 

Generation 2

 

Min farfars far:
Jonas Vilhelm Öhman föddes 1872-04-18 på ”Öhn” i Umeå lf. Där bodde han fram till dess han flyttade 1896-10-08 upp till Malmberget. Till yrket var han murare, men i Malmberget – Gällivare arbetade han även som gruvarbetare. Runt 1915 flyttade familjen från Malmberget till kyrkbyn i Gällivare. Sedan flyttade han och hustrun till Skellefteå, där bodde sonen Josef Vilhelm Öhman. Han slutade sina dagar i Skellefteå där han bodde på Norrbölegatan 31 A. Han dog 1947-11-07 75 år gammal. 1896-11-08 gifter sig Jonas Vilhelm Öhman med:

Min farfars mor:
Hulda Kristina Hällman Född 1877-12-19 i Häggnäs Umeå lf. Död 1960-12-27 i Skellefteå. I husförhören för åren 1876-1885 finns familjen i Häggnäs som inhysesfolk. Hennes far var både skomakare och fältjägare. 1879-09-21 flyttar familjen till Brån Vännäs. 1883 får fadern förflyttning till Mobäck i Vännäs. Där bor de till 1899-03-08 när fadern, modern och hennes två syskon flyttar till Gällivare. Själv flyttar hon 1895-11-21 till Skön i Sundsvall. Hon var då 18 år gammal. Där arbetar hon som piga. Men det blev inte långvarigt, för hon flyttar upp till Gällivare och står där som inflyttad 1896-10-08. Då hade hon troligtvis träffat min farfars far Jonas Vilhelm Öhman och de gifter sig en månad senare. Där levde hon med make och barn först i Malmberget och sedan i kyrkbyn. Hon dog på samma adress som maken 1960-12-27. Jag förmodar att Hulda Kristina levde till 100% för sin man och sina barn. Första dottern Anni Otilia dog endast 3 år gammal i difteri. Då hade även dotter nummer 2 Sally Kristina fötts, inte fullt ett år efter sin storasyster 1898. Drygt ett år senare föder hon sonen Jonas Viktor, vilken blev första sonen i familjen. Ett år senare föds sonen Josef Vilhelm 1902. Nu blev det ett lite längre uppehåll mellan barnafödandet, 1905 föds dottern Ammy Viktoria. 2 år senare föds sonen Johan Verner 1907. 1909 föds dottern Dagny Hulda Vilhelmina, något var fel med flickan för i församlingsboken står noterat ”idiot” efter hennes namn. Efter detta kommer några tuffa år för henne och maken. Inte fullt 2 månader efter att Dagny Hulda Vilhelmina hade fötts, dör sonen Josef Vilhelm i hjärtförlamning, 7 år gammal. Drygt ett år senare föder hon sonen Josef Vilhelm, 1910. Han dör 1911 bara drygt ett år gammal. Nu hade de fått 2 söner vilka de båda döpt till Josef Vilhelm, men ingen av dem ”ville leva” vidare… 6 månader senare föds dottern Alsy Karolina i november 1911. April 1913 föds min farfar John Vilmer och ganska precis 2 år senare föds sonen Josef Vilhelm. Sista noterade barnet föds 1916-07-03, dottern Eily Yvonne. Mindre än en månad tidigare 1916-06-26 dog dottern Dagny Hulda Vilhelmina, vilken kallades för ”idiot” i kyrkböckerna, hon var då 7 år gammal. Dödsorsak: ”morbilli” vilket är det samma som mässling. Mellan åren 1897-1916, 19 år, födde hon 12 barn. 4 av dem dog innan 8 års ålder.

Jonas Vilhelm och Hulda Kristina fick de för mig kända barnen:

Barn:
Anni Otilia, född 1897-06-09, död 1900-04-26, dog i difteri.
Sally Kristina, född 1898-12-16, Gifter sig 1818-12-08 med Karl Johan Velikoski född 1890-01-29 i Gällivare. de bor kvar i Malmberget till 1825-02-03 när de flyttar till Kiruna i Jukkasjärvi församling. Deras förstfödda son föds och dör 1919, och 1920 föds dottern Anna Kristina. I de sista husförhören för Kiruna har de bara dottern Anna Kristina. i Sv.bef. för 1970 bor hon i Kiruna, gift Välikoski. Död 1975-07-31, bor då på Polgatan 3 i Kiruna.
Jonas Viktor född 1901-01-10, död 1950-06-16, adress: Vitbergsvägen 15 i Skellefteå. Flyttar till Skellefteå 1921-11-27. Finner honom där i hf. För 1916-28, han arbetar då som skorstensfejare (sotare) är gift och har 3 barn.
Josef Vilhelm född 1902-12-21, död 1909-12-26, dog i hjärtförlamning.
Ammy Viktoria född 1905-07-18, flyttar till Stockholm 1927-12-01 St. Klara församling. i Sv.bef. för 1970 bor hon på Helenborgsgatan 28 B i Stockholm, gift Didriksson. Död 1992-03-08 i Stockholm.
Johan Verner född 1907-04-26, finner honom inte i några av dödböckerna. Flyttar till Skellefteå 1924-07-02. Därifrån flyttar han sedan till Amerika 1926-07-26. Flyttar tillbaks till Sverige 1932-07-20 då till ”Oskars församling” i Stockholm. Problemet är bara att det finns ingen ”Oskars församling” i Stockholm, den finns i Nybro pastorat i Växjö. Troligen har prästen skrivit fel i utflyttningsboken. Hittar honom inte igen…
Dagny Hulda Vilhelmina (idiot) född 1909-08-30, död 1916-06-26. I dödboken star dödsorsaken ”morbilli” vilket är det samma som mässling.
Josef Vilhelm född 1910-09-15, död 1911-05-13, står ingen dödsorsak i dödboken.
Alsy Karolina född 1911-11-23. 1924-02-22 flyttar hon till Skellefteå Hon gifte sig med linjearbetaren Johan Sigurd Malm. När hon dog 1935-10-25 bodde de i kyrkbyn. Dödsorsak: embolia… troligtvis blodpropp i hjärnan. Hon blev bara 24 år.
John Vilmer född 1913-04-29, död 1977-03-12 i Arvidsjaur, se ovan.
Josef Vilhelm född 1915-04-18, i Sv.bef. för 1970 bor han i Skellefteå på Örtstigen 1. Död 2000-05-30.
Eily Yvonne född 1916-07-03, i Sv.bef. för 1970 bor hon i Borås, gift Brännström, död 2008-12-05.

 


Häggnäs, klicka på bilden för större förstoring.

 

 

 

Generation 3

 

Min farfars farfar:
Lars Vilhelm Öhman (Fällman) Harnesk, han föddes 1842-08-08 i Mo Nordmaling och dör i Umeå 1908-11-03 under tragiska omständigheter. I Mo bodde han fram till 1848 när familjen flyttade till Jansmark i Nordmaling. 1850 dör hans far, endast 35 år gammal. Lars Vilhelm var då endast 8 år gammal. Då han senare i livet hamnade i fängelset ” för oordentligt levnadssätt” kan jag genom kriminalvårdens anteckningar få en liten inblick i hur hans liv tedde sig efter faderns död. ”Uppfostrad i föräldrahemmet till 8 års ålder, därefter 2 år hos sin farmor, 4 år i prästgården, då i skomakarlära, och skomakaryrke till dess han flyttat och blev fältjägare på Öhn 1 maj 1859 till 18 augusti 1881”. När jag följer honom i husförhörslängderna får jag följande bild ur hans liv:
Han föds i Mo och man finner familjen där för åren 1842-1848. I hf. För 1849-1854 finner man familjen i Jansmark Olofsfors, där fadern dör 1850 endast 35 år gammal. I samma husförhör har familjen ”kolaränkan” med sina barn flyttat tillbaks till Mo. Efter moderns namn står då en anvisning till Hyngelsböle, men där finns inte familjen. Finner dem i Wallen i hf, för åren 1852-64, där verkar han ha bott med sin mor och 2 av sina bröder 1859-60. Runt 1859 flyttar han till Öhn Umeå lf. För 1876-85 Umeå landsf. Finns han under Öhn- fältjägare med sin familj. Den 11:e november 1885 får han avsked från sin fältjägartjänst. I hf. För 1886-95 är hans namn överstryket och det står en helt annan soldat - fältjägare, på hans plats. Nu finns han med i samma hf. Men under "inhysesfolk" Öhn. Han står då som f. fältjägaren (vet inte om det betyder före detta) No 43, Lars Vilhelm Öhman Harnesk. Nu bor barnen Jonas Vilhelm, Oskar, Anna Erika och Ottilia hemma. Såhär står det i Umeåbyggdens soldater 1695-1895: ”Lars Wilhelm Fällman Harnesk. Begärde att få kallas Harnesk. Född 8/8 1842. Ersatt 29/12 1864, lång 6 fot och gift. Han var fortfarande soldat i rötan 1883 och var 40 år med 18 tjänsteår men var både 1873 och 1833 anmäld för opålitligheter”… Jag har ingen egentlig inblick i vad det innebar att vara anställd som ”fältjägare” på den tiden, men inte kunde det väl vara allt för bra betalt kan jag tänka mig.

På denna länk kan du följa Lars Vilhelms livsöde via bilder från Generalmönsterrullar och från kriminalvårdens journaler.

”Ställes för sjuklighet och opålitlighet på ett års förbättring… kan man läsa i Generalmönsterrullarna. Jag vet inte om detta betyder att han fick ett år på sig att ”skärpa till sig” innan han fick sparken? Jag är dock efter alla uppgifter om hans tjänstgöringstid enl. texten ovan, lite osäker på när han egentligen ”mönstrade på och av”, vilka årtal som är riktiga vad gäller just detta…

Möjligen var det så att han gled allt längre ned i sin sjukdom – alkoholism och med åren fick allt svårare att sköta sina sysslor och försörjningen för familjen. Att han sedan fick avsked från militären gjorde väl inte saken bättre. Om det nu var så att han fick avsked i slutet av 1885, kanske detta bidrog till att jag i början av 1886 finner honom i kriminalvårdens anteckningar (se länken ovan).

I hf. För 1895-1909 finner man familjen på Öhn, där står då också att ”Betyg för häktad 1900-01-18, böter för snatteri den 1900-01-29, arbetsbetyg 1901-09-28. Han dör då under denna period 1908-11-03, 66 år gammal, möjligen självmord eller en olycka. I dödboken kan man läsa: ”död av vådafallit på kajen och drunknat i Umeå älv, inom Umeå stads område. Attest från p.å. i Umeå stad den 1908-11-07, polisundersökning, vanlig begravning”. Jag vet inte om kroppen hittades, men jag antar det… Tragiskt människoöde denna man, min farfars farfar fick genomleva, jag kan bara försöka föreställa mig hur hans leverne påverkade hans fru och barn som självfallet fick lida mycket som ”medberoende alkoholister”.

1865-04-09 gifter Lars Vilhelm sig med:

Min farfars farmor:
Erika Karolina Runman. Född 1838-12-13 i Olofsfors Nordmaling. Död 1920-05-09 i Malmberget Gällivare församling. Hennes familj flyttar 1838-1839 från Gräsmyr till Olofsfors i samma veva som Erika Karolina föds. I hf 1843-1852 har familjen tydligen flyttat tillbaks till Gräsmyr igen. Erika Karolina arbetar som piga åren 1856-1862 hos Olof Hörnsten i Hornsjö Nordmaling. Sedan börjar hon som piga hos Jacob Gabrielsson i Torrböle Nordmaling 1862 och samma år verkar hon även ha arbetat som piga hos Olof Johansson Gradin i Gräsmyr. Sedan vet jag inte om hon är kvar där tills hon gifter sig 1865. Hon finns i alla fall kvar där i nästa hf. 1863-1872. Vid giftermålet flyttar hon så till Öhn med sin make och där föder hon sedan 7 barn, det första föddes år 1865 och det sista 1881. Det kan inte ha varit lätt för henne att leva med makens alkoholism och allt vad detta förstörde för familjen. Hur de klarade av att få mat varje dag när maken kanske inte hade någon inkomst, har jag svårt att förstå. Hur kändes det för henne när han fick avsked på grund av ”opålitlighet”? När han åkte i fängelset och hon fick klara sig själv så gott hon kunde? Hur upplevde hon detta gentemot släkt och vänner? Hur kunde hon hålla samman denna trasiga familj? I mina ögon sett, verkligen en kvinna att beundra! 1895-1909 finns familjen kvar på Öhn. Barnen Jonas Vilhelm, Anna Erika och Ottilia Vilhelmina har flyttat till Gällivare. Lars Vilhelm 1896 och båda flickorna samtidigt 6 mars 1898. Bakom makens namn står då” betyg för häktad 18 januari år 1900, böter för snatteri den 29 januari år 1900 samt, arbetsbetyg den 28 september år 1901. Maken dör 1908 och sättet han dör på måste ju även detta ha känts som en stor skam för familjen, även om det kanske sågs som en ”olycka” var nog omständigheterna ändå väldigt svåra att leva med. 1915-10-12 flyttar hon upp till barnen i Gällivare. Jag finner henne i Malmberget, där står också dödsdatum 1920-05-09. Jag hoppas verkligen att dessa fem sista år av hennes liv blev lugna och fina, så att hon åtminstone fick njuta några år av lugn och ro i sitt 82 åriga slitsamma liv.

Lars Vilhelm och Erika Karolina fick de för mig kända barnen:
Katarina Jakobina, född 1865-12-25-, i hf. För åren 1876-1885 står att hon flyttade till Alnö 1884-07-05. Hon flyttar då till Nysäter på Alnö, där står hon som sömmerska. I hf. 1884-94 finner man henne i Nyvik Alnö, då gifter hon sig 1884-12-05 med Gustaf Wallin född 1860 i Åmål. Han var torpare i Elfva på Alnö. Det verkar som om de inte fick några egna barn. I hf. För 1895-1908 lever paret med ”fosterdottern” Erika Johanna född 1892-02-04 i Stöde. I nästa hf. 1908-1932 har de även hos sig ”adoptivsonen” Sven Ingemar Amaldor Wallin född 1914-02-03, men fosterdottern har flyttat till Timrå. Maken dör 1931-10-08. Själv dör hon på adressen Näset 1:10 på Alnö 1948-06-16.
Karolina Vilhelmina, född 1869-10-05, död 1874-09-12, blev bara 5 år.
Jonas Vilhelm, 1872-04-18-, se ovan.
Oskar och Johanna Karolina, födda 1874-10-24- Johanna Karolina dör 1881 eller 1887-01-06 Oskar flyttar hemifrån 1895-04-17 till Österteg där han benämns soldat- fältjägare. Han bor tydligen i samma fastighet som Johan Gustav Fridfeldt, och hädanefter kallar sig Oskar för Oskar Öhman Fridfeldt, förmodligen tog han över soldatnamnet Fridfeldt. Han gifter sig 1896-11-08 och bor då kvar i Österteg. 1902-11-26 flyttar han upp till Malmberget med sin familj. Han börjar arbeta som gruvarbetare och familjen får tillökning med 2 barn. Hustrun dör 1930-11-12 i Malmberget. Han dör 1946-10-22 på adressen: Köpmangatan 24 i Malmberget.
Anna Erika, född 1877-05-31- hon flyttar upp till Gällivare 1898-03-06, gifter sig där med Frans Viktor Lund från Gökhem Skaraborg i Västergötland. Han arbetar som ”stationskarl” i Malmberget. I Hf. För 1905-1913 har de inga egna barn, men en fosterdotter född 1903. I hf. 1927-1932 bor nu paret ensam på Bergmansgatan 20 i Malmberget. Anna Erika dör 1964-10-30, då bodde hon på Lövberga ålderdomshem i Malmberget.
Ottilia Vilhelmina, född 1881-10-27- flyttar till Gällivare 1898-03-06. Där finns hon i sv.bef för år 1900, hon verkar då ha fått en oäkta son, Frans Oskar född 1900. 1901 tar hon ut lysning med Johan Viktor Cecilius Lindberg, arbetare från Yttergrans församling i Uppsala Solna. De verkar ha flyttat till Uppsala 1904-02-16, men de gifter sig inte förrän 1914-03-05, varför vet jag inte… Ottilia dog bara två år senare i tuberkulos, 1916-06-12 på K. Serafimer lasarettet. Familjen var då bosatt i Rundboda – Solna.

På denna länk har jag lite information om "Ön" eller "Öhn" som den stavades tidigare.

 

 

Min farfars morfar:
August Hällman Lundin. Han föddes i Umeå 1854-03-16 i en by som hette ”Fredingen”, vilken dyker upp första gången i kyrkböckerna 1821-28. Umeå församling delades tidigare upp i sk. ”Tredingar”, och jag vet inte om det är utifrån detta som namnet kommer. När jag söker på Google och i min egen fina Sverige karta, hittar jag inte denna by någonstans. Mycket mystiskt! I hf. Böckerna ligger Fredingen emellan Hörnefors och Häggnäs så jag antar att den har med dessa byar att göra. Ibland kallas den för Tredingen och ibland för Fredingen. August var till yrket fältjägare och skomakare. I hf. För 1848-54 heter byn – stället ”Tredingen”, där finner jag August för första gången, då står det efter namnet Tredingen ”af Grubbsvedjan”. Grubbe ligger ju precis utanför Umeå stad och då skulle ju platsen i sånt fall ha tillhört Umeå stadsförsamling… August föds som 4:e sonen i familjen. I hf. För 1862-68 står det att det är ”Hörnefors bruksägare” som äger fastigheten som familjen bor på, fadern benämns ”landbonde”. Han har nu fått ytterligare 4 syskon så totalt är de 8 barn. I nästa hf. 1869-75 finner jag August som dräng hos antingen landbonden Erik Lundin eller Nils Johan Lundin i Degerbäcken. August bör då ha varit mellan 15-20 år. Näst hf. 1876-1885 finner jag honom under ”inhysesfolk i Häggnäs”. Där står då: skomakaren, fältjägaren Hellman i Brån. 1877-07-17 gifter han sig med Kajsa Stina Johansdotter och i detta hf. Har de fått 2 flickor. 1879 får han ”betyg för krigstjänst” och samma år i september flyttar familjen till Brån i Vännäs. Där finner jag familjen under Brån – soldater, han står nu som fältjägare, skomakare är överstryket. Han blev antagen den 30:e januari 1879 och ersatte då Carl Hällman i Brån Vännäs som dog samma år. Förmodligen kommer namnet ”Hällman” av denna soldat, och August antog då detta namn efter honom. Det står då i mönstringsrullen: ”rekryt kommenderad å Gumboda och därstädes approberad”. Nu har de även fått sin tredje dotter. De bor i fastigheten som ägs av Bråns Mejeri AB. 1884-93 bor familjen kvar på samma fastighet, men nu står han som f.d. fältjägare. I mönstringsrullarna finns han ännu kvar 1886. Längst ut i kanten står det: ”från stammen överförd till beväringen enligt skrivelse av den 29 augusti 1893. Han överförs till 1:a roten 1:59 i Mobäck Västerbottens fältjägarkår liv kompaniet, dit familjen flyttar 1894. Troligen gick han självmant ur ”det militära” för 1899-03-08 flyttar han med sin fru och yngsta dottern Anna Konkordia till Gällivare. Då hade redan äldsta dottern Hulda Kristina flyttat upp dit, hon flyttade dit 1896. Möjligen ville de då komma närmare henne och hjälpa henne med passning av barnbarnen. År 1900 finner jag August och hans hustru i Malmberget, han verkar då ha lagt bort namnet Lundin och står endast som Hällman. Han benämns nu ”arbetare - gruvarbetare”. De bor kvar i Malmberget till någon gång mellan 1913-1927 när de flyttar till kyrkbyn i Gällivare. Där bor de på kvarter 10 tomt 3, adress 7a Blomgren. De hann nog inte bo så många år i kyrkbyn, för 1929-04-17 dör August i cancer. Han var då 75 år. Han finns begraven på Gällivare kyrkogård grav nr. 374.


1877-07-17 gifte sig August med:

Min farfars mormor:
Katarina Kristina Johansdotter, även kallad Caisa Stina. Född 1854-03-16 i Mullsjö Nordmaling. Jag finner henne inte i någon ”dödbok” så jag vet inte vilket år hon dog. Bor hemma hos föräldrarna i hf. 1863-72. I nästa hf. 1873-1880 är hennes namn överstryket och hon verkar ha flyttat hemifrån. Jag hittar henne då som piga hos bonden Olof Kassberg i Järnäs. Där verkar hon ha varit till i början på 1875, sen står det nått otydligt ute i kanten (vart hon flyttat) som jag inte kan tyda. Möjligen står det ”Mjösjö eller Lögdeå”, men jag hittar henne inte där… Men hon arbetade säkert som piga fram tills dessa att de gifte sig 1877. I övrigt levde hon sitt liv med man och barn och flyttade med honom till de ställen han blev förflyttad genom sin fältjägartjänstgöring samt sedan upp till Gällivare.


Paret fick bara 3 för mig kända barn, 3 flickor enligt nedan:
Hulda Christina, född 1877-12-19, se ovan
Maria Augusta, född 1879-03-12, flyttar med sina föräldrar till Gällivare 1899. Sedan flyttar hon till Luleå runt 1899-1900 och gifter sig där med Carl Gustaf Helmer Lundmark från Piteå. Sedan verkar hon ha flyttat till Gällivare igen och gifter sig till ”Sundström”, änka 1948-10-03, död 1964-10-29.
Anna Konkordia, född 1881-09-29, flyttar med sina föräldrar till Gällivare 1899, sedan flyttade hon nog med sin syster till Luleå, men är tillbaks i Gällivare igen 1901-05-11. Hon tar där ut lysningen med stationskarl Karl Gustaf Qvist född 1873-12-09 i Synnerby Skaraborgs län i Västergötland. Paret flyttar till Kungsholmen i Stockholm 1901-12-07. änka 1956-12-04, död 1960-05-03 hon är då skriven i Hjo församling.

 


Generation 4

 

Min farfars farfars far:
Lars Olof Fällman, född 1815-05-04 i Lögdeå. Torpare, och bruksarbetare. Lars Olof Bor hemma med föräldrarna till 1829, men står som "tjenar" och jag hittar honom i hf som dräng vid prästbordet, men han bor ändå hemma hos föräldrarna. I nästa hf. 1834 arbetade han som dräng hos Askil Mårtensson i Mo. 1835 finner man honom som dräng hos Olof Lögdström prästbordet. 1836-42 finns han inte med hos föräldrarna, utan han har flyttat till Mo med sin egen familj. I hf 1843-1852 finns han kvar i Mo, men hans namn är överstryket och familjen verkar ha flyttat. När han bildat sin egen familj benämns han "torpare" i Mo. 1849-1854 finns familjen i hf. Under Olofsfors- Jansmark, men namnen är överstrykna och i samma hf. Finns änkan med 4 av barnen under Olofsfors och Mo. Så Lars Olof dog 24 dec (julafton) 1850 endast 35 år gammal I Jansmark. Han arbetade vid Olofsfors som kolare sista tiden innan han dog.

På denna länk kan du läsa mer om just Olofsfors bruksverksamhet.

 

Det måste ha varit ett hårt slag för min farfars farmor när maken dog 35 år gammal och till råga på allt på självaste julafton 1850. Hon lämnades helt plötsligt ensam med 4 pojkar mellan 2-10 år. Denna kvinna hette:

Min farfars farfars mor:
Martha Jacobina Sillrén, Född 1815-01-03 i Grundsundavallen. Död 1880 i Vallen Nordmaling. Hon var enda dotter till Comminister Nils Sillrén. Det ser ut som om hon för en kortare tid flyttat till Offerdal i Jämtland år 1829, men att hon flyttat tillbaks någon gång runt 1834. I hf. För 1826-35 finns familjen med två gånger. Första gången bor hon med sin mor och far, och andra gången verkar modern ha dött, och hon bor ensam med fadern. Vad jag kan förstå så härstammar släkten Sillrén från Silje by i Selånger, så hon kanske arbetade där hos någon släkting. Jag vet inte var paret träffades någonstans, men de gifte sig 1839 och jag kan inte uttyda vad det står i kyrkboken efter hennes namn… Det kan inte ha varit lätt för henne att gifta sig ”med en vanlig arbetare – torpare då hon var van vid livet som föräldrarna hade eftersom fadern var präst. Modern dog 1835 några år innan hon gifte sig, och tur var väl det, för modern verkar ha varit en ”gnällig tant” om man får tro det som står i ”herdaminnen” om faderns biografi. Men, hon gifte sig med Lars Olof Fällman, flyttade till Lögdeå, Mo och Jansmark med honom och bildade familj allt eftersom åren gick. Hon blev änka tidigt, vid 35 års ålder, hon gifte inte om sig. Efter makens död finns hon i Mo med 3 av sönerna. Lars Vilhelm har då flyttat. I hf för 1855-1864 har de flyttat till Vallen det verkar som om de kom dit 1859, då finns åter Lars Vilhelm med, han verkar bo med modern 1859-1860. I folkräkningen för 1870 står hon som inhyses – ensamstående i Wallen. 1874-1880 bor hon ensam i Vallen och står som ”sjuklig”. Hittar henne inte i dödboken för år 1880, men förmodligen dog hon det året.

I kyrkböckerna: Nordmalings och Bjurholms tingslags häradsrätt FII:9 (1850-1854) Bild 560 / sid 12 (AID: v153121.b560.s12, NAD: SE/HLA/1040116)
hittar jag bouppteckningen efter Lars Olof Fällman. Där står som inledning "År 1851 den 12 februari blev undertecknad kallad av änkan Marta Jakobina Sillrén i Jansmark, att förrätta bouppteckning på den egendom hon sammanägt med sin man kolaren Lars Olof Fällman vilkens död timmades den 22 december( 24 dec. enl. ovan) sist lidet år och efterlämnade sig ovan nämnda änka och med henne samman avlade följande barn son Nils Johan på 11:e året, son Lars Vilhelm på 9:e året, son Erik Olof på 6:e året, son Mattias August på 3:e året gammal, och för dessa omyndiga barn var ingen förmyndare. Änkan förestodes om egendom uppgivande i den ordning lagstadgas och uppteckning företas som följer: Summa inventarier (inklusive djur) 220,26 öre. Skulder: Skuld till Olofsfors bruk enligt motbok 138,28, skuld till Johan Sikström i Lögdeå 6,23, skuld till Olof Hörning i Lögdeå 3,16, skuld till Jonas Söderberg i Abbortjärn 4 riksdaler, skuld till Per Grundberg i Levar 20 riksdaler, skuld till Jakob Lögden i Mo 2,32, skuld till Olof Persson i Jansmark 4 riksdaler, skuld till Per G… son i Mo 1,20, bouppteckningsarvode till Engman 2, E… 2, till värderingsman 16 riksdaler. Summa skulder: 183,40. Bliver således behållna egendomen 42,22 riksdaler. Således är detta bo med tillgångar och gård riktigt uppgivet sådant det befanns vid min salige mans frånfälle att icke det ringaste därav är uppsåtligen dolt och utelämnat betygar under edlig förpliktelse Jansmark dag som ovan Marta Jakobina Sillrén. Sålunda voro efter uppgivande noga antecknat och värderat som det befunnet är intygar Jonas … Jansmark och O. Engman i Djupsjö, boupptecknings och värderingsmän. De fattigas andel 14 shilling banco kvitteras av E. O. Arstadius.
Det var inte mycket hon fick i behållning efter makens död, undrar just hur hon sedan kunde försörja de omyndiga sönerna som heller inte hade någon förmyndare...

Min farfars farmors far:
Jonas Eriksson Runman, född 1805-09-20 i Gräsmyr, blev enligt berättelsen nedan indirekt orsak till en annan människas tragiska död. Jonas var dagsverkare och torpare, troligen en ”slarver” som tog dagen som den kom. Han bor hemma hos föräldrarna på torpet 169 i Gräsmyr i hf. 1805-1830. Modern dör 1835 och jag vet inte om Jonas då övertar torpet som hans mor och far brukat, han står i alla fall på samma plats i husförhörsboken för 1826-35 och nu benämns han själv för ”torpare”. Han gifter sig 1826 och innan 1835 har han fått 3 barn där på torpet. Sen bodde familjen i Gräsmyr under åren 1836-42 och under samma år även i Olofsfors där Jonas säkert arbetade vid bruket. 1843-63 finns familjen åter i Gräsmyr och han benämns torpare. I hf för 1853-63 verkar alla barn ha flyttat hemifrån. I hf för 1863-1872 bor han ensam kvar i Gräsmyr tillsammans med sin fru som dör 1871. Han lever ensam endast några år och dör själv 1873-12-11 68 år gammal som ”inhyses”.

Gräsmyr, klicka på bilden för större förstoring

Nedanstående text beskriver en tragisk historia där Jonas helt klart varit inblandad:
Johan Perssons sista resa
http://karinedvall.blogspot.se/2009/11/johan-perssons-sista-resa.html

”Bonden Johan Persson i Gräsmyr var 48 år och gift. Han hade två vuxna söner och ett relativt stort hemman, med andra ord var han en ganska privilegierad man, åtminstone utåt sett. Omkring klockan tolv på dagen den 13 september 1833 spände han och torparen Jonas Runman för hästen. De gjorde ett kort stopp i Mullsjö, betalade en skuld och tog några supar innan de fortsatte ut mot kusten. I skymningen nådde de gästgiverigården i Sörmjöle. Jonas Runman smusslade in några sedlar i Johan Perssons näve och uppmanade honom att betala för två kvarter (kvartingar) brännvin. De tog emot buteljerna, satte sig upp bakom hästen, och styrde vidare norrut. Efter en dryg mil var de framme vid Strömbäcks glasbruk där de övernattade, och dagen därpå, den 14 september, lämnade de in hästen hos en bonde på Teg och tog färjan över till Umeå. Männen måste ha supit sig nästan sanslösa. Framåt eftermiddagen greps Johan Persson mitt bland stånden på Rådhustorget, och arresterades för den kanske vanligaste förseelsen av alla; fylleri. Konstaplarna genomsökte kläderna, och fiskade strax upp några skrynkliga shilling banco sedlar ur Johan Perssons byxficka. Det som först liknat en banal fylleförseelse växte med ens till en mycket allvarlig brottsanklagelse. Sedlarna var utan tvekan ett fuskverk, och Johan Persson fick på så sätt bekräftat att ryktena var sanna. Jonas Runman hade verkligen ägnat sig åt förfalskningar. Han hade hållit till i ett fähus i Hössjö för några år sedan och använt saltpeter, påstods det. Shilling banco sedlarna som legat i Johan Perssons ficka var de som blivit över efter besöket på gästgiveriet i Sörmjöle. Falskmynteri betraktades som en förbrytelse mot staten, och därigenom ett brott mot Gud. Vedergällningen var skoningslös. Det var inte ovanligt att falskmyntare hängdes utanför Riksbanken på Brunkebergstorg i Stockholm. Johan Persson stod som ett frågetecken, och hävdade att han inte märkt någonting konstigt med sedlarna. Skumögda gästgiveriänkan Opitz i Sörmjöle, som tagit emot betalningen, hade däremot blivit misstänksam och kontaktat kaptensfogden, som genast konstaterat att sedlarna var falska. Rättegången höll på under ett halvår, och Johan Persson satt fängslad i den dragiga fängelsebyggnaden utanför Umeå. Rättens ledamöter underkände Johan Perssons berättelse, att han betalat gästgiveriänkan i god tro, och ansåg honom skyldig till utprångling av falska shilling banco sedlar. Förfalskningen beskrevs som amatörmässigt utförd, och sedlarna stora och klumpiga. Påföljden blev böter om 3 1/3 riksdaler banco för fylleri, förlust av äran, att stå i halsjärn under två timmar vid skampålen på Umeå torg, 40 par spö samt tre års straffarbete på fästning för sedelbrottet. Hovrätten mildrade senare spöstraffet till 28 dagars fängelse på vatten och bröd, vilket var ett ytterst strängt kroppsstraff. I mars, innan domen fallit, hade Johan Persson och hans hustru reglerat framtiden genom att sälja hemmanet till de bägge sönerna, 24 år och 22 år gamla.
Några dagar innan Johan Persson skulle deporteras söderut dog plötsligt hans hustru, Sofia Magdalena, av slag, medan hon besökte honom i Umeå. Hustruns död fördröjde inte fångtransporten, utan Johan Persson placerades i hand- och fotfängsel fem dagar senare, den 24 augusti 1834, för den långa resan ner mot fästningsfängelset i Kristianstad (113 mil). Förhållandena på Kristianstads fästning var vidriga, både sanitärt och arbetsmässigt. Det var dragit, smutsigt, kallt, maten vars skämd och usel, och ett stort antal fångar dog under strafftiden. Johan Persson anlände någon vecka senare, och fick börja hugga och bära sten som de andra fångarna. I augusti 1837 skulle straffet vara slut, men då var Johan Persson redan död. Han hade dött i fängelset någon månad tidigare. Detta framtidsscenario hade Johan Persson knappast kunnat föreställa sig den där septemberdagen 1833, som förövrigt var fredagen den 13:e, när han lämnade Gräsmyr för sista gången.

Undrar hur det kändes i Jonas Runmans samvete att leva med detta hemska ”öde” som han själv varit en bidragande orsak till. Egentligen skulle det ju varit Jonas som tagit straffet som slutligen blev Johan Perssons död. Tänkte han någonsin på detta? Hur mådde hans fru och barn efter detta hade hänt? Hur behandlades de i byn av grannar och bekanta? Många frågor som endast ”de döda” tagit med sig i graven och som jag aldrig kommer att få veta…

1826-10-24 gifter Jonas Runman sig med min:

farfars farmors mor:
Margreta Catrina Ivarsdotter, Född 1801-04-21 i Olofsfors Nordmaling, död 1871-12-09 i Gräsmyr Nordmaling. Fadern arbetade vid tiden för hennes födelse som bruksarbetare vid Olofsfors bruk. 1806-1810 flyttar familjen till ”Högland under Umeå” och sedan tillbaks till Olofsfors igen. 1810-1815 bor de i Olofsfors. Längst ut i kanten i hf. Boken står flyttat till Anundsjö Skorped… Hittar inte familjen varken i Skorped eller Anundsjö vid denna tid. Hon verkar bo hemma med sina föräldrar fram till dess hon gifter sig 1826. Hon levde sina dagar i Gräsmyr och Olofsfors och slutligen Gräsmyr där hon dör 70 år gammal. Jag kan föreställa mig henne när jag ser bilderna på barnen från Olofsfors (länken om Olofsfors bruk ovan). Hon växte ju upp i denna bruksmiljö som blev ett eget litet samhälle med allt nödvändigt som familjen behövde.

Jonas och Margreta fick de för mig kända barnen:

Anna Stina, född 1828-12-03- finns ej med i dödboken för 1901, gift med Lars Anton Boström född 1820 från Umeå, 1870 bor hon i Gräsmyr med man och 5 barn. Flyttar till Umeå år 1851, men återfinns ånyo på hemgården i Gräsmyr år 1854. I december samma år gifter hon sig i byn och blir torparhustru. Från år 1864 står paret som inhysta. Maken försvinner från husförhörslängden år 1873, då han rymmer. Anna Stina uppges senare bli änka år 1896 – och enligt dödboken bor maken då i Bjärtrå fs!
Greta Kaijsa (Margareta Katarina), född 1832-01-15- finns ej med i dödboken för 1901, Flyttar till Umeå år 1849, men återkommer till torpet i Gräsmyr igen år 1853. Från 1854 återigen bosatt i Umeå. Denna gång inflyttad som piga i Skravelsjön nr 4 hos Johan Danielsson, f. 1816. År 1856 står hon som piga i Röbäck nr 8. Från 1857 flyttad til s. 374 (=svårläst) gift 1861 med Erik Persson född 1827 Umeå lands, torpare. 1870 bor hon i Sörmjöle med man och 3 barn samt sin svärmor. 1876-85 bor paret som ”inhyses” i Sörmjöle. Svärmodern dör och inga fler barn är födda. Maken dör 1891-11-14 och själv dör hon 1893-12-12, båda i Sörmjöle. Hon finns inte med i ”dödboken” för detta år, men i husförhörsboken står längst ut i kanten: ”ofärdig”. Hon blev 61 år gammal.
Sophia Albertina, född 1833-11-19- Mellan åren 1843-1861 arbetar hon som piga först hos Nils Nilsson i Hummelholm och sedan åt Jacob Gabrielsson i Torrböle. 1861 gifter hon sig med Johan Petter Nilsson Holmgren, född 1836-04-23 . Första åren lever paret som ”inhyses” i Torrböle och Hörnsjö. Sedan hittar jag dem inte mer i kyrkböckerna… finns ej med i sv.bef. för år 1870.
Brita Johanna, född 1836-02-20- finns ej med i dödboken 1901, 1870 bor hon i Håknäs, gift med Jonas Nordström född 1823 i Nordmaling de har då 5 barn. Bosatt från 1838 Olofsfors, Nordmalings fs. Bosatt från 1842 Gräsmyr, Nordmalings fs. Bosatt från 1854 Håknäs, Nordmalings fs. Bosatt från 1855 till 1856 Mullsjö, Nordmalings fs. Piga i Håknäs nr 2 från år 1854 hos bonden Erik Edlund, f. 1805. Åren 1855-56 i Mullsjö nr 1.
Erica Carolina, född 1838-12-13- se ovan,
Jonas, född 1842-11-13, död 1845-02-15.


Farfars morfars far:
Nils Petter Nilsson Lundin. Född 1819-10-08 i Tredingen, Död 1897-11-19 i Tredingen Umeå lf. Han var bonde- landbonde. i hf för 1821-1828 finns familjen i Tredingen. Familjen bor kvar i Tredingen, men Nils flyttar runt 1833 till Hörneå och blir dräng åt bonden Olof Söderberg. Det verkar som om han är med i hf. För 1838 hos denna bonde. Sen börjar han som dräng hos landbonden Per Persson i Häggnäs. År 1838 flyttar Nils Petter till Själevad, där arbetade han som dräng hos 2 olika torpare i Hörnett fram till 24 april 1843 när han flyttar tillbaks till Umeå igen. Han börjar då arbeta som dräng hos bonden Erik Eriksson i Hössjö. Samma år flyttar han till Häggnäs där han verkar hjälpa sin bror Johan Erik Nilsson som bor där med sin familj. 1844 får han ”attest till Mo i Nordmaling” men där kan jag inte finna honom i kyrkböckerna för denna tid. Jag kan heller inte lista ut vilket år, eller vart han gifte sig. Hans fru kommer från Själevad, möjligen lärde han känna henne när han arbetade i Hörnett. Men i hf. För 1855-61 är han tillbaks i Tredingen med sin nya familj, de har nu fått 7 barn i familjen. Det verkar gå hyfsat för honom som torpare- bonde, han har 1 piga och 1 dräng i hushållet. I hf för 1862-68 bor han kvar med en nu ännu större familj där det även ingår 2 pigor. I hf 1869-75 verkar familjen vara lika stor, om inte större och de bor kvar i Tredingen. Nils Petter benämns "landbonde" i husförhören. 1876-85 har familjen minskat betydligt och endast ett av barnen verkar bo hemma i slutet av 1885. Näst hf. 1886-95 dör hans hustru år 1888, han bor kvar i Tredingen fram till sin död 1897, dottern Anna Karolina född 1866 bor hemma hos fadern ända fram till hans död. Det måste ha varit väldigt jobbigt för honom när båda döttrarna födde oäkta barn, och att en av döttrarna mördade sitt barn och fick avtjäna sitt fängelsestraff i Stockholm. Nils Petter är begravd i Hörnefors. Min fråga är ändå varför kallade han sig för Lundin? Detta efternamn är ett typiskt ”soldat namn” på den tiden, men Nils Petter var inte soldat, han var sk. Landbonde… var kommer namnet Lundin ifrån?

Vad är då en ”landbonde”?
”En landbonde arrenderade fastigheten, ibland därför att den som genom arv var för ung att bruka den själv. I Ångermanland (som jag har läst lite om) gick en del av landbönderna efter ett par år till en annan fastighet där de också blev landbönder. Så kunde en del byta boställe för en längre eller kortare tid. Ibland blev landbönderna nybyggare och eftersom de under sin landbondetid hade haft egna djur, jordbruksredskap och husgeråd mm fick de en lite bättre start under nybyggartiden än de som nybyggde med `tomma händer´”
Källa: anbytarforum

landbonde, förr arrendator på ett hemman, som underlydde någon huvudgård. Redan de gamla landskapslagarna innehöll bestämmelser om förhållandet mellan jordägare och landbonde.; längre fram ingick stadganden bl.a. i husesynsordningen av 1691 och i jorda- och byggningabalkarna i 1734 års lag. Den senare lagstiftningen på området var gemensam för landbönderna och de mångfalt talrikare torparna (torpväsen). Landbönder förekom främst i landets s. delar, där det fanns större egendomskomplex; antalet landbohemman uppskattades 1901 till ca 7 700.
http://uppslag.kaapeli.fi/bin/view/Uppslagsverket/Landbonde


Åborätt
Från Wikipedia
Åborätt, juridisk term, rätten att på viss tid eller livstid inneha annans jord såsom landbo eller under ärftlig besittning. Under stadgad åborätt eller ärftlig besittningsrätt innehades dels vissa hemman och lägenheter som tillhörde kronan eller allmänna inrättningar, dels och undantagsvis fastigheter i enskild ägo, särskilt en del under bruk skatteköpta hemman. Stadgad åborätt är en ålderdomlig form av ständig besittningsrätt till hemman och fastigheter av krononatur med rötter i 1500-talet. Åborätten är ärftlig enligt regler av fideikommisskaraktär. Liksom enskilda upplät kronan jord åt landbo (landbonde) mot städja och avrad. Landbon var berättigad att stanna kvar på egendomen under den bestämda legotiden, förutsatt att han årligen erlade avraden och höll hemmanet vid makt. Vid legotidens utgång berodde det på frivillig överenskommelse om landboförhållandet skulle fortfara. Om åboskyldigheterna fullgjordes fick i allmänhet en son kvarbli vid egendomen efter sin far, om den inte behövdes för något allmänt ändamål, men någon bestämd försäkran fanns inte. Åborätten kunde även förverkas, om åbon dömdes för vissa brott.


Avrad
Från Wikipedia
Avrad var i Sverige den årliga avgift som landbon eller bonden såsom brukare eller nyttjare av jord, vatten eller skog hade att betala till jordägaren eller kronan (staten), se regale. Kronans avradsland kunde även nyttjas av hela eller delar av byar, mot en årlig avgift (avrad). Avraden motsvarade i viss mån senare tiders arrendeavgift. Den utgick under medeltiden antingen i pengar eller i jordbruksprodukter eller i en kombination av dessa. I Jämtland betalades avraden till en början med gråskinn (ekorre i vinterpäls), men höjdes efterhand till hermelinskinn. Det kunde även förekomma att landbon fick utföra dagsverken åt jordägaren.
I Henning Tidemans bok om Jämtlands avradsland från år 1750, kan man läsa mer ingående om vad Avrat är; Följakteligen äro Afradsland i Jämtland vissa af Kronan förpaktade och indelta lägenheter, bestående antingen av skog, slåtteland, tidefiske, eller andra dylika nyttbarheter i landthushållningen, för hvilka afrad eller andra afgäld årligen gifves. Den 21 december, Tomasmessedagen, var den årligt återkommande betalningsdagen. Avrat, afradsland eller ”afráð” som det hette på medeltiden, var alltså juridiskt uppdelade afradsland, med nyttjande som årligen betalade afrad. Det kunde också kallas att man böxlade, eller betalade bygselpenningar när bönder eller samer förband sig att för framtiden årligen betala en viss avrad.

1845-06-15 gifte sig Nils Petter med:
Min farfars morfars mor:
Sara Stina Eriksdotter (Ersdotter), Född 1824-07-11 i Västerås Själevad. Sara Stina var ett ”oäkta barn” vilket var väldigt skamligt på den tiden. Modern arbetade som piga och stod inte särskilt högt i samhällets hierarki 1824. Dopvittnen var torparen Christoffer Jonsson i Fors, och hustrun skräddare Lindqvist i Västerhus piga Anna Jonsdotter ifrån Alnö. Sågkarlen Andersson i Mo och hustru. Torparen Per Persson i Ås och hustrun. Finner modern Eva Persdotter där hon arbetar som piga hos antingen Nils Olofsson eller Erik Sunden i Västerås. Sedan finner jag modern 1837 i Mo församling, då har Sara Stina fått 2 bröder och modern står som ”utfattig”. 1842 hittar jag henne som piga i Gala Mo församling där hon verkar ha arbetat som piga ett år, sedan finns ingen hänvisning till vart hon tagit vägen. Jag förmodar att hon haft en mycket jobbig barndom. Modern födde 3 oäkta barn och var med all säkerhet en ”utstött” i samhället. Kanske var modern även prostituerad, vilket var vanligt vid denna tid bland kvinnor som födde oäkta barn. Sara Stina och hennes bröder blev säkert retade och hånade bland sina jämnåriga kamrater i byn, inte kan hon ha haft det lätt… Jag vet inte om Sara Stina och Nils Petter lärde känna varandra när han arbetade som dräng i Hörnett, det kan vara mycket möjligt att det var där de träffades första gången.
Hur som helst tror jag nog att hon gjorde ”ett gott gifte” när man jämför med det öde hennes mor levde och verkade i. (se nedan) Sara Stina födde mellan åren 1845-1866 9 st barn. Hon dör 1888-01-29 i Tredingen Umeå lf 64 år gammal, drygt en månad innan döttrarna Maria Albertina och Emma Kristina födde sina oäkta barn. Som tur var för henne behövde hon aldrig uppleva att dottern Emma Kristina dödade sitt nyfödda barn…

Nils Petter och Sara Stina fick de för mig kända barnen:
Nils Johan, född 1845-12-01, död 1924-09-17. i sv.bef för 1870 lever han som ensamstående i Degerbäcken, står som ”landbonde”, 1880 finner man honom i Sörmjöle, står som hemmansägare. Är gift med Fredrika Mickelsdotter född 1844 Umeå lands, har 3 barn. 1890 har han blivit änkling och lever ensam i Sörmjöle med sina 4 barn. 1900 står han kvar som bonde i Sörmjöle, nu omgift. 2 av hans tidigare barn bor hemma, och ett nytt barn har han fått i det nya äktenskapet. 1910 finns han inte med i folkräkningen. Finner honom i dödboken, han dog 1924-09-17 i Sörmjöle.
Pehr, född 1847-12-22, död 1915-08-05. 1870 lever han som dräng i Häggnäs, 1880 har han bildat egen familj och de bor i Bjernberg, gift med Anna Maria Persdotter född 1853 Umeå lands, har 3 barn. 1890 bor familjen kvar i Bjernberg, nu med 2 barn, förmodligen har ett av dem dött. 1900 är allt oförändrat. 1910 finns han inte med. Död 1915-08-05 I Bjernberg, han var då änkling.
Erik, född 1850-08-05, död 1902-11-11. 1870 lever han som ensamstående i Bjernberg, 1880 landbonde i Degerbäcken, gift med Wilhelmina Mickelsdotter född 1847 i Vännäs, de har 3 barn och 1 dräng. 1890 bor han kvar i Degerbäcken, nu har familjen 5 barn. 1900 oförändrat, men ingen dräng. 1910 finns han inte med. Han dör 1902-11-11 då som änkling.
August, född 1854-03-16- se ovan
Carl, född 1856-01-30- Han flyttade till Brån i Vännäs 1875-11-01 för att bli fältjägare där.
Emma Christina, född 1858-08-10- finns ej med i folkräkningen för 1870, för 1880 finner man henne som piga i Stöcksjön hos Nils Olof Andersson. 1886 finner man henne ensamstående i Norrfors, hon står då som ”arbeterska” och arbetar som piga hos bonden Anders Andersson Hansson. 1888-02-28 dömd av Umeå Häradsrätt till 4 års straffarbete för barnamord. 29/2 forslas hon ned till Stockholm för att avtjäna sitt straff där.1888-02-06 födde hon en son som hon mördade strax efter födelsen. Barnet begravdes den 12 feb. samma år. Umeå landsförsamling AI:21d (1886-1895) Bild 88 / sid 1312 (AID: v139857.b88.s1312, NAD: SE/HLA/1010219)

På denna länk kan du läsa min sammanfattning av Emma Christinas historia och om straffet hon fick för barnamord.

Jonas, född 1861-02-26- finns ej med i folkräkningen för 1870, för 1880 finner man honom som dräng hos Anna Albertina Ersdotter. I hf. För 1886-95 bor han hos sin släkting Nils Johan Lundin i Sörmjöle. Men där finns även hänvisningar dels att han flyttat till Sundsvall i maj 1886 och dels att han flyttat till Själevad 1891-11-03. Finns inte med för år 1900, möjligen att han dött eller flyttat. Han finns inte heller i dödboken för 1901-2009.
Maria Albertina, född 1863-03-15- Hon flyttar hemifrån runt 1876 och börjar arbeta som piga i Kasamark hos bonden Karl Eriksson. Sedan flyttar hon till Klabböle och börjar som piga hos bonden Nils Johansson. 1887 flyttar hon till Västerteg, hon benämns då piga. Sedan flyttar hon till Ersmark någon gång 1886-95, där arbetar hon som piga hos Natanael Emanuelsson född 1857. Där har prästen skrivit: ”personligen erkänt Maria Karolina för sitt barn betygar O.A… Absala 1888-05-21? Maria Albertina födde en flicka under tiden hon var i Ersmark. Flickan hette Maria Karolina och föddes 1888-02-29. Efter detta flyttar Maria Albertina hem till föräldrarna i Tredingen. Sedan levde hon med sin far i Tredingen fram till hans död 1897. Hon har inte gift sig utan lever med sin oäkta dotter Maria Karolina. 1898 flyttar hon med dottern till Hörnefors bruk, hon står även där som ”mjölkerska”. Nu verkar hon även fått en son, Julius Alfons, född år 1900-04-20, även han ”oäkta”. 1904-11-23 flyttar hon med sonen till Gällivare församling där hon bosätter sig med sonen i Malmberget. Dottern flyttar 1904-11-18 till Umeå stad, benämns då ”jungfru”. 1906-11-19 flyttar hon tillbaks till Umeå igen. Nu till Hörnefors bruk där hon lever tillsammans med ”August Lundin” född 1854-12-18, vilken är en annan August än brodern som föddes 1854-03-16. Maria Albertina dör i lungsot vid bruket 1916-10-26, 53 år gammal. Sonen var då 16 år. Han dör i Hörnefors 1964-01-21. Maria Karolina dör 1940-01-11, hon bor då i Rödabergsbrinken 10, Matteus Stockholm. Hon dör som ogift kvinna.
Anna Carolina, född 1866-12-14, död 1898-10-24. Hon lever hemma hos sina föräldrar ända tills fadern dör 1897, då flyttar hon till Åheden och börjar som piga hos bonden Erik Anders Andersson. Hon dör där 1898-10-24. Begraven i Hörnefors, ingen dödsorsak uppges.

 

Farfars mormors far:
Johan Petter Emanuelsson, Född 1814-07-10 i Hörnefors- Häggnäs Umeå lf. Död 1878-09-13 i Mullsjö Nordmaling. Bor hemma med föräldrarna och sina syskon i Häggnäs 1811-1820. Med i hushållet finns även hans styvfarfar Hans Hansson, det står att hushållet ”hör till bruket till Bjenberg”. 1821-28 bor han fortfarande hemma. Hans äldsta syster Anna Maglena flyttar till Nordmaling 1824. Runt 1830 flyttar hela familjen till Degerbäcken. 1832-10-26 får Johan Petter attest till Nordmaling. I hf. För 1826-1835 finner man honom som dräng i Mullsjö hos bonden Erik Olofsson. Han gifter sig 1839 med pigan Brita Katarina Persdotter, de arbetar då båda två som dräng och piga i Mullsjö hos bonden Erik Olofsson. Han bildar familj och de bor kvar i Mullsjö, nu står han som ”torpare”. 1842-53 bor familjen kvar i Mullsjö. Nu har de även en piga samt en ”inhysning” i hushållet. Sonen Olof föds 1846 och i kyrkböckerna benämns han ”idiot”. Sedan verkar det som om han bor kvar i Mullsjö med sin familj ända fram till sin död. De hade väl då ett litet torp, och vid några av husförhören även en piga samt en man som ”inhysning”. Han verkar ha levt ett lugnt och strävsamt liv där på torpet i Mullsjö där han också får dö 1878-09-13, ingen dödsorsak uppgiven.

Bouppteckningen efter Johan Petter Emanuelsson finner jag i kyrkböckerna på: Nordmalings och Bjurholms tingslags häradsrätt FII:14 (1875-1879) Bild 5830 / sid 187 (AID: v153127.b5830.s187, NAD: SE/HLA/1040116)

"År 1878 den 12 oktober förrättades bouppteckning efter torparen Johan Petter Emanuelsson i Mullsjö som med döden avgått den 13:e i sistlidna månad och jämte änkan Brita Catharina Persdotter efterlämnat bröstarvingar nämligen sönerna Johan Petter Johansson, Emanuel Johansson och Olof Johansson och dottern Catharina Kristina gift med August Lundin i Umeå och Tredingen. De omyndiga arvingarna äro dottern Brita Johanna och en avliden sons dotter Maria Johanna. Och sedan änkan Brita Catharina blivit påmind om nödvändigheten att uppgiva boet sådant det vid den avlidnes frånfälle befanns företogs på följande sätt: torp avsöndrat från hemmanet no. 2 i Mullsjö och arrendetiden därav återstår endast 20 år enligt avhandlingen upptages till ett värde av 200 kronor.

Här tar jag med exempel på möbler som fanns i torpet:
1 st väggsäng med förhänge gammal och bristfällig, 1 st brunmålat mjölkskåp i köket, 1 soffa, 1 ståndbord, 2 mindre brunmålade skåp i köket, 2 små skåpar i bryggstugan, 1 st bakbord, stolar…

Kläder, manskläder: 1 grå klädning, en blå vadmalsklädning, en sämre gråtröja och ett gammalt klädes byxpar, 3 st västar och ett hängselpar.
Detta var väl de kläder som Johan Petter använde i sitt dagliga arbete… sen hade han även ett gammalt grått kalsongbyxpar och en nattröja (kläder han säkert sov i) 2 blågarns byxpar och ett sommartyg byxpar, 2 st gamla kalsong linne byxpar, 2 par hängslen och 1 livrem, 2 par handskar, strumpor, ett par skoband, ett par strumpeband, 2 st bättre skjortor och 3 sämre, 1 näsduk. Detta var allt han ägde i klädväg…

I torpet fanns följande sängkläder: 4 st dunkuddar med gammalt dun som tagits upp i vikt – värde. Kuddar med sämre fyllning, 2 st sämre fällar, 5 st. löstäcken, 3 st. sämre, 2 st. halmmadrasser, 1 st. sänglakan.
Kan bara försöka föreställa mig hur smutsigt och dant detta säkert var, och det sov dom i varje natt…

Diverse lösöre: gångmattor, nattkappor och en portmonnä, 2 handdukar och ett par stövlar, 10 st. vita porslinstallrikar, 2 smörtallrikar, 2 par tekoppar, 1 gräddsnäcka, 1 sockerglas, 1 st. stenfat, 18 st. bestick och ett supglas, en gammal plånbok och damborste och en käpp…

En ko och en get fanns på torpet…

Lösöre och boets tillgångar värderades till 452,75.
Boets skulder: skuld Emanuel Johansson efter revers Sörmjöle i Mullsjö? 27,14. Skuld till Salomon Eriksson efter revers 10,12. Skuld till Brita Johanna Johansdotter efter revers 5 kronor. Skuld till Olof Johansson i Järnäs 10 kronor. Skuld till Brattfors handelsförening 10 kr. skuld till G. Nyström handlande i Brattfors efter revers 32,75. Skuld till Erik Olofsson i Hallen 1 kr. skuld till Emanuel Johansson i Sörmjöle 12 kr. skuld till Brita Johanna Johansdotter i Mullsjö 12 kr. Skuld till Olof Johansson i Järnäs 12 kr. bouppteckningsarvode 4,50. Till Erik Gustaf Salomonsson värderingsman 0,50. Summa skulder: 139,17. Behållning bliver summa kronor 313,58.

Så kunde det se ut vid en bouppteckning efter en fattig torpare. Eftersom änkan fick en hel del skulder att betala fick hon väl sälja hus och hem för att göra sig skuldfri.

Nedanstående bild är från kyrkböckerna och visar Brita Catarinas bomärke (eller möjligen makarnas gemensamma bomärke):


1839-06-02 gifte sig Johan Petter Emanuelsson med min
farfars mormors mor:
pigan Brita Katarina Persdotter, född 1816-02-17 i Hallen i Nordmaling, Död 1896-01-09 i Mullsjö Nordmaling. De träffades förmodligen när de båda tjänade hos bonden Erik Olofsson i Mullsjö. Hon lever med sina föräldrar och syskon i Hallen. Fadern dör 1818-1821 och modern gifter om sig med Erland Norström från Hallen. I hf för 1836-42 bor familjen kvar i Hallen, hon flyttar hemifrån 1836-37. I hf 1836 -1842 finner man henne som piga hos Eric Olofsson i Mullsjö. Där träffar hon sin blivande make Johan Petter Emanuelsson, han jobbar där som dräng. 1839-06-02 gifter de sig. I samma hf har hon bildat familj med maken och lever som torparhustru i Mullsjö med två av sina förstfödda söner. I nästa husförhör bor de kvar i Mullsjö, nu har de fått ytterligare 2 barn. I hf. För 1853-1863 har familjen utökats med 2 döttrar. Efter makens död finner man henne i Mullsjö i hf. 1873-1880, där lever hon ensam med sonen Olof som är ”idiot”. 1888 lever hon fortfarande ensam med sonen Olof. I nästa hf. 1891-99 finns hon som inhyses hos änkan efter Jonas Olofsson, Sigrid Sofia Nordström i Mullsjö (troligen en svägerska). Där lever hon fram till sin död 1896 tillsammans med sonen Olof. Nu står det (idiot?) mindre begåvad, kan inte läsa… som prästen har skrivit. Sonen dör 1899-03-07, 3 år efter moderns död.

 

Johan Petter och Brita Katarina fick barnen:

Johan Petter, född 1840-11-24, död 1916-07-25. År 1870 lever han i Mullsjö med sin hustru Margreta Pehrsdotter född 1831 (9 år äldre än honom) samt sonen Johan född 1867, han står som ”torpare”. År 1880 bor familjen kvar i Mullsjö, inga fler barn. Nu står han som ”inhyses”. År 1880-1890 finns han kvar i Mullsjö, nu som torpare. Han lever tillsammans med sonen Johan Adolf Johansson och hans familj. Hustrun dör 1889-03-27. 1894 flyttar han till Gräsmyr där han gifter om sig 1895-08-04 med Johanna Margreta Öberg, vars förra make Jonas Jonsson Berggren 1892-12-13 häktades i Härnösand för stöld och försök till rån. Av Härnösands rådhusrätt dömd till 1 års straffarbete och 2 års förlust av medborgerliga rättigheter, utgick 1893-10-20 ”under rus”. 1894 står Jonas Jonsson som ”obefintlig” befinner sig i Särbrå, inskriven frånvarande sedan 1886-02-04. År 1900-1907 lever Johan Petter kvar i Gräsmyr med sin nya fru, inga hemmavarande barn. Han dör i Gräsmyr 1916-07-25.
Anders, född 1842-07-10-, i hf. För 1853-63 står han som ”enfaldig”. 1860-62 finns han som dräng hos bonden Olof Nyman i Brattfors. Där finns han kvar till 1865 sedan tappar jag bort honom i kyrkböckerna… vet inte vad som hände med honom sedan.
Emanuel, född 1845-03-23-, år 1870 arbetar han som dräng i Hörneå, han är då ogift. År 1880 finner jag honom i Sörmjöle, nu gift med Anna Johanna Lundgren född 1846 Umeå lands fs. samt dottern Maria Johanna född 1878. År 1890 bor familjen i Mullsjö, inga fler barn. År 1900 bor han i Hallen ensam, står som före detta torpare och änkling.
Olof, född 1846-09-12-, (idiot), lever med sin mor i Mullsjö ända fram till 1888, i hf. För 1891-99 bor han och modern som ”inhyses”, han dör 1899-03-07, 53 år gammal 3 år efter moderns död.
Catrina Christina, född 1854-06-13- se ovan,
Brita Johanna, född 1858-11-08-, år 1879-80 har hon flyttat hemifrån och börjat som piga hos bonden Olof Petter Isaksson i Hallen. Sedan tappar jag bort henne i kyrkböckerna…

 

 

Generation 5

 

Efter alla dessa människoöden som varit väldigt spännande att forska i kommer jag så fram till generation 5 utifrån min farfar sett. Den första vi då möter är:

Min farfars farfars farfar:
Mathias Mats Fällman (Fältman). Född 1782-10-05 i Grubbe Umeå landsförsamling. Död 1856-02-26 i Lögdeå Nordmaling. Yrke: Skomakare, torpare. Jag finner honom i födelseboken för detta år, Dopvittnen är ”Soldat Erik Spindel och soldat Petter Solman i Grubbe”. Familjen finns under nr. 143 i de samlade husförhören för soldater i Umeå bygden 1778-1798. Modern dör redan 1787, hon var bara 39 år gammal. Fadern dör 1788 troligen i Finland där han var soldat under kriget. Barnen fick tidigt klara sig själva, yngsta systern Brita Stina var bara ett år när modern dog. Förmodligen tog äldsta systern Lisa Kaisa född 1773 över ansvaret för familjen när modern dog. 10 år efter faderns död fanns familjen fortfarande kvar på nr. 143 i soldatregistret. Mellan åren 1799-1809 vet jag inte var Mathias bodde, men jag antar att han lärde sig skomakaryrket någonstans, kanske i södra Sverige. 1803 finner jag honom som lärling hos sockenskomakaren Lars Nordvall i Lögdeå. År 1809 gifter han sig med dottern i huset, Fredrika Juliana Nordvall. 1809-1816 finns han med sin egen familj i Lögdeå, han benämns då ”skomakare”. 1816-25 bor familjen kvar i Lögdeå och han benämns fortfarande skomakare. 1826-1835 har familjen vuxit och nu benämns han ”torpare”. 1836-42 flyttar 2 av de sista barnen hemifrån och endast Johanna född 1829 bor nu hemma hos föräldrarna på torpet i Lögdeå. I hf 1843-1852 bor han med sin hustru och sonen Mats Vilhelm på torpet i Lögdeå. I hf för 1853-1863 bor endast han och hustrun kvar på torpet. Han dör där år 1856, 74 år gammal.

 

 

Tätt inpå varandra kom barnen i barnaskaran, de två första barnen dog i spädbarnsålder och så gjorde även tvillingen Johannes 1830:
Carl Gustaf, född 1810-04-06, död 1810-07-23 av magplågor.
Anna Catarina, född 1812-07-01, död 1812-07-04 okänd sjukdom.
Juliana Charlotta, 1814-02-04, i hf. 1826-35 står det att hon ”tjänar” hon verkar ha flyttat hemifrån 1829. Finner henne som piga 1829-33 hos bonden Olof Olofsson i Lögdeå, sedan hos bonden Olof Lindström i Lögdeå, det står då ”attest till Grundsunda 1834-10-21. Det finns inga utflyttningslängder för detta år så jag vet inte vart hon flyttade. Där slutar min forskning om henne.
Lars Olof, född 1815-05-04, se ovan
Kristina Elisabet (Stina Lisa), född 1816-06-25, hon verkar ha flyttat hemifrån 1832-33, och jag finner henne som piga hos bonden Olof Nilsson i Lögdeå, där står också ”attest till Stockholm 1834-05-06, så tydligen flyttade hon då till Stockholm. Det finns inga utflyttningslängder för detta år så jag vet inte vart i Stockholm hon flyttade. I faderns bouppteckning kan jag läsa att maken hette Nils Johan Palmqvist i Stockholm.
Carl Fredrik, född 1819-02-01, död 1893-09-19, i hf. 1836-42 finner man honom som dräng hos bonden Olof Nilsson i Lögdeå. 1840 finner man honom som dräng vid prästbordet. 1841 finns han som dräng i Levar hos tullvaktmästaren Nils Lundberg. 1842 finns han i Mo och bor tydligen hos brodern Lars-Olof och hans familj. Samma år finner man honom som dräng hos bonden Nils Olofsson i Mo. 1844-46 verkar han ha arbetat som dräng hos nämndemannen Pehr Strömgren i Järnäs. I samma husförhör 1851 har han nu blivit egen torpare och bildat familj, de bor i Järnäs. år 1870 finner man honom i Järnäs som inhyses med fru och 6 barn. 1873-1880 finns han kvar som inhyses i Järnäs, 2 av barnen har nu flyttat hemifrån. 1880-90 bor han tillsammans med sin son Per Anton och hans familj i Järnäs. Han dör i Järnäs 1893-09-19. De flesta av hans barn bor kvar i byn Järnäs och för sedan sina gener vidare där.
Mats Vilhelm, född 1825-09-09, död 1902-07-26, i hf. För 1836-42 finner man honom som dräng år 1842 hos bonden Eskil Olofsson i Lögdeå. I samma husförhör har han bytt arbetsgivare och arbetar nu hos bonden Jacob Kristiansson i Örsbäck. I nästa hf. Arbetar han tillsammans med sin bror Carl Fredrik hos bonden Nils Olofsson i Mo. 1845-09-04 får han ”attest” till ? (går inte att läsa). Finner honom i utflyttningslängden för 1845, då har han flyttat till Stockholm, förmodligen till sin syster Stina Lisa. Jag vet inte exakt när han flyttade tillbaks till Nordmaling, men 1855 när han gifter sig finns han nu åter i Lögdeå. 1855-06-17 gifter han sig med Kristina Gustava Johansdotter från Torrböle, han benämns då torpare. 1880-90 bor han i Lögdeå med sin familj. 1891-99 bor han i Lögdeå tillsammans med sonen Axel som sedan flyttar till Grundsunda. År 1900-1902 bor han tillsammans med sin son Johan Fällman och hans familj i Lögdeå. Han dör 1902-07-26 i Lögdeå.
tvillingarna Johanna och Johannes 1829-09-10-, Johannes dör 1830-02-11. Johanna flyttar hemifrån 1847, och 1847-1850 arbetar hon som piga hos Johan Hörnsten i Lögdeå. 1847-52 arbetar hon som piga tillsammans med sin syster Juliana hos kyrkvärden och nämndemannen Isak Wiklund i Lögdeå. Där står att hon fått ”attest” men jag kan inte tyda vart… År 1870 finner man Johanna i Mo, hon har då blivit änka. Hon har 3 barn i hushållet, samt även sin mor.

En förhoppningsvis lycklig och stabil familj har vi fått följa ovan. Många av barnen blir kvar i Lögdeå eller byarna runt omkring. Alla verkar ha fått bra och ordnade liv.

Bouppteckning efter Mattias Mats Fällman:
Nordmalings och Bjurholms tingslags häradsrätt FII:10 (1855-1859) Bild 2230 / sid 75 (AID: v153122.b2230.s75, NAD: SE/HLA/1040116)

"År 1856 den 29 mars kallades undertecknad till förrättande av bouppteckning efter skomakaren Mattias Fällman i Lögdeå som med döden avled den 26 nyss lidna februari och efter sig lämnade änkan Fredrika Juliana Fällman samt med henne samman avlade barn sonen Carl Fredrik och Mattias Villhelm myndig, döttrarna i Mo, Christina Elisabet gift med Nils Johan Palmqvist i Stockholm och Johanna född år 1829 för vilken bonden Erik Gustaf Möller i förstnämnda by är vorden tillförordnat till förmyndare, samt avlidne sonen Lars Olof Fällmans efterlämnade myndiga söner Nils Johannes, Lars Villhelm, Erik Olof och Mattias August alla omyndig. Sedan vederbörande blivit tillsagd om egendomens lagliga uppgivande företogs uppteckningen och värderingen i följande ordning:

En torplägenhet i Lögdeå by som igenom avhandling den 8 april 1811 innehas på vissa år av vilka nu endast några återstår, upptas till ett värde av 25 kr. banco.
Guld och silver: fingerring av guld 3,16. Matsked, 3 teskedar av silver väger… 7,37. Tennsaker till ett värde av 2,46. Koppar till ett värde av 2.22. porslin och glas värde 1,22. Järnsaker värde 2,44. Träsaker 21,2. Sängkläder värde 29,28.
Kor och får värda 68 kr. Summa inventarier: 197,41 riksdaler.
Avkortning: de fattigas andel 12 öre, skuld till handlaren Jonas Sellin i Lögdeå, 8 riksdaler, skuld till Jakob Lögdin i Mo 8 riksdaler, skuld till handlande C.E Åström i Mo 2 riksdaler, bouppteckningsarvode 2 riksdaler. Bliver således behållningen 177,29 riksdaler."

 

min farfars farfars morfar:
prästen Nils Sillrén. Född 1772-01-02 i Silje by i Selånger. Död 1838-03-22 i Torsbäcken.
Ur herdaminnen för Nordmaling kan jag citera följande biografi:
”Komminister i Nordmaling 1822-1838. Född i Silje by av bondföräldrar. Student vårterminen 1792, disp. Pro exerc. I december 1795. Avlade hovrättsexamen 1798, men övergick till teologiska studier och prästvigdes 7 dec. 1800 till pastorsadjunkt i Ramsele. Han förestod pastor vården i Ragunda år 1802 och stannade kvar där som pastorsadjunkt till 1 sept 1804, då han blev huspredikant, och ingick i skoltjänst ss.v. kollega vid Stockholms allmänna barnhusskola från början av 1805 till 7 aug. 1805. År 1810 blev han tillika kateket i Catharina och Adolf Fredriks församling. Åren 1807-1810 var han predikant vid flera sjukhus i Stockholm. Sedan återvände han till Norrland och blev förordnad till pastorsadjunkt i Grundsunda den 12 aug 1810, sedan blev han även komminister där. År 1814 var han tredje predikant vid prästmötet i Härnösand. Slutligen blev han år 1821 komminister i Nordmaling." Anekdot: "gift med en gnatig hustru, sökte gubben stundom sin tröst i glaset. Det berättas att han en gång till hälften knuffat henne i kakelugnen, då hon stuckit in huvudet för att förvissa sig om att han eldat". Källa: Herdaminne för Nordmaling.

I husförhören finner man honom i Ragunda 1782-1808. I Stockholm går han inte att finna, vilket är synd… För det finns mycket intressant att läsa om de ”allmänna barnhusen- barnhusskolorna, och det hade varit roligt att finna hans namn någonstans där i ”rullarna”. 1810 finner man honom i Grundsunda tillsammans med sin hustru. I hf. 1826-1835 bor han med sin fru och dottern vid prästbordet i Nordmaling. Hustrun dör år 1835 och då finns sedan bara han och dottern kvar där. Det måste ju ändå ha känts tråkigt för honom att uppleva hur hans enda barn – enda dotter fick ett sånt hårt och tufft liv, se ovan Märta Sillrén.

 

farfars farfars mormor:
Sophia Jakobina Sempht (Sempt). Född 1779. Död 1835-07-31 i Prästbordet, Nordmaling. Jag har inga uppgifter på när paret gifte sig, men förmodligen var det innan de flyttade upp till Grundsunda 1810. Denna släkting är en ”gåta”. Jag vet inte var hon föddes eller vem hennes föräldrar var. Jag förmodar att de träffades i Stockholm när Nils arbetade där. Sedan flyttade hon med honom upp till Grundsunda. Hon levde sitt liv som comminister fru, vilket väl var lite ”finare” än vad vanligt folk på den tiden levde. Hon födde bara ett barn, och hon behövde heller inte uppleva dotterns vedermödor med den familj hon sedan fick och levde tillsammans med. Sophia Jakobina dog 56 år gammal i Nordmaling.

Makarna Sillrén fick endast ett barn:
Martha Jakobina Sillrén, född 1815-01-03, se ovan.

I kyrkböckerna finner jag bouppteckningarna efter båda makarna:
Sophia Jakobinas bouppteckning: Nordmalings och Bjurholms tingslags häradsrätt FII:5 (1828-1839) Bild 5940 / sid 137 (AID: v153116.b5940.s137, NAD: SE/HLA/1040116)
Nils Sillréns bouppteckning: Nordmalings och Bjurholms tingslags häradsrätt FII:5 (1828-1839) Bild 9150 (AID: v153116.b9150, NAD: SE/HLA/1040116)

Båda dessa bouppteckningar var väldigt intressanta att läsa, då jag fick en inblick i hur en något "finare" familj levde på denna tid. Jag har ju haft en föreställning om att prästerna ändå skall ha haft det bättre ställt än torpare, men ovanstående bouppteckning visar att ibland är det inte så. Jag är förvånad över att det fanns så lite porslin och linne (dukar o.dyl.) jag trodde nämligen att man som präst ofta representerade och bjöd folk på kaffe och mat, men det kanske inte var så för de här ”mindre prästerna” ute i landsbygden. Ja, Märta Jakobina fick en hel del att ta reda på efter sin far, förmodligen sålde hon väl bort de inventarier och lösöre som gick att sälja, för att med dessa pengar betala de skulder som fanns i dödsboet. Mycket intressant läsning måste jag säga! Notera den fina namnteckningen hon skrivit under bouppteckningen med, som prästdotter var hon nog både läs och skrivkunnig…

 

Min farfars farmors farfar:
Eric Jonsson Runman. Född 1762-11-22 i Balfors Nordmaling. Död omkring 1809-10 i Gräsmyr Nordmaling? Ordinarie båtsman. 1785-1787 bor han hemma hos föräldrarna, han flyttar 1787 och börjar som dräng hos bonden Per Jonsson i Djupsjö, han står redan då som ”båtsman”. 1789-09-04 har han fått ”attest” och flyttar till Aspeå och blir dräng hos bonden Petter Herstadius, där stannar han till 1791. Sen finns ingen hänvisning till vart han tar vägen. Nästa gång jag hittar honom finns han i husförhören för båtsmän 1763-94, då verkar det som om han gift sig med änkan (1791-10 -09) efter Olof Persson Runman och fått dottern Anna Cecilia med henne. Förmodligen tar han namnet Runman efter makans förra man, kanske har det att göra med ”båtsmanstiteln”. 1806-1816 bor familjen i Gräsmyr nr 169, han har ordinarie båtsmans tjänst. I detta husförhör står även efter hans namn ”berättas vara död”, år 1809 tar husförhören för honom slut. Hittar honom inte i död boken, möjligen dog han i krigstjänst någonstans… Sonen Jonas var bara några år då fadern dog 47 år gammal…

1791-10-09 gifter Erik Jonsson sig med min:
farfars farmors farmor:
Christina Andersdotter. Född 1759-10-08 i Mo Nordmaling. Död 1835-04-08 i Gräsmyr Nordmaling. 1782-1783 finner man henne som piga hos bonden Jacob Jacobsson i Öresund. Sen verkar hon ha flyttat hem till Mo igen. 1785 har hon gift sig med Olof Persson Wikman, och de bor tillsammans med hennes föräldrar i Mo fram till 1789. Så hittar man henne i husförhören för båtsmän 1763-1794, då heter maken Olof Wikman Runman, född 1757-06-02, han verkar ha dött 1790 och hon har gift om sig med Erik Jonsson. De har då även fått dottern Anna Cecilia född 1792. Sedan lever hon med maken Erik i Gräsmyr fram till hans död (1809-1810). I nästa husförhör 1816-1825 finner man henne ensam med sonen Jonas. När hon dog 1835 levde hon tillsammans med sonen Jonas och hans familj i Gräsmyr. Sonen Per 1785-11-13 fick hon med Olof Persson Wikman i Mo.

 

Gift första gången 1784-12-28 med Olof Wikman Runman född 1757-06-03 i Bredvik Nordmaling, död 1790-08-24 i Gräsmyr.
Biografi: I Kyrkoböckerna kallas Olof också Olof Persson Wikman. Det är innan han blir ordinarie Kronobåtsman för Gräsmyre rote 1788 och får då som sådan Båtsmansnamnet Runnman.(Det är här som släktnamnet Runnman först kommer in i bilden) Han efterträdde en annan Båtsman med namnet Runnman (inget släktskap) som hette Johan och dog 1788 24/2 endast 42 år gammal. Olofs förehavanden före sitt giftermål är föga känt beroende på att Hf. Längderna för 1762-74 saknas. Han var dock dräng en kort tid hos Bonden Erik Tobiasson i Gräsmyre. Någon tid efter giftet bor han med familjen i Mo. Olofs bana som Kronobåtsman blev dock inte lång. Mobiliseringen för Gustaf den III:s krig mot Ryssland började redan i maj 1788 men Olof blev inte inkallad till tjänstgöring i Flottan förrän i april 1789. Hans sista noterade nattvardsgång var den 22/3 1789. Efteråt står det på samma sida "död 1790". Det är allt som står i kyrkoböckerna om hans död. Vanlig dödsorsak på den här tiden
var Tyfus .
Källa: Persson, Lennart (http://web.telia.com/~u21106278/Index.htm, tyvärr funkar inte denna länk längre...)

Kristina fick 3 barn med första maken:
Per Olofsson född 1785-11-13 i Mo död 1786-03-23 i Mo.
Anders Runman Olofsson född 1787-01-17 i Mo död 1845-03-28 Umeå lands Strömbäck. Han börjar först som dräng i Öresund hos 2 olika bönder. 1812-1813 bosätter han sig i Bredvik, gifter sig och får 2 barn. Han flyttar tillbaks till Gräsmyr med sin familj runt 1813. Men där finner jag inte familjen vid denna tid. Han flyttar småningom till Umeå landsförsamling och han dör 1845 som brukskarl vid Strömbäcks glasbruk.
Olof Olofsson född 1788-12-17 i Gräsmyr död 1830-06-28 Umeå lands Nyland. I hf. För 1795-1805 står han som ordinarie båtsman och sedan ser det ut som om det står Stockholm… Utgår ifrån att de uppgifter jag fått om att han skulle ha dött 1830-06-28 i Nyland är riktiga, men jag finner honom inte i Nyland vid denna tid, ej heller i dödboken för 1830.

Med Erik Jonsson fick hon barnen:
Anna Cecilia Runman Eriksdotter född 1792-11-12 i Gräsmyr död 1838-10-09 i Olofsfors. I hf. För 1795-1805 står det i husförhörsboken: ”Öresund, uti examen 1811”. Finner henne som piga i Öresund 1810 och 1811. Hon arbetar hos samma bonde som brodern Anders också jobbar hos. 1812 har hon gift sig med dagkarlen Sven Svensson vid Olofsfors bruk. 1835 finns det 8 barn i familjen. Hon dör i Olofsfors 1838-10-09 av nervfeber bara några månader efter maken som dör 1838-02-16 i oangiven sjukdom.
Jonas Runman Eriksson född 1805-09-20 i Gräsmyr död 1873-12-11 i Gräsmyr se ovan.

Om du vill fördjupa dig i Båtsmans yrket klicka då på denna länk:
Skärgårdsflottan, redaktör Hans Norman, 2000 http://www.algonet.se/~hogman/slbatsman.htm

 

Min farfars farmors morfar:
Ivar Olofsson. Född 1766-11-10 i Sidensjö Lännäs. Död 1828-01-17 i Olofsfors Nordmaling. Dödsorsak: bröstsjukdom. Bruksarbetare vid Olofsfors. I husförhören för Lännäs 1775-95 bor familjen i Lännäs , sedan flyttar familjen till Orrböle runt 1795. Han gifter sig där omkring 1793 och bildar egen familj. De bor då ett tag tillsammans med fadern och modern. Där bor familjen kvar till år 1800 när han sedan flyttar till Olofsfors. 1806-1816 finner man familjen (Ivar Olofsson) i Högland (under Klöse), med anvisning till Olofsfors. Han arbetade som brukskarl vid Olofsfors under hela sitt vuxna liv. I hf. För 1795-1825 bor familjen i Olofsfors. År 1805 verkar de ha flyttat till Högland, men flyttar tillbaks till Olofsfors igen år 1810. Han finns där fram till hf. 1826-35 när han dör år 1828. Ivar behövde aldrig uppleva allt det svåra som hans yngsta dotter Anna Kristina fick gå igenom, enligt berättelsen nedan.

Min farfars farmors mormor:
Anna Hansdotter, föddes 1764-12-10 i Robertsfors. Död 1834-12-04 i Olofsfors Nordmaling. 1780 finner jag familjen i hf. För Bygdeå Robertsfors. 1784-97 finns familjen prydligt uppradade under ”Bruksarbetare vid hyttan” i Robertsfors. Anna står då här som ”utflyttad från församlingen 1783” men ingen hänvisning vart… När de gifte sig 1793 står det ”Djupsjö” efter Annas namn. Förmodligen arbetade hon där som piga hos någon bonde. Dessvärre är husförhörsboken för Djupsjö så ”klottrig” så det går knappt att läsa vad som står… Men sedan levde hon sina dagar i bruksmiljön med sin make och sina barn och dog i Olofsfors år 1834 70 år gammal. Inte heller hon behövde uppleva sorgerna som yngsta dottern Anna Kristina fick genomleva, och tur var väl kanske det…

Ivar och Anna får de gemensamma barnen:
Olof Ivarsson född 1793-03-01 Nordmaling Orrböle död 1865-02-12 Skorped Mosjö. Runt 1809 flyttar han till Skorped och blir torpare där, därefter torpare i Degersjö och från 1859 bodde han i Mosjö i Skorped. Gift första gången 1814 med Maria Andersdotter, gift andra gången 1853 med Christina Johansdotter.

Hans Hammarsten Ivarsson född 1794-09-14 Nordmaling Orrböle död 1856-05-01 Nordmaling Holmfors. Attest 1817-09-27 till Klöse. Finner honom där och han benämns ”mästersmed”. I hf. För 1836-42 finner jag familjen i Holmfors. Han benämns fortfarande ”mästersmed” och kallar sig för Hans Hammarsten, vilket namn han väl tagit som ”smedsnamn”. Han gifte sig 1822, och 1842 har han fått 5 barn. I hf. För 1845-54 finner jag hans son Olof Hammarsten född 1825 även han kallad mästersmed, han bor då på samma fastighet som fadern i Holmfors hammare. Han dör i Holmfors 1856, 61 år gammal, ingen dödsorsak uppgiven.
Kristina Katarina Ivarsdotter född 1796-04-27 Nordmaling Orrböle död 1796-08-21 Nordmaling Orrböle.
Ivar Ivarsson född 1798-03-06 Nordmaling Orrböle död 1814-02-22 i flussfeber.
Margareta Katarina Ivarsdotter född 1801-04-21 Nordmaling Olofsfors död 1871-05-02 Nordmaling Gräsmyr se ovan.
Anna Kristina Ivarsdotter född 1803-11-09 Nordmaling Olofsfors död 1888-11-05 Nordmaling Sunnansjö. 1826-35 finner jag henne i Sunnansjö. Hon har då gift sig med torparen Lars Gustaf Käck född 1805 och de har fått 3 barn. I nästa hf. Finns familjen i Sunnansjö, där står om maken Lars Gustaf Ersson Käck: ” för mord fälld under framtida dom kungliga hovrätten utslag av den 17/3 1842. De har nu fått 3 barn, den yngsta född 1843. Han inkom i fängelset- häktet i Umeå i nov. 1839.

Läs den intressanta historien om Lars Gustaf Käck, som jag sammanfattat genom att studera kyrkböckerna och skriva av dessa.


Min farfars morfars farfar:
Nils Eriksson, född 1784 i Rogsta Hälsingland, Död 1872-02-11 i Häggnäs Umeå lf. När jag försöker finna honom i födelseböckerna för Rogsta socken, hittar jag honom inte. Åren 1780-1786 finns bara en enda Nils som haft en far som hette Erik. Denna Nils är född 16 juni 1786, så därför vet jag inte mycket om Nils Erikssons hemförhållanden innan han ”dyker upp” i min farfars antavla runt 1807 då han från Hälsingland flyttat till Hörnefors. Där bodde också min farfars morfars farmor Brita Stina Stålman (se nedan) troligtvis träffades paret någonstans i Hörnefors och 1807 gifte de sig. Jag finner dem i hf. 1799-1810 i Hörnefors, Nils benämns då ”kolare”. 1811-1820 bor de kvar i Hörnefors och Nils är fortfarande kolare. De har nu fått 4 barn. I hf för åren 1821-1834 finns familjen i Tredingen, Nils benämns nu ”landbonde”. I hf för 1834-40 bor Nils med yngsta sonen Claes tillsammans med sonen Johan Eric och hans familj. Nils benämns då "landbonden". 1844 har familjen flyttat till Häggnäs, Nils och hans fru bor där tillsammans med sonen Johan Eric och hans familj. Nästa hf 1848-57 är likadant, makarna lever ännu med sonen i Häggnäs. Johan Eric benämns nu "landbonde". I hf 1855-61 råder samma förhållanden, de bor kvar i Häggnäs hos sonen. År 1863 bor endast Nils och Brita tillsammans med sonen Johan Eric och hans fru, inga barn bor nu hemma. De byter bostad samma år och blir "inhyses" i Häggnäs alla fyra. Där finns de med till 1866. I nästa hf. Finns de med under inhyses Häggnäs men makarna dör 1872 med endast en månads mellanrum.

Min farfars morfars farmor:
Brita Stina Johansdotter Stålman. Född 1786-11-09 i Ström Umeå landsförsamling. 1799-1810 bor hon hemma med föräldrarna vid Hörnefors bruk. I hf 1785-94 finns familjen i Brännland. För 1796-98 verkar hon arbeta som piga hos Johan Persson i Öre. 1799-1800 ser hon ut att bo hemma igen. Sen finner man henne som piga 1801-1803 hos Mats Johansson i Norrbyn. 1804-1805 verkar hon bo hemma igen. 1806-? finns hon åter som piga i Öre hos Johan Persson. 1807 gifte hon sig. Hon levde troget med sin man och sina barn, framför allt då sonen Johan Eric, under hela sitt vuxna liv. När maken dog, följde hon honom även "i döden" och dog på dagen exakt en månad 1872-03-11 efter honom i Häggnäs där de levde som inhyses.

Nils och Brita Stina fick de för mig kända barnen:

Brita Kristina, född 1808-02-13 Umeå lands Hörnefors död 1808-04-16 i okänd barnsjukdom.
Brita Kristina, född 1809-03-28 i Hörnefors. 1824 flyttar hon hemifrån och börjar som piga hos bruksinspektören Pehr Gustaf Silvander i Hörnefors. Därifrån blir jag hänvisad till Sörmjöle där hon arbetar som piga hos bonden Johan Johansson. 1830-10-23 får han attest till Nordmaling. Det står också efter hennes namn ”gift”. Efter detta tappar jag bort henne i kyrkböckerna…
Sara Magdalena, född 1811-12-23 i Hörnefors. 1827 flyttar hon hemifrån och börjar som piga i Hössjö hos nr. 49 Tjäder soldat, Olof Persson. Det finns ingen fler hänvisning vart hon tagit vägen så jag vet inte vad som hände sedan i hennes liv.
Johan Erik, född 1814-10-26 i Hörnefors. Han bor tillsammans med sina föräldrar, fast med egen familj, ända fram tills de dör. Efter båda föräldrarnas död bor han och hans hustru kvar som ”inhyses” i Häggnäs. Hustrun död 1882-12-02. Själv dör han 1894-07-29 ”utfattig”.
Nils Petter, född 1819-10-08 i Hörnefors se ovan.
Adam, född 1825-07-27 i Tredingen död 1827-01-12 i Tredingen. Tvilling med Claes nedan.
Claes Nilsson Nyström – soldat Raderman född 1825-07-27 i Tredingen. Bor hemma till 1840 då han flyttar hemifrån och börjar som dräng hos landbonden Peter Persson i Häggnäs. 1844-45 arbetar han som dräng hos bonden Jon Jonsson i Hössjö. 1846-47 arbetar han som dräng hos Hans Olofsson i Hössjön, och under samma tid hos bonden Olof Jonsson i Hössjö. Han kallar sig nu för Claes Nilsson Nyström, varför vet jag inte… 1848-54 har han i Hössjö bildat egen familj, har blivit fältjägare och benämns då ”fältjägaren Raderman”. Han gifte sig 1853-11-06 med Anna Brita Hök född 1829-02-07 dotter till fältjägaren Gabriel Tafvelin – fältjägare Hök i Hörneå. 1855-61 bor familjen kvar i Hössjö och har nu utökats med 4 barn. 1862-68 bor de kvar i Hössjö och han benämns fortfarande fältjägare. 1892-11-30 dör Claes i Hössjö 67 år gammal, han dog i lungsot.

 

I armod och fattigdom levde under samma tid
Min farfars morfars farmor:
Eva Persdotter. Född 1799-11-14 i Stennäs Åsele. Död 1854-05-27 i Mo församling, Mo by. I husförhören 1781-1802 finns familjen i Åsele Stennäs. I husförhören 1797-1817 för Björna Kärrsjö finner jag familjen, fadern står där som ”torpare”. Det står även där att familjen flyttat dit år 1815. Omkring 1817-18 verkar hela familjen ha flyttat från Kärrsjö. Det står då att Eva fått attest till Själevad 1817. Finner henne i hf. För Själevad Västerås som piga hos bonden Nils Olofsson, år 1823 finns hon kvar där. Dottern Sara Kristina föds som ”oäkta” 1824, i födelseboken står modern som ”Ersdotter”, för övrigt stämmer alla datum för dotterns födelse. I nästa hf. 1824-30 verkar hon inte finnas kvar i Västerås. Jag finner henne i Mo församling 1837, då har hon förutom dottern även fött 2 söner, den ena av dem ”Petrus” står som oäkta och själv benämns hon ”backstuguhjonet”. Själv står hon 1845 som ”utfattig” i husförhöret. 1846-53 finns hon kvar i Mo och benämns nu ”torparpigan”. Hon lever där med sina två ”oäkta söner” och längst ut i kanten har prästen skrivit ”fattighjon”. Dottern Sara Kristina har gift sig och flyttat till Umeå. Eva dör 1854-05-27 i Mo församling. Jag kan knappt föreställa mig hur denna kvinnas liv sett ut. Förmodligen var hon, på grund av sina oäkta barn, utstött ur samhället. Kanske levde hon ibland som ”prostituerad” för att överleva och skaffa mat till barnen. Att föda ett oäkta barn var väl en sak, men att föda 3 st… Stackars kvinna! Alla hennes 3 barn verkar ha haft olika fäder eftersom de hade olika efternamn.

Eva fick de för mig kända barnen:
Sara Kristina Eriksdotter född 1824-07-11 Själevad Västerås, se ovan.
Per (Petrus) Söderberg född 1836-04-15 Mo (Y) Mo död 1904-01-22 Mo (Y) Österbacke. Bor med sin mor i Mo fram till hennes död. Får då attest för att bli båtsman i G… rote. 1856-61 finner jag honom i Väster Alnö som ordinarie båtsman. 57,62 på …backe. 1864-70 finns han kvar i Västeralnö och har nu skaffat familj, 4 barn är födda varav en som dog i spädbarnsålder. 1870 försvinner familjen från Västeralnö utan hänvisning vart i husförhörsboken.
Anders Olof Persson född 1841-07-17 Mo (Y) Mo. Han bor tillsammans med sin mor till 1854 i Mo. Finner honom 1854 som fosterson hos bonden Per Christoffersson i Hållen. Där står att han inte fått emotta någon nattvard därför att han är ”vanartig”. Han dör 1857-08-26, 21 år gammal. Säkert präglad av att leva ett liv som ”oäkta” barn under de förhållanden som modern levde i. Då är det inte att undra på att han blev ”vanartig”.

 

Min farfars mormors farfar:
Emanuel Olofsson, bonde och bruksarbetare. Född 1787-03-22 i Häggnäs Umeå lf. Död 1851-08-14 i Hörnefors. I hf. För Häggnäs 1787-98 finner jag familjen i Häggnäs. Fadern dör där 1790 när Emanuel bara är 3 år gammal. I nästa husförhör 1799-1810 finner man honom hos styvfadern Hans Hansson i Häggnäs. 1806 har han bildat egen familj, och de verkar bo tillsammans med modern och styvfadern på samma fastighet i Häggnäs. I nästa hf. 1811-1820 finner man honom med fru och 4 barn samt svärfadern boende i Häggnäs. I detta husförhör har prästen skrivit: ”hörer till bruket Bjernberg”. I nästa förhör 1821-28 finner man honom under ”Hörnefors”, han står där som ”dagkarl” och det verkar som om familjen även har drängar och pigor i hushållet. 1829-34 finns han också under Hörnefors, men nu verkar familjen flytta till Degerbäcken och sen i samma husförhör tillbaks till Hörnefors igen… 1834-40 finns familjen i Hörnefors, endast sonen Ander född 1818 verkar nu bo hemma med föräldrarna. 1841-47 finns familjen kvar i Hörnefors, nu bor även dottern Anna Magdalena hemma. Hustrun dör 1846-06-20. I nästa husförhör1848-54 bor han kvar i Hörnefors, nu tillsammans med sonen Anders som bildat egen familj. Själv dör han 1851-08-14 hemma i Hörnefors. Begravd i Hörne.

Min farfars mormors farmor:
Anna Helena Andersdotter Född 1782-04-10 i Hörneå Umeå landsförsamling. Död 1846-06-20 i Hörnefors. Begravd i Hörnefors. Vid tiden för hennes födelse hittar jag familjen i hf. 1787-98 under Hörnefors bruk. Hennes far benämns då ”mästersmed”. Med i hushållet är även farmodern Ingrid Jakobsdotter samt några syskon till fadern. I nästa husförhör 1799-1810 har fadern dött och nu bor modern samt svärmodern kvar i Hörnefors med barnen. Farmodern dör 1805 och Anna Helena gifter sig 1806. Hon levde sitt vuxna liv tillsammans med maken och barnen i bruksmiljön i Hörnefors. I dödsboken finns ingen dödsorsak angiven för henne. Anna Helena är dotter till ”mästersmeden” Anders Öberg vars historia nämns nedan i berättelsen om Hörnefors bruk.

Emanuel och Anna fick möjligen fler barn än nedanstående, då det finns några år emellan barnens födelse.
Anna Magdalena, född 1807-09-07 i Häggnäs, död 1873-05-28 i Hörnefors. 1824 får hon attest till Nordmaling, ingen hänvisning vart. 1829 verkar hon ha flytta hem igen, för hon finns hos föräldrarna i hf. 1829-34. Någon gång efter 1834 finner jag henne som piga hos uppsyningsmannen Olof Jonsson i Bjännberg. 1840 finns hon i Hössjö hos bonden Anders Olofsson. 1844-47 finns hon åter hemma hos sina föräldrar. 1853-07-24 gifter hon sig med bruksarbetaren Olof Söderberg född 1802, de bor kvar i Hörnefors. De har då tagit till sig fostersonen Erik Anders Näslund född 1856. Maken dör 1871 och själv dör hon som ”fattighjon” i Hörnefors 1873-05-28.
Olof, född 1810-09-13 Umeå lands Häggnäs död 1873-11-30 i Öre. 1829 får han attest till Nordmaling. 1837 gifter han sig med Anna Margareta Hellman född i Öre 1806-09-01. Efter giftermålet bor han kvar i Öre med sin familj ända fram till sin död. Olof fick bara 2 barn, möjligen därför att hans hustru drabbades av slag i tidig ålder och blev ”ofärdig”. 1864 dör dottern Anna-Christina född 1843-08-06 i lungsot. 1866 dör sonen Olof född 1840-10-10 i ”lunginfluensa” och 1869-06-21 dör hustrun.
Johan Petter, född 1814-07-10 i Hörnefors död 1878-09-13 i Mullsjö, se ovan
Anders, född 1818-11-05 i Hörnefors. Bor hemma hos fadern och övertar småningom detta torp när han bildat egen familj 1848-12-28. Gifter sig med Anna Greta Raderman född 1825-08-09. Han arbetar som bruksarbetare vid Hörnefors bruk, liksom fadern gjorde. 1881-01-22 dör Anders 62 år gammal i Hörnefors, där han bott och verkat under hela sitt liv.
Katarina Margareta, född 1821-01-07 i Hörnefors. Hon gifter sig första gången 1840 med Jonas Hörnqvist född 1816-09-22 vilken sedan dör? 1850-07-14 gifter hon om sig med dagkarlen Jonas Näslund född 1821-09-06 vid Hörnefors bruk. 1856-57 flyttar familjen till Holmsund. Den 1857-09-21 drunknade paret i Umeå älv, endast Katarina Margaretas kropp återfanns. Hon var då 37 år gammal.

Om du är intresserad av att läsa mer om Hörnefors bruk kan jag varmt rekommendera denna hemsida:
http://www.becken.se/

 

Vi fortsätter min släkthistoria och beger oss nu till Hallen i Nordmaling, och
min farfars mormors morfar:
Per Persson född 1790-05-02 i Hallen, Död 1819-08-02 i Hallen Nordmaling. Dödsorsak: feber. Jag finner familjen i husförhöret 1785-94, fadern Per Mickelsson arbetar då som dräng hos bonden Pehr Eriksson i Hallen 1785-94. 1795-1804 finns familjen i Hallen hos Pehr Erson, då står mamman Margareta som ”hushållerska”, fadern arbetade väl som dräng. I nästa husförhör finns familjen kvar i Hallen, fadern är nu ”bonde”. Pehr gifter sig 1810, men han bor hemma tillsammans med föräldrarna och syskonen på samma fastighet i Hallen 1806-1815. Han dör 1819-08-02 i ”feber” endast 29 år gammal i Hallen.

 


Min farfars mormors mormor:
Catharina Isaksdotter, född 1791-10-06 i Lögdeå Nordmaling. Död 1876-01-25 i Hallen Nordmaling. I hf. För 1785-94 finner man familjen i Lögdeå. Hon bor hemma hos föräldrarna tills hon gifter sig 1810, då flyttar hon till svärföräldrarna i Hallen. Efter makens död gifter hon om sig 1821 med Erland Norström i Hallen född 1794, med honom får hon dottern Stina Sofia född 1823 och sonen Andreas 1828. Familjen bor kvar i Hallen, och i hf. För 1843-72 lever båda makarna ännu, han är blind. Jag hittar inte henne i dödboken… kanske är det fel år i mina noteringar…

Med Per Persson som dog 1819 fick hon de för mig kända barnen:
Anna Margareta Persdotter född 1811-12-02 i Hallen död 1900-08-18 Nordmaling Kråken. Hon gifter sig sedermera med torparen Johan Petter Persson i Öre och där lever hon fram till sin död år 1900.
Kristina Katarina Persdotter född 1812-10-10 i Hallen död 1813 i Hallen.
Isak Persson född 1814-09-06 i Hallen död 1900-03-23 i Hallen. Gifter sig första gången 1843-07-06, benämns då ”bonde” och han bor kvar i Hallen. Första hustrun dör och han gifter om sig 1888-12, och bor kvar på samma ställe. Han föds och dör i Hallen, bara några månader före sin storasyster Anna Margareta ovan.
Brita Katarina Persdotter född 1816-02-17 i Hallen död 1896-01-09 i Mullsjö. Se ovan.
Märta Magdalena Persdotter född 1818-08-03 i Hallen död 1895-02-11 Nordmaling Kråken. 1837-38 arbetar hon som piga hos sin syster som var gift med bonden Johan Petter Persson i Öre. 1838-12-03 gifter hon sig med torparsonen Daniel Erik Åsberg född 1816-11-12 i Öre. På ”anmärkningar” har prästen skrivit ”krympling” om honom. Där lever hon tillsammans med sin man, barn och sin svärmor. I hf, för 1873-1880 har familjen flyttat till Järnäs, vilket jag tror ska vara Järnäsklubb som ligger vid ”Kråken” där Märta Magdalena dör 1895.

Catarina fick de för mig kända barnen med Erland Norström:
Anders Norström född 1822-04-08 i Hallen. Död 1822-07-16 i Hallen.
Kristina Sofia Norström född 1823-12-07 i Hallen död 1886-04-03 i Hallen. Hon gifter sig 1858-09-08 med torparen Olof Johansson född 1834-08-27, de bor i Hallen. Maken dör 1877-09-02. Det verkar som om hon bor tillsammans med fadern och modern. Hennes far är blind. Modern dör 1876. Själv dör hon 1886-04-03, hon bor då tillsammans med enda sonen Olof Anders Nordström i Hallen.
Anders Norström född 1828-05-17 i Hallen. Flyttar hemifrån 1854 och gifter sig 1854-12-10. Han blir då egen torpare i Hallen. Sedan försvinner han med sin familj från Hallen, och jag har ingen aning vart, eftersom prästen inte uppgett något i kyrkböckerna.

 

Generation 6

 

min farfars farfars farfars far:
Natanael Feldtman (Fältman) Larsson. Soldat och bonde. Född 1751-03-11 i Norrmjöle Umeå lf. Död omkring 1788-11-28 troligen i Finland. 1757-67 finner jag familjen i Norrmjöle. I nästa hf. 1768-77 bor han hemma hos föräldrarna till 1772, prästen har skrivit nr. 143 och jag antar att detta är hans nummer som soldat. Han gifter sig ju samma år och i vigselboken står han som ”soldat”. Hittar honom sedan i hf. För soldater 1722-1820. Där står han som nummer 143. Hans första fru dör 1787 och själv ska han ha dött efter 1788 någon gång i Finland. Men däremellan hinner han gifta om sig med Kristina Bryngelsdotter född 1753-09-06, med henne fick han sonen Andreas, född 1788 och död 1788, samma år som sin far. Vilket innebar att förmodligen äldsta dottern ”Lisa Kajsa” fick ta ansvaret för alla sina syskon efter båda föräldrarnas död. När fadern dog var hon 15 år och hennes yngsta syskon var 2 år. Det verkar som om barnen får bo kvar på nr. 143 i Grubbe ända fram till 1798, men med i hushållet finns inte Natanels andra fru Kristina. När jag söker i dödboken för år 1788 finner jag att sonen Andreas Natanaelsson dött i koppor i december 1788, det står där:” Christina Bryngeldotters son i Grubbe”, alltså måste Natanael dött samma år…

"NATHANAEL LARSSON, FÄLTMAN. Ersatt 1770, 18 år, lång 5 fot 8 1/2 tum och senare gift, men han blev vacant 28/11 1788 och det kan inte uteslutas att han utsändes till kriget i södra Finland 1789"

1772-10-18 gifter han sig med min farfars farfars farfars mor:
Katarina Mikelsdotter. Född 1748-12-29 i Röbäck Umeå lf. Död 1787-09-02 i Grubbe Umeå landsförsamling. Dödsorsak: Rötfeber. Finner henne hemma hos föräldrarna i Röbäck fram till 1759-60 någon gång då hon verkar ha tjänat som piga i Sörmjöle. Hon står då som ”flickan” och det kan man ju förstå, hon var ju inte mer än 11-12 år. Sedan verkar hon bo hemma igen 1764-65, och 1766 står det Deger… Har sökt i Degerfors och Degernäs men hittar henne inte där. Hittar henne sedan hemma hos föräldrarna där hon verkar bo fram till dess att hon gifter sig 1772. Efter att ha fött 10 barn mellan 1772-1786, (14 år), dog hon i ”rötfeber” endast 39 år gammal. Yngsta barnet var inte fyllda två år.

Rötfeber källa:Wikipedia
"Rötfeber är ett äldre medicinskt samlingsnamn för en rad olika epidemiska febersjukdomar som så ofta härjade i dåtidens ohygieniska städer. Benämningen är vanligt förekommande som allmän dödsorsak i svenska kyrkböcker och dylikt in på 1800-talet. Det allmängiltiga namnet gjorde att rötfeber användes som diagnos för många olika sjukdomsförlopp: hög feber med symtom av kroppslig förruttnelse, som till exempel rutten stinkande lukt eller illaluktande utslag, febersjukdomar som tyfoidfeber och fläcktyfus, samt situationer där döden var till följd av en blodförgiftning, till exempel vid kallbrand (gangrän)."

 

Röbäck, klicka på bilden för större förstoring

Natanael och Katarina fick de för mig kända barnen:
Elisabet Katarina, född 1773-09-22 i Norrmjöle
Lars Fällman född 1775-03-30 i Grubbe död 1809-09-18 Umeå landsförsamling.
Emanuel Fällman född 1776-08 i Norrmjöle död 1776-09-08 i Norrmjöle.
Natanael Fällman född 1777-10-05 i Grubbe död 1778-01-25 i Norrmjöle, levde inte ens ett år.
Karl Fredrik Sparman (Fällman) född 1779-01-14 i Grubbe död 1810-10-14 i Sörfors. Blev 31 år. Han blev sedan soldat ”Sparman”. Drunknade i älven vid Norrfors, överlevde endast hustrun. Vid samma tillfälle drunknade även soldaten Anders Jakobsson Sparman från Sörfors hos vilken Karl Fredrik och hans hustru bodde som inhyses. Händelsen hamnade vid tinget. Tyvärr saknas dombok i Umeå landsförsamling för just år 1810, så jag kan inte forska vidare om vad som hände med de båda männen.
Natanael Fällman född 1780-02-12 i Grubbe död 1799 i Grubbe. Efter som hans dödsort är Grubbe, antar jag att även han blev soldat. Han dog 19 år gammal, hur han dog vet jag inte eftersom jag inte hittar honom i dödboken för år 1799.
Brita Kristina Natanaelsdotter född 1781-07 i Grubbe. Jag förmodar att han dog i spädbarnsålder eftersom hon fått en yngre syster med samma namn. (se nedan)
Mattias Matts Fällman född 1782-10-05 i Grubbe död 1856-02-26 i Lögdeå, se ovan.
Charlotta Fällman född 1784-03-21 i Grubbe död 1797-12-18 i Norrmjöle. Hon dog 13 år gammal av ”blodstörtning”. Möjligen för att hon fick slita för hårt i hemmet… vem vet?
Brita Kristina Fällman född 1786-03-05 i Grubbe. När familjen försvinner från Grubbe i kyrkböckerna, hittar jag inte henne igen.

Barn med Kristina Bryngelsdotter:
Andreas Natanaelsson, född 1788-05-01 i Grubbe, död 1788-12.

Det vi just läst om var ju en mycket splittrad familj beroende på att föräldrarna dog så tätt på varandra. Natanael uppges ha dött i Finland i sin soldattjänst vid Västerbottens regemente.

Gustav III:s ryska krig

Ägde rum 1788-1790 i Östra Finland och Östersjön med finska viken. Sverige hade i sin styrka 32000 man och Ryssland 14000 man. Av svenska armén dog cirka 3000 man i strid och cirka 18000 man av andra orsaker. Ryska armén förlorade cirka 2640 man i strid och minst 6000 man blev tillfångatagna.
Gustav III:s ryska krig (även kallat svensk-ryska kriget 1788-90) utspelades 1788-1790 efter att Sveriges kung Gustav III anfallit Ryssland i hopp om att återta förlorat område, och att hejda den ryska inblandningen i Sveriges inre angelägenheter. Kriget slutade oavgjort, bland annat på grund av myteri av vissa höga svenska officerare, det så kallade Anjalaförbundet. Fred slöts i Värälä 1790 utan gränsjusteringar. Sverige lyckades dock nå målet att få Ryssland att avstå rollen som garant för frihetstidens författning. Denna hade upphävts av Gustav III år 1772, och därefter hade frågan varit ett irritationsmoment i kontakten mellan de två länderna, eftersom den gjorde att Ryssland formellt hade rätt att vidta åtgärder för dess återställande. Den svenska myndigheten Riksgäldskontoret grundades 1789, som ett led i att säkra finansiering av kostnaderna för det pågående kriget.
Källa: Wikipedia

 

Min farfars farfars farmors far:
Lars Nordvall Larsson,var en av många män ”Nordvall” från Lögdeå och Hyngelsböle som kommer att återges nedan. Född 1730-11-11 i Lögdeå Nordmaling. Död 1814-05-04 i Lögdeå Nordmaling. Sockenskomakare i Lögdeå. Lars Larsson lämnade Lögdeå, Nordmaling 1749 för att lära sig Skomakare ämbetet i Västerås. Följande står om Lars Nordvall Larsson den 3 juni 1749 AGN1749,6/3,§17:
”S.d. Nämndemannen Johan Isaksson i Mo anhöll, om Börds och levnads bevis för Lars Larsson från Nordmaling och Lögdeå By, som begivit sig till hantverk hos det lovliga Skomakare ämbetet i Westråhs,( Västerås ) och alldenstund jämte Kyrkoherden vällärde och Ärevördige Hr. Magister Joh. Uneii, efter utdrag av Nordmalings Kyrkobok genom meddelad intygan, även väl Nämnden och närvarande Tings Allmoge visste berätta, att bemälde Lars Larsson den 11 Nov. 1730 är född av äkta säng och Kristeliga föräldrar. Fadern Bonden Lars Ersson (Lars Eriksson ) och Modern Hustru Karin Ersdotter, bägge ännu i livet. Samt att Lars Larsson under den tid han hemma hos föräldrarna vistats, sig väl och beskedeligt förehållit, ingen annat om honom säga vet. Västerås 1700, Fördenskull har Tings Rätten inte kunnat undgå, att honom detta till bevis igenom utdrag av domboken meddela. Blivandes i övrigt hos alla vederbörande, som han om någon vänlig hjälp och bistånd anlitandes varder i tjänst, så vänligen till det bästa befordrad, i hopp att han sådant skall anta varda och berömma samt så mycket och skäligt är att avtjäna”.


Efter att Lars tagit sin examen som skomakare flyttar han till Stockholm. Där träffar Lars sin blivande fru Christina Wettersten. Christina kommer ursprungligen från Fogelås i Västegötland. Christina föddes 1739. När Lars är 35 år, 1765 gifter han sig med Christina nu 26 år i Stockholm. Lars och Christina bor kvar i Stockholm i ytterligare 4 år. Någon gång innan 26 april 1769 flyttar Lars med sin fru Christina tillbaka till Nordmaling. Lars blev enl. hantverksreg. socken skomakare i Nordmaling 1769-04-26.
Sockenskomakare låter som ett exklusivt arbete på 1700-talet. Men det som allt annat hade sina för- och nackdelar. Att vara skomakare innebar inte att kunderna kom till skomakaren utan det var tvärtom, skomakaren fick söka upp kunden. Ända fram till mitten av 1800-talet gick skomakarna i allmänhet runt i gårdarna och tog upp beställningar på skor.

Nästan ett år senare bor Lars och Christina i Lögdeå där deras barn föds. Lars och Christina hade alla förutsättningar att få ett bra och lyckligt liv men Christina drabbas av slag 1772 när hon bara är 33 år. Hon överlever men får “men och olägenhet”. Kanske det hade med födelsen av deras andra barn att göra, vilket föddes samma år. Livet går trots detta vidare. 1775 blir Lars äntligen sockenskomakare i Lögdeå. Fyra år senare hösten 1779 blir Christina sämre och blir sängliggande. Hon avlider den 19 december 1779 bara 40 år gammal.
DÖDSRUNA: Hustru Christina Wettersten född 1739 i Västergötland och Fogelås socken. Båda dess föräldrar skola levt samman tills (1758) men deras namn okända. Efter föräldrarnas död hade hon troligen tjänst hos åtskilliga personer där i Söder men kom år 1765 att träda i äktenskap med dess nu efterlämnade make, skom.mästare Lars Nordwall, vilket äktenskap blev välsignat med flera barn av vilka allenast en kvarlever. År 1772 angreps hon av slag, varav hon sedan haft men och olägenhet.
Sista 11 veckor var hon sängliggande av mag och bröstsjukdom med svullnad.Hon beredde sig kristligen och begravd 19/12 1779, 40 år
gammal.

Lars Nordvall Larsson avlider 1814-05-04 I en ålder av 84 år. Lars är den som hitintills blivit äldst i släkten ända tillbaks till 1510.
Källa: http://www.larsnordvall.com/

 

 

Min farfars farfars farmors mor:
Anna Eriksdotter. Född 1749-11-12 i Lögdeå Nordmaling. Död 1821 i Lögdeå Nordmaling. Eftersom det saknas kyrkböcker för 1756-75 i Nordmaling kan jag inte följa hennes liv från början. Men hon gifte sig 1772-09-27 med Östen Nilsson född 1732-04-11. Med honom får hon 2 söner. Maken dör 1778-07-03 i tvinsot.
Anna gifter om sig 1780-06-18 med Lars Nordvall Larsson. Efter makens död bodde hon kvar hos barnen med deras familjer i Lögdeå fram till sin död 1821.

Med Anna Kristina Wettersten fick Lars Nordvall barnen:
Lars Nordvall Larsson född 1770-07-16 i Lögdeå. 1785 står i hf. Att han fått attest till Stockholm den 3:e augusti.
Olof Nordvall Larsson född 1772-06-26 i Lögdeå. Död 1772-06-26.

Med Anna Eriksdotter fick Lars Nordvall de för mig kända barnen:
Kristina Katarina Nordvall Larsdotter född 1780-12-30 i Lögdeå. 1803 försvinner hon från hf. Böckerna, vet inte om hon dog eller vad som hände.
Erik Nordvall Larsson född 1782-11-07 i Lögdeå död 1861-08-10 i Mo. Flyttar hemifrån 1798. I nästa hf. Finns hänvisning till prästgården i Grundsunda. Finner honom i Fällfors där han blivit torpare och bildat familj. Sedan tappar jag bort honom, men enligt uppgifter dör han i Mo han var då 79 år gammal.
Anna Margareta Larsdotter född 1784-07-15 i Lögdeå, död 1784-08-02.
Fredrika Juliana Nordvall Larsdotter född 1787-01-07 i Lögdeå död 1872-02-10 i Lögdeå, se ovan.
Olof Nordvall Larsson född 1788-09-06 i Lögdeå död 1816-07-12 i Lögdeå. Han flyttar hemifrån runt 1806 börjar som dräng i Öresund hos bonden Jon Ersson. Sedan tappar jag bort honom. Enligt uppgifter dör han 1816 i Lögdeå 28 år gammal ”död av inflammation”.

 

Min farfars farfars morfars far:
Påhl Pehrsson. Föddes 1729 i Silje by i Selånger. Död omkring 1803 i Silje by Selånger. I hf. För Silje 1757-64 finner jag honom tillsammans med modern Christina (Kerstin) Nilsdotter född 1702 som står som änka, samt brodern Anders 20 år och även hustrun Martha Margareta. 1771-75 bor familjen kvar i Silje, med i hushållet finns förutom hans egen familj, även modern och brodern Anders Persson född 1738, samt 3 pigor. 1783-1803 finns familjen kvar och sonen Hindrik har nu skaffat fru och blivit bonde. Sonen Nils, kallar sig nu för "Sillrén", och verkar ha flyttat hemifrån 1793 för att studera. Med i hushållet finns även brodern Anders Persson. Husförhören tar slut för Påhl 1792, möjligen har han dött redan då eftersom även hans namn är överstruket. Modern dör 1785, hon bör då ha varit 83 år. Tillsammans med sonen Henrik har hushållet 16 pigor och drängar. I näst hf. 1803-1813 finns endast hustrun Martha med, Påhl verkar vara död, och hon bor hos sonen Hindrik, men Hindrik dör 1813 och lämnar efter sig änkan och barn. Vid nästa hf. 1813-23 hittar jag ingen av familjen kvar i Silje, vet inte var de tog vägen… det är ett glapp i ”dödböckerna” mellan 1751 och 1803 i församlingen, så därför kan jag inte kolla exakt datum när Påhl dog.

 

min farfars farfars morfars mor:
Martha Margareta Hindriksdotter. Född 1738-05-02 i Selånger, Död 1811-02-28 i Selånger. Jag finner henne i födelseboken för 1738 men där står inget angivet om var i Selånger hon föddes. Hon gifter sig omkring 1762-63 med Påhl och får sedan 5 barn (angivna) med honom. Hon överlever själv minst 4 av sina barn. Men jag tror hon fick ett bra liv och att de hade det gott ställt på gården i Silje. Sonen Nils fick hon ju anledning att vara stolt över, då han studerat till präst. Hon dör i Silje 1811-02-28 av ”andtäppa”.

Påhl och Martha fick de för mig kända barnen:
Hindrik född 1763-, lever tillsammans med sin mor och far i Silje ända fram till sin död 1812-02-21. Han dör i lungsot.
Pehr, född 1766-, död någon gång mellan 1779-1783.
Johanna Stina, född 1769-, gift till Skön 1785-86, vet inte om detta betyder Skön i Sundsvall, för det finns inget Skön i Selånger på denna tid…
Nils, född 1772, död 1838. Se ovan.
Märta, född 1775, Död 1784-86 i rödsot.

 

min farfars farmors farfars far:
Jonas Eriksson, Född 1740-07-02 i Djupsjö Nordmaling. Död 1799-05-09 i Balsjö Nordmaling. Han gifter sig första gången 1761-03-23 med Cecilia Jonsdotter. Hittar honom i Balsjö i hf. För 1775-84. Där står han som ”Jon Eriksson (Ersson)”. 6 barn är nu födda och med i hushållet finns även svägerskan Magdalena Jonsdotter från Vallen och pigan Anna Danielsdotter. I nästa hf. Finns familjen under Balfors. Första hustrun dör då 1790 och han gifter om sig 1790-12-26 med Martha Andersdotter vilken olyckligtvis dör i vattusot i slutet av samma år… Han gör ett nytt försök och gifter om sig igen 1792-06-24 med Magdalena Pålsdotter. Familjen bor kvar i Balfors och själv dör han 1799 59 år gammal. Hittar honom inte i dödboken för detta år men husförhören tar slut för honom 1799.

min farfars farmors farfars mor:
Cecilia Jonsdotter. Född 1734-01-25 i Hummelholm Nordmaling. Död 1790-06-02 i Balsjö Nordmaling. 1734-56 finner jag henne hos föräldrarna i Hummelholm. 1761 gifter hon sig med Jonas Eriksson (Jon Ersson)Hennes förstfödda dotter dör inom ett halvår efter födelsen. Hennes fjärde barn dottern Christina dör 3 år gammal. Hennes femte barn, dottern Magdalena dör drygt 2 månader gammal. Hennes sjunde barn sonen Jonas dör bara några månader gammal. Hennes tionde barn dottern Maria Cecilia dör bara några månader gammal och så gör även hennes sista barn dottern Dordea som bara blir drygt en månad gammal. Hon överlevde alltså 6 av sina 12 barn. I dödboken skriver prästen om Cecilia: ”blev faderlös i unga år och fick tjäna åt andra”… Jag kan inte ens komma i närheten av en föreställning om hur hårt och svårt Cecilias liv måste ha tett sig. Självklart fanns där även glada och fina stunder i livet, men nog tror jag att hon fick slita ont från det hon var en liten flicka, som säkert tjänade som piga och allt vad detta innebar av hårt slit på den tiden. Och sedan inom loppet av 19 år föda 12 egna barn måste ju ha slitit oerhört på kroppen.

 

Jonas och Cecilia fick de för mig kända barnen:
Kristina Jonsdotter född 1761-12-03 i Balsjö död 1762-06-13 i Balsjö, okänd sjukdom.
Erik Jonsson (Runman) född 1762-11-22 i Balsjö se ovan.
Margareta Jonsdotter född 1764-08-13 i Balsjö. Gifter sig med bonden Jon Matsson i Öreström. Maken dör 1827 och de lever då tillsammans med sonen Pehr Jonsson i Öreström. Själv dör hon 1830-01-01 Bjurholm Öreström.
Kristina Jonsdotter född 1766-10 i Balsjö, död 1769-11-12 i Balsjö. Dog av tvinsot.
Magdalena Jonsdotter född 1768-10-10 i Balfors, död 1768-12-01 i Balfors. Död av okänd sjukdom.
Katarina Jonsdotter född 1769-09-26 i Balfors. 1775 finner jag henne som piga hos bonden Pehr Ersson i Djupsjö. Sedan verkar hon ha flyttat hem igen. Men år 1793 står det ”Vännäs Grundsunda” på hennes rad i hf. Boken. Jag tappar då bort henne, eftersom Vännäs inte finns i Grundsunda församling detta år.
Jonas Jonsson född 1771-03-09 i Balfors, död 1771-08-27 i Balfors.
Kristina Jonsdotter född 1772-09 i Balfors, död 1841-12-05 i Fällfors. Hittar inte henne i Fällfors, men hon dör där som ”bondänka” enligt dödboken.
Per Jonsson född 1774-11-15 i Balfors, död 1838-09-04 i Bjurholm Kyrktjärn. 1827-34 finner jag honom och hans fru i Kyrktjärn, han står då som ”inhyses”, de har bara ett barn född 1807 som troligtvis dör i spädbarnsålder. Står som ”kyrkväktaren” i hf. 1834-40 i Kyrktjärn Bjurholm.
Maria Cecilia Jonsdotter född 1776-03-04 i Balfors, död 1776-06-02 i Balfors.
Anders Jonsson född 1778-11-02 i Balfors, död 1845-11-05 Fredrika Bredträsk. 1801 gifter han sig med Magdalena Matsdotter. I hf. För 1843-52 finns han i Bredträsk med hustrun vilken det står ”död” efter. Själv drunknade han den 5 november 1845 tillsammans med änkan Maria Brita Persdotter 49 år, drängen Olof Mårtensson 47 år och pigan Kajsa Lovisa Jakobsdotter 22 år. Då jag inte kan finna några protokoll i någon dombok eftersom det inte finns någon för detta år, kan jag bara gissa att det var en tragisk olycka där 4 personer omkom.
Dordea Jonsdotter född 1780-09-21 i Balfors, död 1780-10-18 i Balfors. Dog av okänd sjukdom.

 

min farfars farmors farmors far:
Anders Nilsson. Född 1735-11-23 i Mo Nordmaling. Död 1802-11-14 i Öresund Nordmaling. I hf. 1775-84 finner man hans familj i Mo. Han lever där med sin morfar Anders Erson född 1692-02-01, mormor Lisa Hansdotter, född 1697-05-01, fadern Nils Thomasson född 1704, styvmodern Maria Östensdotter född 1708, samt 6 egna barn. I nästa hf. 1785-94 lever han i Mo med sin familj. Fadern och morfadern är nu döda och mormor dör 1787. Även hans hustru dör år 1789 och han gifter om sig 1792-12-02 med Dordie Olofsdotter född 1725-07-18 i Mo, död 1807 i Hyngelsböle . Med i familjen är även sonen Nils med fru och barn. 1796-1802 bor Anders och hans nya fru i Öresund, med i hushållet finns också yngsta sonen Anders född 1777. Anders dör av gikt 1802.

1756-10-17 gifter Anders sig med min farfars farmors farmors mor:
Anna Abrahamsdotter. Född 1737-08-07 i Lögdeå Nordmaling. Eftersom det fattas kyrkböcker i församlingen för åren 1756-75, kan jag inte följa hennes liv före det hon gifte sig 1756 och fram till 1775. Hon levde väl sitt liv som torparhustru i Mo fram till 1789 när hon dog 52 år gammal 1789-04-21 i ”hetsig feber”.

Anders och Anna fick de för mig kända barnen:
Nils Andersson född 1758-02-08 i Mo, död 1834-09-15 i Mo. 1790 gifter han sig med Anna Johansdotter född 1758. 1795-1805 finns han som torpare i Öresund. 1812-15 finns han i Mo som torpare. 1816-19 finns han kvar i Mo, de fick 2 döttrar och den ena har gift sig med bonden Erik Holmlund i Mo. Det är där Nils tillbringar sina sista år som änkling. Han dör 1834-09-15 77 år gammal.
Kristina Andersdotter född 1759-10-08 i Mo död 1835-08-04 Nordmaling. Se ovan.
Elisabet Andersdotter född 1761-04-16 i Mo, död 1838 i Mo. Hon gifter sig 1803 med torparen Anders Ersson Söderberg född 1774, de bor då i Mo. De verkar inte ha fått några egna barn men de har däremot 2 fosterbarn i hushållet. 1836-1838 finns hon i Mo tillsammans med maken som dör där 1836-02-17. Själv dör hon, efter att ha levt hela sitt liv i Mo 1838.
Abraham Andersson född 1763-05-21 i Mo, död 1763 i Mo.
Anna Andersdotter född 1765-10-03 i Mo, död 1766 i Mo.
Anna Katarina Andersdotter född 1769-08-31 i Mo. Gift 1792-05-30 med drängen Jon Ersson från Norrbyn, hon bodde då i Öresund.
Maria Andersdotter född 1771-09-04 i Mo. 1793-94 finner jag henne som piga hos bonden Erik Mickelsson i Lögdeå. 1795-1800 finns hon som piga hos skogvaktare Erik Forsberg i Mo. 1800-04-14 gifter sig en Christian Persson från Gubböle i Umeå lf. Med piga Maria Katarina Andersdotter från Toböle. Jag finner inte Maria i Toböle som piga vid denna tid, men detta är det enda par jag kan hitta som gift sig runt år 1800 och som kan stämma överrens med Maria Andersdotter. Det finns dock ingen hänvisning om vart paret har bosatt sig…
Anders Andersson född 1777-04-21 i Mo, död 1838-11-16 i Mo. Han gifte sig 1801-10-18 med Anna Kristina Hällman från Hallen född 1782-08-24. 1804-1805 bor han i Öresund tillsammans med sin hustru Anna Kristina Hellman i sin fars hushåll. 1812 flyttar han med sin nya fru och sin dotter till Umeå. I hf. För 1826-35 finns han som färjekarl i Mo och är då omgift med Barbro Greta Andersdotter född 1795. Han dör som ”torpare” i Mo 1838 där han levt och verkat under nästan hela sitt liv.

min farfars farmors morfars far:
Olof Eriksson föds troligen i Törsta Boteå år 1738. 1771-1792 bodde de i Sidensjö Lännäs, eftersom barnen som är födda mellan dessa år finns med i födelseboken för respektive år. 1792 finner jag honom i Orrböle Nordmaling med hänvisning till Boteå omkring 1798. I hf. För Nordmaling Orrböle 1792 står efter hans namn: ”… god attest ifrån Eurenius”. Eurenius var då präst i Umeå landsförsamling, så då måste ju Olof ha kommit därifrån till Lännäs, mycket märkligt. 1798 eller 1799 Finner honom i hf. För Törsta där det står ”kommit till församlingen 1798 eller 1800” vilket säger mig att Olof troligen inte var född i Törsta. 1807 finns de kvar i Lännäs, de står då ”nybygge Skorped” vilken församling Lännäs sedan kom att tillhöra! 1804-21 hittar jag ingen från hans familj i Skorped Lännäs??? Vart tog dom vägen?

Gift 1760-11-23 i Sidensjö med min farfars farmors morfars mor:
Kristina Persdotter. Född 1738-02-03 i Törsta Boteå? Jag har dessvärre ingen som helst information om denna kvinna. Hon dyker upp första gången i hf. För Törsta Boteå, där det står att hon kommit till orten 1798 eller 1800. Jag tvivlar starkt på att hon är född i Törsta! Men, hon gifte sig 1760 och fick sedan 11 barn, varav minst 4 av dem dog i tidig ålder. Eftersom jag inte finner hennes familj efter 1807 vet jag heller inte när hon dog. Så är det ibland i detta forskande…

Olof och Kristina fick de för mig kända barnen:
Erik Olofsson född 1761-11-22 Sidensjö Lännäs, död i tidig ålder eftersom det nedan finns en son med samma namn, född 1768.
Per Olofsson född 1763-07-29 Sidensjö Lännäs
Johan Olofsson född 1765-10 Sidensjö Lännäs. Död i tidig ålder eftersom det nedan finns en son med samma namn, född 1778.
Ivar Olofsson född 1766-11-10 Sidensjö Lännäs, död 1828-01-17 Nordmaling Olofsfors. Se ovan.
Erik Olofsson född 1768-12-06 Sidensjö Lännäs
Olof Olofsson född 1771-01-24 Sidensjö Lännäs
Märit Olofsdotter född 1772-04-25 Sidensjö Lännäs, död i tidig ålder eftersom det nedan finns en dotter med samma namn, född 1782.
Johan Olofsson född 1778-05-20 Sidensjö Skorped
Märit Olofsdotter född 1779-11-12 Sidensjö Lännäs, död i tidig ålder eftersom det nedan finns en dotter med samma namn, född 1782.
Sara Olofsdotter född 1781-02-25 Sidensjö Lännäs.
Märit Olofsdotter född 1782-10-03 Sidensjö Lännäs.

Jag har haft jätte svårt att finna alla dessa barn någonstans eftersom föräldrarna flyttat och farit lite mellan socknarna, samt att jag tappar bort dem helt efter 1807. Så denna familj förutom Ivar Olofsson, är och förblir ett mysterium för mig i min forskning.

Min farfars farmors mormors far:
Hans Olofsson, torpare och bruksarbetare. Född 1747-04-01 i Edfastmark Bygdeå. Död 1792-02-10 i Robertsfors. Första gången jag stöter på honom i Edfastmark är när jag hittar hans far Olof Isaksson i hf 1746-62. Dock finns inte Hans med bland barnen som är antecknade där, men jag hittar honom i födelseboken för år 1747, vilket innebär att det födelsedatum jag hittat på släktforskarsidor på internet inte stämmer. Olof är alltså född 1747-04-01 och inte 1744-01-12 som jag noterat tidigare. I hf. För Edfastmark 1762 finns han boende med sin mor Anna och 2 av sina syskon hos äldsta brodern Isak Olofsson och hans fru, vilka förmodligen övertagit torpet efter fadern Olof Isakssons död. Sedan försvinner familjen från Edfastmark och jag har sökt igenom husförhörs böckerna 1762-1784 pärm för pärm för Bygdeå, men jag hittar honom inte. Finner familjen i hf. 1784-1797 i Robertsfors. Han står där som ”oppsättare”. Han dör också under denna period, 1792. Förmodligen har de bott i Robertsfors en längre tid och Hans har då arbetat vid bruket där. Kan inte tyda vad prästen skrivit att han dog av, men jag tror att det är av ”maskar”.

1764 gifter sig Hans med min farfars farmors mormors mor:
Katarina Olofsdotter. Född 1743-01-28 i Överklinten Bygdeå. Död 1817-06-28 i Robertsfors. Dödsorsak: Dränkte sig i älven vid bruket i Robertsfors. Jag finner henne inte i Överklinten i hf. Innan hon gifte sig. Efter makens död finns hon kvar i Robertsfors, står då som änkan efter Hans Olofsson i hf 1797-1807. Sen kan jag inte hitta henne… Men, hon dränkte sig i älven vid bruket i Robertsfors, så antagligen bodde hon kvar där till sin död. Möjligen var det ”åldersdemens” som gjorde att hon tog sitt eget liv? Vem vet…

Hans och Katarina fick de för mig kända barnen:
Anna Hansdotter född 1764-12-10 Bygdeå Robertsfors, död 1834-12-04 Nordmaling Olofsfors. Se ovan
Olof Hammarbäck Hansson född 1766-02-01 Sikeå Bygdeå, död 1824-01-02 Robertsfors. Gift 1790 med Anna Maja Hammarström. 1815-28 finns familjen vid Robertsfors bruk, han står då under ”mästersvänn”. 9 barn verkar bo hemma. Han dör vid bruket 1824-01-02 av ”okänd sjukdom”.
Margareta Katarina Hansdotter född 1767-10-03 Bygdeå Robertsfors bruk. Död 1776-02-18 i Sikeå Bygdeå.
Maria Kristina Hansdotter född 1769-08-17 Bygdeå Robertsfors bruk. Död 1770.
Isak Forsberg Hansson född 1770-11-08 Robertsfors . Hittar inte honom i kyrkböckerna… död enligt uppgifter 1809-12-03.
Lars Hansson född 1773-05-09 Bygdeå Robertsfors bruk. Hittar inte honom i kyrkböckerna.
Hans Hansson född 1776-01-31 Bygdeå Robertsfors bruk, död 1787-06-29 Bygdeå Robertsfors
Margareta Katarina Hansdotter född 1778-01-09 i Robertsfors. Robertsfors. Gift 1798-08-26 med mästersmeden Pehr Hammarsten född 1774 i Robertsfors. Finner familjen i hf. För Robertsfors 1828-45, där finns då 7 noterade barn. Maken dör 1848 och själv är hon blind. Hon dör i Robertsfors 1852-03-19.
Maria Kristina Hansdotter född 1779-09-18 Bygdeå Robertsfors. Gift 1799-05-19 med Anders Bäckström i Robertsfors. Jag har sökt men hittar inte detta par någonstans i kyrkböckerna för Robertsfors…
Magdalena Hansdotter född 1781-09-20 Bygdeå Robertsfors. Gift 1810 med spiksmeden Olof Edström född 1775 i Robertsfors . Familjen finns i Robertsfors 1828-45, hon står då som ”änka”. Men sonen med samma namn född 1804 verkar ha tagit över efter fadern, även han benämns spiksmed. Lever ännu 1853.
Per (Petrus) Nordqvist född 1784-10-11 Bygdeå Robertsfors, död 1825-02-01 Robertsfors. Finner honom i hf. För Robertsfors (inte Bygdeå) 1815-28, han är då gift med Greta Nilsdotter född 1782, de har där 3 barn i livet. Han står under ”spik smeden”. Dör vid bruket 1825. Han benämns även ”klensmeden”. Där 41 år gammal av ”bröstsjuka”.
Sara Elisabet Hansdotter född 1788-10-09 Bygdeå Robertsfors bruk död 1864-01-17 Bygdeå Sikeå. Avflyttat 1812 utan hänvisning vart. Hittar henne i hf. För Bygdeå 1818-26, hon är då gift med Anders Andersson född 1780 och familjen bor i Sikeå. 1825 verkar de ha flyttat till Alkvittern nedan Robertsfors bruk. Hittar dem där, men de flyttar tillbaks till Sikå och maken dör där 1836-11-13, de bor då som ”inhyses” där. Sara Elisabet dör 1864-01-17 i Sikå 76 år gammal.

På denna länk har jag gjort en liten sammanställning om Robertsfors bruk, intressant läsning för dem som har anfäder som arbetat vid bruket...


min farfars morfars farmors far:
Johan Nilsson Stålman. Född 1748-05-02 i Sörmjöle Umeå lf. Död 1810-02-08 i Hörneå. Finner familjen i Sörmjöle 1757-67, husförhören för honom sträcker sig fram till 1766 sen har han möjligen flyttat, vet inte vart… Hittar inte heller hans far i nästa husförhör under Sörmjöle. Han gifter sig 1774 samma år som han blir soldat Stålman, och 1778-1787 finns familjen med i hf. För soldater. Han har då nummer 8.

"JOHAN NILSSON,STÅHLMAN. Ersattes i november 1774^26 år,längd 5 fot 6 3/4 tum.Han var 1789 40 år,14 tjänsteår och begärde och fick avsked 1789 eftersom han var sjuklig och inte tjänlig för krigstjänst."

1789 efter 14 års tjänstgöring som soldat, begär han avsked ”på grund av sjuklighet”. Hans tjänstgöringsort var Ström och Stöcke, och enligt uppgifter skall barnen vara födda i Ström, så det var väl där familjen bodde fram till 1789. Jag har sökt i alla möjliga byar men hittar inte familjen för åren 1789-1799 då jag finner honom under Hörnefors bruk där han arbetar som dagkarl. 1796-07-27 dör hans hustru 46 år gammal av ”vattusot”.
"Ödem är svullnad på grund av ansamling av vätska i vävnaderna. Ödem uppstår när det osmotiska trycket i kapillärerna understiger det hydrostatiska trycket i kapillärerna. Därmed finns det ett nettoflöde av vätska ut i vävnaden. Vattusot är en ålderdomlig beteckning på en sjuklig vätskeansamling i kroppen, antingen synlig sådan, såsom hudödem, eller ansamling i bukhålan (ascites), vanligen orsakad av hjärtsvikt, mer sällsynt njur- eller leversjukdom." Källa: Wikipedia.

Hittar slutligen familjen under Hörnefors bruk för 1799-1810, då har hans första hustru dött 1796 och han har gift om sig 1797-10-01 med Maria Kristina Jonsdotter född 1749-09-18 i Klabböle. Han dör då där 1810-02-08 ”av ålderdom”. Sedan skingras hans familjen. Finner änkan kvar i Hörneå, hon dör där 1816.

I december 1774 gifte han sig med min farfars morfars farmors mor:
Kristina Andersdotter född 1750-05-25 i Klintsjö Nysätra, död 1796 i Ström Umeå lf. 1720-78 finner jag henne hemma hos modern i Klintsjö, jag tror att det står ”änka” framför moderns namn. Men däremot står inget efternamn bara födelseår 1708. Möjligen är Kristina ”Stina” oäkta, för det är långt emellan hennes födelseår och systern Britta som är född 1740. Modern Maria var 42 år när Kristina föddes. Kristina har också en son född 1769 som heter Anders Lars. Denna son fick hon då före hon gifte sig med Johan Nilsson Stålman. Men det står också ”död” efter hans namn, så jag antar att han dog i spädbarnsålder. Det står också ”Umeå” framför Kristinas namn, så antagligen har hon flyttat till Umeå 1774 när hon gifte sig. Hon var bara 46 år när hon dog 1796. Hittar henne inte i dödboken för år 1796…

Johan och Anna fick de för mig kända barnen:
Nils Johansson Stålman född 1775-09-11 i Ström. 1803 flyttar han hemifrån och blir dräng hos direktör Olof Tjernström i Sörmjöle. 1804 blir han soldat, han blir då soldat Nils Johansson Waken (Wacken). "NILS JOHANSSON,WAKEN. Utbyttes 18/9 1803,28 år, längd 6 fot 1 3/4 tum. Han var kvar i rötan 11/12 1808 som vacant men ersattes vid sista recruteringen i regementet. Heftersom karlens frejd är tvetydig blir han kvarstående, men avförs så snart han bliver om stöld överbevisat. Eftersom det saknas domböcker för åren 1805-1807 har jag inte funnit vad som hände med ”stöldanklagan” enligt ovan.
Anna Ståhlman född 1777-10-10 i Ström
Johan Ståhlman född 1780-07-02 i Ström
Maria Magdalena Stålman född 1781-12-02 i Ström
Anders Ståhlman född 1783-07-28 i Ström, troligen död i unga år eftersom det finns en son med samma namn nedan.
Anders Johansson född 1785-05-21 i Ström
Brita Kristina Ståhlman född 1786-11-09 i Ström, se ovan
Sara Sofia Ståhlman född 1789-02-24 i Ström
Per (Petrus) Johansson född 1792-05-02 i Hörnefors. Uppges 1806 av prästen att vara ”lösdrivare”.

Jag har svårt att forska vidare på Kristinas och Johans barn, därför att familjen splittrades efter faderns död 1810 och jag har ingen aning om vart var och en tog vägen.

ÅREN 1710 - 1730.
För denna tid var det ständigt ofred 1710-1720. Umeå sockens soldater utsände nyinskrivna soldater till Nymynde och sedan var flera av dem med i Stockholms Galejor och Waxholm 1715 och sedan följdes regementet till Västkusten i samband med Karl XII:s strider och död i Norge. En stor del Umeåsoldater dog t.ex. i Strömstad, Uddevalla och Västergyllen och Östergyllen. Samtidigt var det så att ryssarna skövlade och brände hela Umeåbygden från 1714 och 1720 och hela bygden var utarmad. Efter 1720 upphörde striderna. Men det fåtaliga manfolket orkade inte att bruka jorden och inbärga skörd och sjukdomar härjade.
ÅREN 1730 - 1750.
En viss återhämtning skedde under 1730-talet men 1740-1741 uppkom ett nytt krig med Ryssland och Sverige i södra Finland och med slaget vid Willmansstrand i augusti 1741. Många Umeåsoldater dog där och ännu fler dog 1742 och 1743 till och från Finland och särskilt många dog på de små fartygen i finska skären och på Bottenviken. I många fall dog 2 rotesoldater i torpen.
ÅREN 1750 - 1770.
Efter 1744 blev det åter fred men bara ett tiotal år. Ett nytt krig måste utkämpas 1757 - 1762 genom krig i Pommern. Ett flertal Umeå-soldater dog i Pommerska fälttåget innan kriget blev slut.
ÅREN 1770 - 1790.
Under denna tid skedde en ökad tillväxt i bygden i många avseenden. Tyvärr blev det krig igen 1788-1790 mellan Ryssland och Sverige och i södra Finland och även där måste många Umeåsoldater dö. Det skedde särskilt vid Anjala 1789 och sedan efter sjukdom i sjukhus 1790.
ÅREN 1790 - 1820.
En god utveckling följde efter 1790 i vår bygd, men freden stördes igen 1808-1809 genom det kända kriget mellan Ryssland- Sverige-Finland. Många rotesoldater utsändes till kriget 1808 och de flesta av dem tillhörde ett särskilt Västerbottens regemente och de överfördes som vaccant för rotet 1808. Sedan uppkom en tvist mellan Sverige och Norge efter 1810 och Umeå sockens soldater deltog i denna tvist 1812-1814,som också ledde till strid och många soldater dog i denna strid.
ÅREN 1820 - 1895.
Från denna tid fick Sverige fred och har det ännu i dag och rote soldaterna levde utan störningar ifråga om krig till 1895 och för många några år till.

 

min farfars morfars mormors far:
Per Nilsson, Född 1766-10-21 i Själevad. Död 1830 i Aspsele Fredrika. 1781-1802 finns familjen i Åsele (Fredrika) Stennäs. I hf. För 1797-1817 finner jag honom med familj i Björna Kärrsjö. ”kommit till församlingen 1815”. 1811-1813 finns familjen i ”Stavarsjön” Fredrika församling, med hänvisning till Björna. 1817-1819 är de åter tillbaks i Björna Kärrsjö. Hans första hustru dör år 1819. Vad jag kan förstå lämnades de yngsta barnen bort någonstans efter det att hustrun dött 1819, och jag kan inte hitta dem någonstans. 1819-27 finns han ensam i Strand, på Strand nr. 1, han står då där som ”nybyggare”, år 1827 finns hänvisning till Fredrika Aspsele där jag finner jag honom på Aspsele nr. 1 hans namn står ovanför fjärdingsman Nils Winter vars namn är överstruket (död 1821), han bor nu där med sin nya hustru (gifta år 1827) och vad jag kan förstå Nils Winters 6 barn. Förmodligen är hans nya fru änka efter Nils Winter, men det har jag inte forskat vidare i. Det står också att Per är död 1830, men jag hittar honom inte i dödboken för detta år?

Noteringar: Jag har nu i början på januari 2014 fått följande uppgifter om "Per Nilsson" från en person som uppmärksammat min forskning via min hemsida, jag citerar här de uppgifter jag fått via mail: Mail nr. 1: "Detta berättas i hemtrakterna om Per: Stället där han vistades när han var i Stavarsjö har fortfarande namn efter honom 'Per Nirsch' berget, t.o.m. med en vägskylt där det står 'Per Nirsch vägen'. Det berättas om honom att han var renägare i dessa trakter, troligen som sprintare hos Stavarjaurslandets ägare. Många av barnen föddes i Stennäs Åsele, där han ju då också måste ha varit en hel del. Stennäs Åsele ligger några mil norrut, inte att förväxla med Stennäs Fredrika som ligger 9 km. från Stavarsjö och brukar sägas vara en systerby eller brorsby, eftersom familjen som ägde Stavarjaurslandet och Tällvattenslandet där Stennäs ligger, var bröder, och båda blev nybyggare i båda byarna. Sägs ha fötts 11 barn, varav 2 dog samma dag som de föddes och 2 inom ett år. Man kan kort och gott säga att Pers minne lever kvar än idag. Mail nr. 2: "Det verkar som om Per är född på Viskalandet och att hans föräldrar hette: Nils Larsson född ?och Barbro Larsdotter född 1735. Per hade syskonen Lars född 1763, Thomas född ?, två systrar, Malin och Anna. Dessa uppgifter är framtagna av en diakon Frans Forsgren i Fredrika."

Jag väljer i förstone att inte ändra mina egna uppgifter som jag själv forskat fram via kyrkböckerna, och som jag presenterar här och i programmet "Disgen", vad gäller Per Nilssons föräldrar. Möjligen finns det någon annan forskare som har fler uppgifter att presentera vad gäller Per Nilssons föräldrar och antavla bakåt, tveka då inte att höra av er till christina.berglund57@gmail.com, så att jag i sånt fall får ändra mina egna uppgifter vad gäller Per Nilsson och hans släkt. Självklart ska allt vara rätt! Möjligen finns någon fler "Per Nilsson" född samma år som min anfader ovan...

Per Nilsson gifte sig 1793 i Åsele med min farfars morfars mormors mor:
Kristina Johansdotter. Född 1772-03-06 i troligen i Stennäs Åsele (saknas födelseböcker för denna tid i Åsele). Död 1819-06-05 i Kärrsjö Björna. Hon finns inte med i dödboken för detta år. Jag hittar inte hennes föräldrar i husförhören, levnadsbeskrivning som sin man ovan, hon blev bara 47 år gammal.

Per och Kristina fick följande barn tillsammans vilka troligtvis skingrades när modern dog 1819. Minst 4 av dem dog i tidig ålder:

Magdalena Persdotter född 1794 Åsele Stennäs, död 1841-03-23 Själevad, Västeralnäs
Kristina Persdotter född 1796-05-05 Fredrika, död 1855-12-02 Mo (Y)
Anna Katarina Persdotter född 1797 Åsele Stennäs
Sara Persdotter född 1798 Åsele Stennäs
Eva Persdotter född 1799 Åsele Stennäs, se ovan
Nils Persson född 1801-05-01 Fredrika Stavarsjö
Johan Persson född 1803-12-04 Fredrika Stavarsjö
Per Persson född 1805-05-14 Fredrika Stavarsjö, troligen död i tidig ålder eftersom det finns en son nedan med samma namn.
Margareta Persdotter född 1806-06-02 Fredrika Stavarsjö, död 1806 Fredrika Stavarsjö
Per Persson född 1808-02-08 Fredrika Stavarsjö, död 1855-12-02 Gideå Lemmusjö. Gift 1830 med Kajsa Greta Matsdotter född 1804. Flyttat till Lemmusjö 1848 från Mo. 1848-54 benämns han ”sågkarl” och arbetar vid Lemmusjö sågverk.
Daniel Persson född 1810-04-12 Fredrika Stavarsjön, död 1810-04-17 Fredrika Stavarsjön, tvilling med Jonas nedan.
Jonas Persson född 1810-04-12 Fredrika Stavarsjön, död 1810 Fredrika Stavarsjön
Elisabet Charlotta Persdotter född 1811-10-25 Fredrika Stavarsjön.

 

 

min farfars mormors farfars far:
Olof Persson. Född 1748 i Bjännberg Umeå lf. Död 1790-04-19 i Häggnäs Umeå lf. Dödsorsak: Lungsot. I hf. 1757-67 finner jag honom hemma hos sina föräldrar i Bjännberg. Det ser nästan ut som om de lever i ett ”kollektiv” för det är hur mycket folk som helst på samma sida i husförhörsboken… 1768-77 finner jag familjen i Häggnäs, det verkar som om han bor hemma tills han gifter sig 1774. Och även efter giftermålet ser de ut att leva tillsammans med hans föräldrar. I nästa husförhör 1778-86 hittar jag dem fortfarande boende tillsammans med fadern och modern i Häggnäs (Hörneå). 1787-98 finns dom åter i Häggnäs, fadern och modern lever fortfarande. Olof dör 1790 och hustrun gifter om sig.

 

Bjännberg, klicka på bilden för större förstoring

1774 gifte han sig med min farfars mormors farfars mor:
Magdalena Olofsdotter Född 1755 i Hössjö Umeå lf. Död 1810 i Häggnäs Umeå lf. Finner henne i husförhören för 1757-67 hemma hos föräldrarna i Hössjön. I nästa husförhör 1768-77 bor hon hemma till dess att hon gifter sig 1774. Sedan flyttar hon med maken till Bjenberg där de bor tillsammans med hans föräldrar fram tills maken dör 1790. Hon gifter om sig 1791-10-16 med Hans Hansson född 1761-01-15 i Norrmjöle, som verkar ha flyttat in i huset efter första makens död. Hon lever sedan i Häggnäs nu även med sonen Emanuel Olofsson och hans familj fram till sin död 1810. Jag vet inte om det stämmer, men jag kan bara följa 2 av alla 8 barn som Magdalena fick, de övriga finns inte med i husförhörs böckerna… Det som också är märkligt är att det mellan Olof Olofsson född 1775 och Sara Katarina född 1784 skiljer nästan 10 år. Förmodligen föddes fler barn som inte noterats nedan, möjligen dog de i tidig ålder.

Olof och Magdalena fick de för mig kända gemensamma barnen:
Per Olofsson född 1774-12-19 i Häggnäs, död 1783-06-28 av ”bröstvärk”.
Olof Olofsson född 1775-12-19 i Häggnäs, död innan vuxen ålder.
Sara Katarina Olofsdotter född 1784-04-06 i Häggnäs, död innan vuxen ålder.
Per Olofsson född 1785-11-22 Häggnäs. Död innan vuxen ålder.
Emanuel Olofsson född 1787-03-22 i Häggnäs död 1851-08-14 i Häggnäs. Se ovan.

Magdalena fick med Hans Hansson de för mig kända barnen nedan:
Sara Magdalena Hansdotter född 1792-01-29 i Häggnäs. Gift med Per Svensson född 1781, bosatt 1811-1820 i Röbäck. Hon dör 1850-05-29 i Röbäck.
Hans Hansson född 1795-09-03 i Häggnäs
Olof Hansson född 1798-05-09 i Häggnäs

Denna familj visar oss hur man levde tätt samman med sin äldre generation, vilket ofta var vanligt på den tiden. 1778-86 finns första sonen Per (Petrus) med i hf. Han dör 1783. I nästa hf. 1787-98 finns sonen Emanuel född 1787 och dottern Sara Magdalena född 1792 med, inga andra av barnen finns noterade. 1799-1810 är det samma sak, och sedan bildar dessa två barn egna familjer.

min farfars mormors farmors far:
Anders Öberg, bruksarbetare och mästersmed. Född 1758-06-24 i Högsjö Utansjö bruk. Död 1794 i Hörnefors bruk. Finner honom- hans familj i Högsjö 1764-1775, där det finns hänvisning till Nordmaling, men jag vet inte vart. I hf. För Umeå landsf. 1768-77 finns familjen i Hörneå dit de flyttat i september 1775. 1778-83 finns de kvar i Hörneå. 1787-98 finns familjen under Hörnefors bruk, Anders dör under denna period, även Anders mor bor nu med dem. Hittar honom inte i dödboken så jag vet inte vad han dog av men han var bara runt 36 år. 1799-1810 finns familjen - änkan och barnen kvar i Hörnefors. 1811-1820 lever änkan kvar ensam i Hörnefors.

Anders gifte sig 1779-09 med min farfars mormors farmors mor:
Helena Andersdotter. Född 1759-01-13 i Skravelsjö Umeå lf. Död 1824-01-30 i Hörnefors. Begravd i Hörnefors. Finner familjen i Skravelsjö 3 1768-77. I nästa hf. Är familjen inte kvar i Skravelsjö. Jag antar att de då flyttat till Nordmaling. Helena gifter sig 1779 och flyttar till Hörneå och Hörnefors där hon blir änka vid endast 35 års ålder. Familjen splittras efter detta och jag finner henne boende ensam och sedan med (möjligen ett barnbarn) Anders Öberg född 1804. Hon dör där hos honom 65 år gammal.

Anders och Helena fick de för mig kända barnen:
Johanna Katarina Öberg född 1780-06-14 i Hörnefors. Flyttat till Nordmaling 1805, jag vet inte vart.
Anna Helena Andersdotter född 1782-04-10 i Hörneå se ovan.
Johan Petter Öberg född 1784-02-10 i Hörnefors, död 1828 Nordmaling Gräsmyr. Gift 1807
Johanna Katarina Öberg född 1786-02-23 i Hörnefors
Maria Kristina Öberg född 1787-11-02 i Hörnefors, död 1789 i Hörnefors bruk.
Sara Margareta Öberg född 1790-01-23 i Hörnefors
Anders Öberg född 1791-07-23 i Hörnefors
Erik Emanuel Öberg född 1793-01-01 Umeå, flyttat till Nordmaling 1809-10.

De verkar som om några av barnen flyttat till Nordmaling, morföräldrarna fanns ju där. Men jag har svårt att hitta dem där, eftersom det inte finns några hänvisningar vart de flyttat.

 

 

min farfars mormors morfars far:
Per Mikaelsson. Född 1743-01-29 i Ängersjö Nordmaling. Död 1817-03-30 i Hallen Nordmaling. Finner familjen 1795-1805 i Hallen, de verkar bo tillsammans med Per Ersson och Ingrid Mickelsdotter, möjligen en syster till honom. 1806-1816 finns familjen kvar i Hallen nr 2, nu står han som ”bonde”. Han lever där tillsammans med sonen Pehr och hans familj samt en hel del tjänstefolk, hustrun dör under denna period år 1809 50 år gammal. I nästa hf. 1816-25 finner man honom boende hos sonen Pehr, denna verkar nu ha tagit över fastigheten. Sonen Pehr dör 1819 och då tas fastigheten över av sonhustrun och hennes nya man. Själv dör han 1817-03-30 72 år gammal.

 

1788-05-12 gifter Per sig med min farfars mormors morfars mor:
Margareta Davidsdotter. Född 1759-12-18 i Järnäs Nordmaling. Död 1809-09-17 av ”nervfeber” i Hallen Nordmaling. I hf. För 1734-56 finner jag hennes föräldrar i Järnäs, de bor då tillsammans med hennes farmor (kan ej tyda namnet) och hennes farbror Sven Svensson. Hon gifter sig 1788 och lever med man och barn i Hallen. Hon dör 1809-10-22 i Hallen bara 50 år gammal. Hon överlevde minst 8 av sina 11 barn, yngsta sonen var 7 år när hon dog. Två av barnen dog samtidigt 1800-02-28 och även sonen Olof dog år 1800 (hittar honom inte i dödboken). Jag förmodar att det gick en epidemi av feber och tyfys under några år runt denna tid som många dog utav.

 

Tyfus, eller nervfeber som sjukdomen förr kallades, orsakas av den mest aggressiva Salmonellabakterien. Smitta överförs till människor via mat och vatten. Bakterien ger upphov till inflammation i tunntarmens vägg och sprider sig i kroppen via blodet. Efter någon vecka kan långvarig och svår diarré uppträda. I Sverige härjade nervfebern tillsammans med ovan nämnda farsoter i större omfattning fram till 1800-talets början. Särskilt i krigstider uppträdde nervfeber och rödsot i så stor omfattning att dödstalen överträffade födelsetalen.

En provinsialläkare beskriver förloppet av sjukdomen:
"Den började vanligen med frossa, ömhet och värk i kroppen, het hud, accelererad puls, ömsom belagd hvit, ömsom röd, tunga, orolig sömn, rödbrun urin, ömsom förstoppning, ömsom slemig diarrhé. Cerebral- former voro ej heller sällsynta. Sjukdomens duration varierade mellan 14 - 28 dagar. Medelålders personer af båda könen och barn voro mäst däraf angripne. Mortaliteten var ej stor. Några barn och försupna karlar blefvo dödens offer. Behandlingen med kräkmedel, laxantia oleosa i början, antiphlogistiska mixturer, locala bloduttömningar och vesicantia vid behof, samt slutligen Valeriana, Angelica eller Arnica lyckades nästan altid, blott man ej för tidigt afbröt den antiphlogistiska regimen. Af saltmixturer eller syror fann jag ungefärligen samma nytta. Oftast begagnade jag en mixtur af Murias Kalci., hvaraf jag fann lika nytta, som af mixtura Salina, och föredrog till bruk för dess lindriga pris. Då det ofta i början är svårt att afgöra, om febern är rent nervös eller inflammatorisk, emedan regelmässighet i sjukdomens gång saknas, och förhållandet emellan respiration och puls ej är lika; så anställde jag dels generella bloduttömningar genom Åderlåtning, dels locala genom iglar eller koppning, helst local- affectioner åt hufvud och bröst oftast dertill indicerade. Syrorna (någon gång Phosforsyra) och Valeriana med Salmiak hafva derefter, i förening med bad och Spanska flugor, visat sig verksammast. En annan utsaga De Medicamenter jag brukat emot denna Feber hafva varit Krek- Laxer- Svett och feberstillande medel, samt till dryck Kornvatten blandad med Syrup: Vitrie.:. I början af Sjukdomen har ibland åderlåtning varit velgjörande Senapismer och Vesicatorier har efven vid vissa tillfällen varit af nöden. Som stärkande medel har jag begagnat en Infusion på Kina och Valeriana, Bangens Nervdroppar och rödt vin åt de svagaste.
"

Per och Margareta fick de för mig kända barnen:
Mikael Persson född 1789-02-13 i Brattfors, död 1789-07-19 i Brattfors
Per Persson född 1790-05-02 i Hallen, död 1819 i Hallen se ovan.
Brita Katarina Persdotter född 1791-05-26 i Hallen. Död 1791 i Hallen
David Persson född 1792-08-04 i Hallen, död i tidig ålder.
Brita Kristina Persdotter född 1793-07-22 i Hallen död år 1800-02-28.
Brita Katarina Persdotter född 1794-09-12 i Hallen, död 1794-10-15 i Hallen
Margareta Kristina Persdotter född 1794-09-12 i Hallen, död 1794-10-15 i Hallen
Olof Persson född 1796-01-11 i Hallen död 1800 i Hallen
Segrid Sofia Persdotter född 1797-10-28 i Hallen död 1871-04-20 i Baggård. Arbetar som piga 1813-14 hos bonden Sven Johansson i Gräsmyr. Gifter sig 1820 med Pehr Blomqvist född 1792. Dör som ”fattighjon” i Baggård 2 månader efter makens död.
David Persson född 1799-11-12 i Hallen, död 1800-02-28.
Mikael Persson född 1802-01-12 i Hallen, död 1866-11-11 i Hallen. Gifter sig 1825 med Maja Brita Nilsdotter född 1788. Blir egen torpare i Hallen omkring 1826. 1836-42 lever han där med sin hustru, de har inte fått några barn. 1843-62 bor de kvar i Hallen, bara han och frun. Hustrun dör 1865. Han dör där 1866 64 år gammal, han blev mördad - innebränd.

Eftersom paret inte hade några bröstarvingar förrättades en bouppteckning efter hustruns död enligt Nordmalings och Bjurholms tingslags häradsrätt FII:12 (1865-1869) Bild 270 (AID: v153124.b270, NAD: SE/HLA/1040116).

Den 15:e november häktades bonden Anders Jonsson från Hummelholm, 57 år gammal, som misstänkt för mord och mordbrand. Införpassad av kronolänsman N. Nordlund och intagen enligt order.

Ytterligare misstänkt man: torparen Johan Westermark från Örsträsk

Dom: ”Genom Nordmalings häradsrätt den 11 april innevarande år givna kungliga Svea hovrätts prövning underställda utslag är Anders Jonsson dömd att för delaktighet i mord hållas till straffarbete under sin återstående livstid samt att vara medborgerligt förtroende förlustig för all tid, över vilket utslag Anders Jonsson anmält sig vilja i kungliga hovrätten anföra besvär."

Dom för Johan Westermark enligt nedan:

 

Båda två avsändes till straffängelset i Wårberga Stockholm den 22 november 1867.

Så blev det ytterligare ett mord i min farfars antavla. Det finns inga domböcker att tillgå för Nordmaling under denna tid, därför kan jag inte följa händelserna ovan vilket är synd. Det hade varit intressant att veta ”motivet” till mordet – mordbranden, kanske hade den rätt stora revers fordringen som uppgavs i bouppteckningen efter hustrun något att göra med mordet, vem vet?

 

 

min farfars mormors mormors far:
Isak Andersson. Född 1750-07-16 i Lögdeå. Död 1813-04-10 ”av ålderdom” i Lögdeå Nordmaling. För 1775-84 finner man honom boende tillsammans med sin far Anders Andersson samt 5 av sina barn samt kusinen Brita Andersdotter född 1750 i Lögdeå på hushåll nr 1. 1785-94 bor familjen kvar i Lögdeå, de bor nu tillsammans med fadern Anders Andersson och modern Magdalena Isaksdotter. Nu verkar de även ha fått dottern Catharina född 1791 (se ovan) det som är märkligt är att det är så långt mellan de två sista barnen, hela 9 år. Men, det kan nog ändå stämma, för modern Anna Olofsdotter skulle då vara 35 år när hon föds. 1795-1805 bor de kvar i Lögdeå, nu har det även tillkommit ytterligare ett barn fött 1799, modern ska då ha varit 43 år när sista dottern föddes. Det som är lite märkligt är att det skiljer så många år mellan barnen, möjligen har de fått barn som dött i tidig ålder under dessa 9 år och som jag inte har noterat.

1773 gifte han sig med min farfars mormors mormors mor:
Anna Olofsdotter Född 1756-03-24 i Brattfors Nordmaling. Död 1832 i Lögdeå Nordmaling. 1816-1825 efter makens död lever hon tillsammans med sonen Anders Isaksson på samma fastighet nr 1 i Lögdeå, de har massor av tjänstefolk, så gården var nog ganska välbärgad. Det sista åren lever hon också hos sonen, det ser ut som om hon dör 1832 i Lögdeå. Not. 1826-1835 hade gården inte mindre än 20 pigor och drängar.

Isak och Anna fick följande (av mig noterade) barn:
Magdalena Isaksdotter född 1774-10-11 i Lögdeå, död 1818-08-03 i Nordsjö. Gift 1794 med bonden Salomon Johansson född 1768, boende i Nordsjö tillsammans med sin svärfar Johan Persson och svärmor Stina Olofsdotter. Hushållet har inte mindre än 20 pigor och drängar och verkar vara ett av de större jordbruken i hela Nordmalings socken. Magdalena dör av ”slag” endast 43 år gammal, men jag tror hon fick ett bra liv!
Kristina Isaksdotter född 1776-09-01 i Lögdeå, död 1842-04-04 i Ledusjö. Gifter sig cirka 1795 med bonden Nils Jakobsson född 1771-06-01 i Ledusjö. De bor tillsammans med makens far Jakob Asmundsson född 1734-09-15 och hans hustru. Efter makens död verkar sonen Jakob Nilsson född 1798 övertagit den stora gården. Kristina bor där med honom och hans familj och tjänstefolk. Men 1830 tar husförhören slut för henne i Ledusjö, och hon verkar ha flyttat men jag vet inte vart… i dödboken för 1842 står det att hon kommer från Ledusjö, men i hf. Finns hon inte under Ledusjö…
Anna Isaksdotter född 1778-08-08 i Lögdeå, död 1809-04-10 i Ava. Hittar henne i dödboken för 1809 Grundsunda – Ava, hon dog ju bara 30 år gammal av bröstvärk. 1787 gifte hon sig med bonden Anders Hansson i Ava, född 1759, de hann få 2 barn innan hon dog. Gården har massor av tjänstefolk och verkar vara välbärgad.
Brita Isaksdotter född 1779-11-11 i Lögdeå, död 1849-07-04 i Hallen. Hon gifte sig 1804 med bonden Anders Davidsson från Hallen född 1784-02-03. 1806-1819 bor hon med sin man i Hallen, det finns nu 6 barn och 10 tjänstefolk i huset. 1816-25 finns i familjen 2 barn och 10 tjänstefolk. 1826-35 lever hon med man och barn i Hallen. 1836-42 lever hon med maken, en dotter och sonen Anders som nog övertagit hemmanet under denna period. Gården har 9 tjänstefolk. 1843 fram till sin död 1849 lever hon och maken ”på undantag” hos sonen Anders Andersson född 1814 i Hallen. Brita blev 70 år gammal.
Anders Isaksson född 1782-01-11 i Lögdeå, död 1864-08-20 i Lögde. Han gifter sig 1813 med Dorotea Olofsdotter född 1778, paret bor med fadern och modern i Lögdeå. 1826-1835 finns på gården Lögdeå nr. 1 8 ¼ sel. 21 tjänstefolk. Anders bor där med fru och 2 döttrar, och han verkar vara ”storbonden” i byn. 1836-42 verkar det som om han sålt eller arrenderat ut hemmanet till kyrkovärde och nämndemannen Isak Wiklund född 1808, möjligen kom han själv på ”obestånd”. Det finns även mindre tjänstefolk i huset under denna period. 1843-52 hittar jag Anders längst ned på sidan i husförhörsboken under Isak Wiklund och hans tjänstefolk, som nu åter är 15 st. Anders hustru dör 1847-05-01. Han har nog ett litet torp för det finns 1 piga och 2 drängar i hans hushåll. Anders bor sedan kvar i sitt torp ensam fram till sin död 1864 han blev 82 år gammal.
Mellan barn nummer 5 född 1782 och barn nummer 6 född 1791 måste det ha funnits fler barn… men jag hittar inte någon som stämmer i dödböckerna.
Katarina Isaksdotter född 1791-10-06 i Lögdeå, död 1876-01-25 i Hallen se ovan
Märta Margareta Isaksdotter född 1799-04-08 i Lögdeå, död 1866-06-17 i Rönnholm. Hon gifter sig 1862 med Isak Nilsson född 1827-02-21. 1861-63 bor hon och maken i Ava tillsammans med sonen Anders Petter Isaksson, hans familj och 11 tjänstefolk. Hon dör i Rönnholm 67 år gammal.

Ovanstående levnadsöden visar klart på hur det kan se ut för barn som kommer från ett välbärgat hem. Välståndet fortsätter och alla får det bra ställt vad jag kan se utifrån husförhören ovan.

 

Generation 7

 

 

Nu kommer vi att forska i generation 7 för min farfars antavla, och det är betydligt svårare att följa mina anfäder i kyrkböckerna ju längre bakåt i tiden jag kommer. Handstilen som prästerna skriver med (typisk för denna tid) är många gånger svårtolkad, men vi gör ett försök… med hjälp av andra forskare jag hittat på internet och de data som de har lagt ut offentligt, kan jag ändå få en ganska bra bild av de liv som mina anfäder levde på 1700-talet.

Den första vi möter i generation 7 är min farfars ff ff ff:
Lars Persson Född 1719 i Stöcksjö Umeå lf. Död 1799-11-05 i Norrmjöle Umeå lf. Dödsorsak: Nervsjuk. Husförhören för 1722-31 Stöcksjö är nästan omöjliga att tyda… Finner familjen i Norrmjöle där de bor 1757-77. 1778-86 bor han och frun tillsammans med sonen Jonas Larsson i Norrmjöle. Sonen Jonas dör 1790 och Hustrun dör 1791 och själv bor han kvar hos sonen Jonas familj fram till sin död.

1741-11-01 gifte Lars sig med min farfars ff ff fm:
Elisabet Jonsdotter. Född 1725 i Norrmjöle Umeå lf. Död 1791-06-10 i Norrmjöle Umeå lf. Dödsorsak: Bråck. Finner henne i husförhören för Norrmjöle 1732-35
fadern heter Jon Jonsson, men det står inga födelsedata på föräldrarna i detta husförhör. 1736-41. Hon lever hela sitt liv i Norrmjöle.

 

Lars och Elisabet får de för mig kända barnen:
Per Larsson född 1742-07-28 i Norrmjöle, död 1809-10-14 i Stöcksjö. Han flyttar till Sörmjöle 1762. 1799-1810 finns han med sin familj i Stöcksjö, första hustrun dör och han gifter om sig år? Han dör i Stöcksjö 1809.
Jonas Larsson född 1745-02-06 i Norrmjöle, död 1790-10-06 i Norrmjöle 6. Han verkar vara den som övertar hemmanet efter sin far och mor. Han dör endast 45 år gammal och jag kan inte tyda texten i dödboken. Föräldrarna bor hos honom fram till dess de dör.
Lars Larsson född 1747-12-09 i Norrmjöle, död 1819-07-19 i Stöcke. Arbetar som dräng i Sörmjöle 1868-72. När jag söker i hf. För Stöcke är den enda man som överensstämmer med hans födelsedatum ”soldaten Lars Bölander”. Han finns med som soldat i hf. Boken för soldater 1778-1806 (då han verkar ha fått avsked) och kallas då för ”Lars Larsson”. Finner honom sedan i Stöcke bland ”inhysesfolk”. Han dog av ”slag” 72 år gammal.
Natanael Fältman Larsson född 1751-03-11 i Norrmjöle, död 1788 cirka i Finland, se ovan
Matts Larsson född 1754-04-06 i Norrmjöle. Försvinner från hf. 1773 utan hänvisning vart…
Erik Larsson född 1758-04-10 i Norrmjöle, död 1778-04-01 i Norrmjöle. Dog i en olycka, har svårt att tyda texten som vanligt…
Anna Margareta Larsdotter född 1760-09-04 i Norrmjöle, död 1833-05-30 i Röbäck. Flyttade 1766 till Grisbacka, säkert för att arbeta som piga där. Hon gifter sig med bonden Olof Hansson på Röbäck nr. 1. Han dör 1809, samma år som sin mor Christina Persdotter som också bor tillsammans med dem. 1811-20 finner jag henne på Röbäck nr. 1 hon står där då som ”Olof Hanssons änka”. 1814-19 har prästen skrivit ”sjuk”, så hon är väl antagligen sjuk dessa år. Sista åren hon lever bor hon med sonen Per Olofsson född 1804 i Röbäck.

 

min farfars ff ff mf:
Mikael Olofsson. Född 1703 i Röbäck Umeå lf. Död 1770 i Röbäck Umeå lf. I hf 1731-36 finner jag honom med sin familj i Röbäck. Med i familjen finns också hans mor och far, men jag kan inte tyda vad som står – vad hon heter. 1736-41 finns bara han och hustrun med i husförhöret, eller också har prästen inte orkat skriva in barnens namn… 1757-67 finns de kvar i Röbäck. I nästa husförhör 1768-77 hittar jag också familjen i Röbäck, men nu har de bytt bostad från nr. 19 till nr. 29. Mikael dör 1770 67 år gammal, och hustrun verkar leva kvar där ensam när alla barn har flyttat ut.


Gift 1729-10-19 i Umeå lf. Med min farfars ff ff mm:
Brita Olofsdotter Född 1708 i Röbäck Umeå lf. Död 1783-10-12 i Röbäck Umeå lf. Finner Olof Olofsson moder Caisa Ersdotter i Röbäck med sin dotter som heter Brita 1732-35, föräldrarnas namn finns även i dödboken 1783, men texten är så otydlig och svår att tyda. Hur som helst bor hon säkert hemma tills hon gifter sig 1729, då byter hon bostad och flyttar med maken till eget hushåll. Där föder hon sina barn och där dör hon 1783.

Mikael och Brita fick de för mig kända barnen:
Olof Mikaelsson född 1728-11-07 i Röbäck, död 1728-11-07 i Röbäck
Katarina Mikaelsdotter född 1728-11-07 i Röbäck
Olof Mikaelsson född 1730-11-21 i Röbäck, död 1809-02-13 i Röbäck. Flyttar hemifrån 1757 för att arbeta som dräng i Röbäck. 1768-77 finns han kvar i Röbäck där han nu har gift sig och har 6 barn, varav 2 dör under denna period. 1778-86 finns familjen kvar i Röbäck, barnen har blivit vuxna och börjar flytta hemifrån. 1787-98 finns han inte kvar på torpet nr. 25 i Röbäck, han har nu flyttat med sin familj till nr. 29 i Röbäck, varför vet jag inte. 4 döttrar bor fortfarande hemma. Det står n.m. framför hans namn, förmodligen förkortning på nämndeman. I hf. För 1799-1810 har nu brodern Anders född 1732 flyttat till nr. 29 i Röbäck med sin familj. Olof har nu flyttat tillbaks till nummer 25 igen där han bor tillsammans med en av sina döttrar och en måg. Där dör han också 1809, 79 år gammal.
Anders Mikaelsson Frimodig född 1732-01-09 i Röbäck, död 1810-11-10 i Röbäck. 1758 blev han soldat nummer 40 Frimodig. 1768-77 finns han med i soldatregistret. Jag vet inte hur länge han var soldat, men 1799-1808 finns han med sin familj på nr. 29 i Röbäck, där han verkar bo tillsammans med sin son Emanuel Andersson född 1768 och hans familj. Anders dör 1810-11-10 78 år gammal.
Anna Mikaelsdotter född 1734-01-01 i Röbäck, död 1801-12-19 i Österbacken. Det verkar som om hon flyttat hemifrån 1766 till ”staden”. Sedan står det notering om att hon flyttat till Stockholm 1769-03-28 men hon verkar ha flyttat hem igen 1772-07-31. Någon gång där efter gifte hon sig med soldaten Klöverman. Dödsruna: ”avlidna soldaten (fast det ser ut som om det står prosten) Klövermans änka Anna Mikaelsdotter i Österteg, bröstfeber, undfår såsom fattighjon begravningen gratis”. Har nu letat och letat men hittar henne inte i kyrkböckerna. Kan heller inte hitta den soldat hon varit gift med någonstans…
Mikael Mikaelsson född 1736-03-29 i Röbäck, död 1743-08-05 i Röbäck. Han blev bara 7 år gammal.
Brita Mikaelsdotter född 1738-08-09 i Röbäck. Flyttar till ”staden” 1757, och 1763 flyttar hon till Stockholm, sedan vet jag inte mer om henne…
Per Mikaelsson född 1741-09-21 i Röbäck, död 1803 i Umeå. 1761 blir han soldat nummer 33 Bergdahl. 1768-77 finns han i soldat registret, han är gift med Christina Mårtensdotter född 1733 och de har 6 barn + hans svärmor i hushållet. 1778-85 samma sak men några av barnen har dött. 1787-98 har svärmodern dött och 4 döttrar bor hemma. 1799 ersätts han av en annan soldat ”Bergdahl” och sedan dör han 1803 62 år gammal, men jag hittar honom inte i dödboken för 1803.
Magdalena Mikaelsdotter född 1745-02-16 i Röbäck, död 1787-09-17 i Stöcke. Flyttar till Degernäs 1766 för att arbeta som piga där. Gifte sig med soldat nr. 16 Fredrik Persson Orre född 1751. 1768-87 finns familjen i soldatregistret. Dödsruna: ”änkan Magdalena Mikaelsdotter född i Röbäck 1745, var gift med soldat Orre, haft med honom 6 barn, varibland 4 lever, blev änka för ½ år sedan, dog av rötfeber” 42 år gammal. Tragiskt livsöde, båda makarna dog inte långt efter varandra, och barnen hamnade väl i fosterhem.
Katarina Mikaelsdotter född 1747-03-27 i Röbäck, död 1747-07-09 i Röbäck.
Katarina Mikaelsdotter född 1748-12-29 i Röbäck, död 1787-09-02 i Grubbe, se ovan.
Mikael Mikaelsson född 1750-12-15 i Röbäck. 1773 flyttar han hemifrån till en plats jag inte kan tyda. Hittar honom inte fler gånger.

Runt omkring ovanstående familj var det många soldater, kanske var det vid denna tid väldigt vanligt att mönstra in som soldat, det var ju oroligt med ryssar som härjade i trakterna och därför blev kanske många tvingade att gå ut som soldater. Men, inte hade dom det allt för fett på sin lilla soldat lön, efter avsked hamnade många som ”inhyses” och blev fattighjon innan de dog.

 

 

min farfars ff fm ff:
Lars Eriksson Född cirka 1694-02-04 i Hyngelsböle Nordmaling. Död 1767-05-06 i Lögdeå Nordmaling.
Texten nedan har jag lånat från hemsidan: http://www.larsnordvall.com/

 

"Att vara född näst sist i en barnaskara om 10 barn innebar att man var tvungen att se sig om efter en egen gård eller lära sig ett annat yrke. Lars Eriksson finner sitt hjärtas dam och gifter sig 1719 med Catarina Eriksdotter född 1696-02-02 från Lögdeå. Bröllopet står i Lögdeå dit Lars flyttar efter bröllopet. Catarinas mamma och pappa hade en gård i Lögdeå. Catarinas mamma, Kerstin Algotsdotter blev änka 1715, och efter sin mans bortgång orkade hon inte att hålla hemmanet. Två år senare våren 1717 avviker Kerstin Algotsdotter från hemmanet och det ligger öde. År 1719 anhåller Lars Eriksson som gift sig med Kerstins dotter Catarina Eriksdotter om nödiga frihetsår dvs. att han blev skattebefriad på hemmanet nr. 2, 5 ¼ sel. i Lögdeå och Nordmalings socken. De tar över hemmanet samma år.


AGN1720,29/11,§37: Lars Eriksson från Hyngelsböle anhåller om nödiga frihetsår på hemmanet nr. 2, 5 ¼ sel. I Lögdeå och Nordmalings socken. den 22 Sept. 1719 uppsatta skrift, finnes att Gården någorlunda är försvarlig, undantagandes Fä-och Fårhuset, samt en Lada som alldeles oduglig är. Åkern ligger i linda, Diken och Gärdesgårdar förfallna. Under hemmanet är Kvarn, Fiskevatten och Skog husbehov.

Lars Eriksson fick mycket att göra. Gärdsgårdar skulle byggas, fårhus och lada byggas upp. Allt virke fick han själv hugga i skogen och såga till de brädor man behövde. Livet var hårt. Det var ett kronohemman som de tog över, dvs det var kronans mark. Villkoren för jakt, bosättning och skattevillkor reglerades av staten och den kronojord som förblev i statlig ägo kom småningom att omvandlas till de marker som förvaltas av dagens Sveaskog. Var man inte förstfödd och fick ärva en gård var ett alternativ att bli Frälsebonde dvs. man arrenderade mark av skattebönder eller adel. Lars Ersson är där (i rätten) titt som tätt som vittne. Lars Eriksson/Ersson avlider våren 1767-05-06. När Lars och Catarina precis har börjat arbeta upp gården anfalls Umeå och Västerbottens kuster 1720 av ryssarna. De beryktade rysshärjningarna. Ryssarna hade eskader av 35 galärer och 6500 man. Syftet med anfallet var att locka bort den svenska flottan från Stockholm och Ålands hav. Tack vare en sammandrabbning i Rödhamn 27 juli 1720 vilket ledde till att ryssarna förlorade 2200 man skonades den svenska ostkusten från fler rysshärjningar det året. Sommaren 1721 var det dags igen för nya rysshärjningar. Ryssarna bränd och skövlade sig fram ända till Nordmaling bara 6 km från där Lars och Catarina hade sin krongård i Lögdeå. Catarina var i 6:e månaden när ryssarna vandaliserade Nordmalings kyrka och brände ner prästgården.

Det var nog inte någon lättarbetad gård som Lars och Catarina flyttade in i. Då som nu sker det med jämna mellanrum skattevärderingar på egendom. Skattevärderingen som var den 12 juli 1750 talar om hur Lars och Catarina gård såg ut i stora drag, samt bördighet.

GN1750,12/7,skattevärdering av kronohemman nr.2 Lögdeå Skattevärdering över Kronohemmanet nr. 2 i Lögdeå, 6 ½ sel. i Lögdeå Nordmalings socken och Ångermanlands Norra Fögderi, likmätigt Högvälborne Landshövdingens och Riddarens av Kungl. Majts. Svärdsorden remiss av den 8 Juni 1749, företagen och hållen utav underskrivne värderings män den 12 Juni 1750. Halva delen av berörda hemman, befanns efter Jordeboks anmärkningarna, förmedelst Åboens dödsfall och dess Hustrus fattigdom, ha blivit Öde lagt året 1715, men åter upptagit av nuvarande innehavaren Lars Ersson ( Lars Eriksson .) Hemmanets beskaffenhet besiktigades och befanns som följer. ÅKERJORDEN består dels av sand, dels ock av mo och sjöbotten-Jord, men allt grov röd sand till grund. Nog varav årsväxten nu syntes på flera ställen skadad och förtorkad, även jorden kunnat hava någorlunda väta. Även så fanns samma jordmån, till ogräs och i synnerhet landhavre mycket benägen. Åkern icke desto mindre efter dess beskaffenhet väl hävdad och brukad.
ÄNGESLANDET av lika jordmån med Åkern, men mera myrlänt. Åboen klagade över brist på upptagsland till Höslott, såväl som över Mulbetets ringhet, varigenom få kreatur kunna bärgas och följaktlig brist på gödning, som i anseende till jordmånens svaga halt är endaste medel till ernående till någon ynmnigare bärgning och årsväxt på denna magra landtorten.
SKOGEN har Åboen hittills dags då nöden trängt, igenom bräders tillverkning på egen Grovbladig Såg gjort sig något understöd, men numera är samma skog, som är avskild, till största delen avhuggen, dels till husbehovs fång övrig. Mulbetet ganska ringa och magert.
HUMLEGÅRD finns ingen vid detta hemman anlagd.
KVARNSTÄLLE brukar Åboen uti Aspeån, och kan nyttjas i synnerhet Höst och Vår, medan floden påstår.
FISKEVATTEN är ej heller något annat än i Lögdö Ån, därest med Not och Nät höstetiden kan fångas någon Sik till husbehov, och även något till salu. Men Åbon förmente samma förmån vara iakttagen vid Skattläggningen, hemmanet till last. Varför nu dessto mindre avseende uppå sådant fiske skall böra havas, som hemmans ägorna, vilka
intill bemälde Älv belägna äro, mestadels årligen med Vårfloden förstöras och förringas, Åboen till mycken skada och avsaknad, vilket ock Värderingsmännerna nogsamt befunnit hava. I jämförande med alla dessa förmälta omständigheter … Ut Supra.

 

min farfars ff fm fm:
Catarina Eriksdotter. Född 1696-02-02 i Lögdeå Nordmaling. Död 1774-10-22 i Lögdeå Nordmaling. Begravd i Nordmalings kyrka.

På hemmanet nr. 2 i Lögdeå fick Lars och Catarina 11 barn mellan 1721 – 1739:
Erik Larsson, född 1721-10-21 Lögdeå, död 1768-04-03 Hummelholm 47 år. Finns inte kyrkböcker för ”hans” tid, kan därför inte följa hans liv.
Maria Larsdotter, född 1723 Lögdeå
Olof Larsson, född 1725-02-02 Lögdeå, död 1796-06-20 Lögdeå 71 år. Han finns i hf. Böckerna i Lögdeå under hela sitt liv.
Östen Larsson, född 1726-08-22 Lögdeå, död 1729 Lögdeå, 3 år
Kristina Larsdotter född 1727-11-19 Lögdeå
Katarina Larsdotter, född ca 1728 Lögdeå
Lars Nordvall Larsson, född 1730-11-11 Lögdeå, död 1814-05-04 Lögdeå 84 år. Se ovan
Mikael Larsson, född 1732-09-04 Lögdeå
Margareta Larsdotter, född 1734-07-06 Lögdeå, död 1814-05-07 Järnäs 80 år. Gift med bonden Olof Mickelsson född 1736 i Järnäs. Finns där åren 1775-84 med sin familj.
Gabriel Larsson, född 1736-05-08 Lögdeå, död 1738-06-26, 2 år
Katarina, född 1739-06-14 Lögdeå, död 1773-08-12 34 år. Var gift med bonden Per… i Järnäs ”och fött honom 3 söner och 6 döttrar”… Då det inte finns kyrkböcker under hennes tid är det svårt att följa hennes liv. Hon finns i ”dödboken” men det är svårt att läsa vad prästen skrivit där.

Av de 11 barnen som föddes på gården i Lögdeå var det bara 7 som nådde vuxen ålder. Sonen Lars Nordvall Larsson ville inte bli bonde utan ansökte om att få ett utresepass till Västerås för att där utbilda sig till skomakare. Se ovan.

 

min farfars ff fm mf:
Erik Samuelsson. Född 1726-06-14 i Lögdeå Nordmaling. Död 1764-06-15 i Lögdeå Nordmaling. Finner honom i första hf. 1757-62 i Lögdeå, det står bara han och fruns namn, inga barn är uppskrivna. Han dör endast 38 år. Yngsta barnet Anders Eriksson dör bara 3 dar före fadern.
DÖDSRUNA: Bonden Eric Samuelsson ifrån Lögdeå, gift tvenne gånger. -1/ Med hustru Karin Nilsdotter från Aspeå i 7 år och med henne haft 4 barn, 1 son och 3 döttrar. -2/ Med hustru Karin Andersdotter ifrån (Lögdeå) med vilken han haft under 10 års kristlig sammanlevnad blivit välsignad med 5 barn, 4 söner och 1 dotter. Hans leverne har varit stilla och christligt. Dödde efter 5 dugns sängliggande uti obstruktion.

Erik gifte sig första gången 1747-02-02 med min farfars ff fm mm:
Katarina (Karin) Nilsdotter. Född 1719-03- i Aspeå Nordmaling. Död 1753-12-13 i Lögdeå Nordmaling. Dödsorsak: Barnsäng. 1734-40 finner jag henne hemma hos föräldrarna i Aspeå. Hon gifter sig 1747, föder 4 barn och dör troligen i barnsäng när hon skulle föda sitt 5 barn… Dottern Katarina var bara 1 år när hon dog.

Karin och Erik fick de för mig kända gemensamma barnen:
Samuel Eriksson född 1748-09-09 i Lögdeå
Anna Eriksdotter född 1749-11-12 i Lögdeå, död 1821 i Lögdeå se ovan
Kristina Eriksdotter född 1751-09-25 i Lögdeå
Katarina Eriksdotter född 1752-12-24 i Lögdeå, död 1818-11-16 i Mo. Gift med landbonden Jakob Hermansson född 1749. 1821-25 finner jag dem i Mo, de lever där med son, sonhustru och barnbarn. Hon dog i ”feber” 1818 67 år gammal.

Efter Karins död gifte Erik om sig 1754-06-30 med Katarina Andersdotter född 1730-03-29 i Lögdeå, död 1794-06-02 i Lögdeå. Med henne fick han barnen:
Anders Eriksson född 1756-09-09 i Lögdeå, död 1757 i Lögdeå
Lars Eriksson född 1758-02-24 i Lögdeå, död 1818-02-08 i Lögdeå. Han gifte sig 1797 med Kajsa Stina Johansdotter född född 1779. I hf. För 1806-15 finner jag familjen på nr. 5 i Lögdeå, de har då 7 barn hemma. Lars blev nämndeman. Han dog 60 år gammal i ”stenpassion”.
Samuel Eriksson född 1759-09-19 i Lögdeå
Kristina Eriksdotter född 1761-07-11 i Lögdeå, död 1835-10-25 i Mo. Gift med fd. bonden på hemmanet nr. 1 i Mo, Jakob Jakobsson född 1758 i Mo. I hf. För 1816-25 lever de i Mo som ”inhyses” . Jag tror att paret gifte sig på äldre dagar eftersom Jakobs första hustru dog 1817. Innan dess vet jag inte var Kristina Eriksdotter har levt… Död av ”slag” 74 år gammal.
Anders Eriksson född 1764-05-20 i Lögdeå, död 1764-06-12 i Lögdeå.

Katarina Andersdotter gifte sedan om sig med bonden Mickel Jonsson född 1735. De levde på Lögdeå nr. 4. 1775-84.

 

 

min farfars ff mf fm:
Christina Nilsdotter. Född 1732 i Selånger. Död 1785 i Silje Selånger. I första husförhöret för 1707-44 finner jag en ”Nils Selling och hustrun Ingrid” möjligen kan det vara hennes föräldrar…1757-64 finner jag henne ensam i Silje med sonen Påhl eller Paul samt sonen Anders och hans fru Marta. Hon står då som ”änka”. Hittar dem inte i
vigselboken så jag vet inte vem hennes man var… 1771-75 finner man henne hos den välbärgade sonen Påhl Persson i Silje. Med dem bor även sonen Anders som har en son men ingen fru, förmodligen har hon dött. 1774-79 bor hon fortfarande hos sonen Påhl i Silje, även sonen Anders finns där, men nu utan sitt barn. 1783-1803 bor hon kvar hos sonen, hon dör där år 1785, 53 år gammal. Ingen dödbok finns bevarad från detta år i församlingen.

Jag vet inte om hon fick fler barn än de båda sönerna:
Påhl Persson, född 1729, Selånger död omkring 1803. Se ovan.
Anders född 1738 i Silje Selånger död?

min farfars fm ff ff:
Erik Johansson. Född 1701 i Djupsjö Nordmaling. Död 1744-02-06 i Djupsjö Nordmaling. Finner honom i hf. För 1734-56 i Djupsjö. Under hans livstid så dog 10 av hans 12 barn, vilken fruktansvärd förlust det måste ha varit för honom och hans fru. Han dör också där 1744 43 år gammal. Yngsta sonen Erik Eriksson var inte ens född när han dog.

 



År 1719 gifte Erik Johansson sig med min farfars fm ff fm:
Kristin (Kerstin) Jonsdotter. Född 1699 i Hummelholm Nordmaling. Död 1782-09-06 i Djupsjö Nordmaling. I hf. För 1734-56 finns hon med make och barn i Djupsjö. När maken dör 1744 blev hon ensam med alla barnen, det yngsta inte ens fött. Eftersom det är ett glapp i hf. Mellan år 1756-75 vet jag inte vad som hände under denna tid. Men i nästa husförhör bor hon med sonen Per Eriksson född 1732 i Djupsjö och hans familj. Där finns också Per Erikssons ”styvfader” Anders Jonsson född 1712, så förmodligen gifte hon om sig med honom efter första makens död. Sonen Per och hans hustru dör samma år, 1780. Men hon och maken verkar bo kvar där i slutet av 1780 tillsammans med Pers dotter Christina född 1755. Hon hade då redan begravt och överlevt 10 av sina 12 barn, nu dog även det 11 barnet före henne… vilken tragik denna kvinna varit med om. I hf. För 1785-94 finns endast maken vid liv, hon dog 1782.

Erik och Kristin fick de för mig kända barnen:

Johan Eriksson född 1728-09 i Djupsjö, död 1728-08-24 i Djupsjö.
Kristina Eriksdotter född 1730-03-05 i Djupsjö, död 1782-08-26 i Djupsjö. Gift med båtsman Mikael Frisk född 1701-03-23, död 1780. 1778-82 finner jag paret i Djupsjö, före detta kan jag inte hitta dem.
Jonas Eriksson född 1731-04-15 i Djupsjö, troligen död i tidig ålder, då det finns en son med samma namn född 1740.
Per Eriksson född 1732-07-16 i Djupsjö, död 1780-04-03 i Djupsjö. Gift med Martha Olofsdotter född 1731-03-23 i Mo, död 1780-04-09 3 dagar efter sin make. Finner dem i Djupsjö 1775-80 där dom bor med hans styvfar Anders Jonsson född 1712 och hans hustru Christina Jonsdotter född 1699. Båda makarna dör samma år 1780, hon dog av lungsot och han av gikt och tvinsot.
Margareta Eriksdotter född 1733-10-05 i Djupsjö, död 1734-01-13 i Djupsjö
Johan Eriksson född 1734-12-06 i Djupsjö, död 1735-01-18 i Djupsjö
Katarina Eriksdotter född 1735-12-22 i Djupsjö, död 1736-06-30 i Djupsjö
Margareta Eriksdotter född 1737-05-25 i Djupsjö, död 1737-10-01 i Djupsjö
Erik Eriksson född 1738-09-22 i Djupsjö, död 1738-09-29 i Djupsjö
Jonas Eriksson född 1740-07-02 i Djupsjö, död 1799-05-09 i Balsjö, se ovan
Katarina Eriksdotter född 1742-12-24 i Djupsjö, död 1743-01-03 i Djupsjö
Erik Eriksson född 1744-03-05 i Djupsjö, hittar inte honom någonstans…

 

Sedan kommer vi till anfäder jag vet väldigt lite om, min farfars fm ff mf:
Jon Jonsson. Född i Hummelholm Nordmaling. Hittar varken födelse eller död, inte heller hittar jag honom som båtsman fast än han blev det. 1734- omkring 1740 verkar han bo med sin familj i Hummelholm, sedan är hans namn överstruket. Möjligen dog han i krigstjänst någonstans…

min farfars fm ff mm:
Margareta Persdotter. Född 1698-03-01 i Hummelholm Nordmaling. Död 1776-05-01 i Vallen Nordmaling. Står att läsa i hennes dödsruna: "Varit gift 2 gånger, förra maken var Jon Jonsson i Hummelholm, som måste gå ut som båtsman, med honom hon 2 döttrar hava…" sen kan jag inte läsa vad som står… 1734-1740 verkar hon bo med maken i Hummelholm, sedan tror jag att jag hittar hennes namn hos möjligen sonen Olof Jonsson i Hummelholm.

Barn i min farfars antavla:
Cecilia Jonsdotter. Född 1734-01-25 i Hummelholm. Död 1790-06-02 i Balsjö Nordmaling. Se ovan


min farfars fm fm ff:
Nils Thomasson. Född 1704 i Öre Nordmaling. Död 1774-06-30 i Mo Nordmaling. I första hf. För Mo finner jag inte honom eller någon ”Thomas” som kan vara hans far i Mo. 1734-56 finner jag honom på samma fastighet som mågen Anders Andersson i Mo. Han gifter sig 1730-12-28 med Anna Andersdotter född 1713-09-04 i Mo. Första sonen Anders född 1731-11-02 dör 1735 drygt 4 år gammal. Andra sonen Jakob Nilsson född 1733-03-06 dör 1734-06-10 drygt ett år gammal. Tredje sonen Olof Nilsson född 1734-09-08 dör 1735-08-31 inte ens ett år gammal. Son nummer 5 Tomas född 1737-11-05 dör 1737-11-19 och bara 9 dagar därefter dör hans hustru, förmodligen av komplikationer vid det sista barnafödandet. Snacka om att ha haft tuffa år, det verkade inte alls gå bra för honom under denna tid. Han gifter om sig 1738 med en ny fru som har samma namn som hans första fru och som är född drygt en månad efter första frun nämligen 1713-10-29 i Lögdeå. Han får nu 4 barn till som kommer att klara sig till vuxen ålder, men när barn nummer 10 föds, flickan Anna som föds som tvilling, född 1749-8-03-11 överlever hon bara drygt 3 månader. Barn nr. 11 föds 1750-05-18, sonen Per som bara lever i några månader. Så kommer då sista barnet 1751-05-27 och denna dotter blir bara drygt en månad. Inte nog med detta, hans andra hustru dör bara 42 år gammal 1755-08-06, hur kan en människa ha sån otur, och hur klarade mannen av alla dessa sorger och bedrövelser? Han gifter sig en tredje gång 1760 med Maria Östensdotter född 1708-06-24, med henne fick han inga barn. I hf. 1775-84 bor han i Mo med sin tredje fru tillsammans med sonen Anders Nilsson född 1735. Förmodligen bor han kvar där vid sin död 1774. Stackars människa, han överlevde 2 fruar och minst 7 av sina 12 barn, innan han dog själv 70 år gammal.

 



Min farfars fm fm fm var Nils första fru:
Anna Andersdotter Född 1713-09-04 i Mo Nordmaling. Död 1737-11-28 i Mo Nordmaling. Hittar inte henne i husförhören vid åren för hennes födelse… Hon gifter sig 1730 bara 17 år gammal, föder 5 barn, varav 4 som dör i tidig ålder. Och när hennes yngsta son Tomas född 1737-11-05 föddes, fick hon förmodligen en svår förlossning med komplikationer. Sonen dog 1737-11-19 och själv dog hon 1737-11-28 bara 24 år gammal.

Nils och Anna fick de för mig kända barnen:
Anders Nilsson född 1731-11-02 i Mo, död 1735-08-31 i Mo
Jakob Nilsson född 1733-03-06 i Mo, död 1734-06-10 i Mo
Olof Nilsson född 1734-09-08 i Mo, död 1735-08-31 i Mo
Anders Nilsson född 1735-11-23 i Mo, 1802-11-14 i Öresund, se ovan.
Tomas Nilsson född 1737-11-05 i Mo, död 1737-11-19 i Mo

Maka nr. 2: Anna Andersdotter född 1713-10-29 Nordmaling Lögdeå död 1755-08-06 Nordmaling Mo Vigsel: 1738-12-21 Nordmaling .

Barn med hustru nummer två:
Katarina Nilsdotter född 1739-10-24 i Mo, död 1809-11-18 i Levar. Finner henne i hf. För Levar 1806-1809 där bor hon tillsammans med sonen Olof Jakobsson född 1774 och hans familj. Där bor hon fram till sin död. Hon finns inte i Levar i tidigare husförhör, så hon måste ha bott i någon annan by vilken jag inte hittar.
Jakob Nilsson född 1741-02-21 i Mo
Jonas Moström Nilsson född 1743-05-24 i Mo, död 1782-04-28. 1775-78 finner jag honom i Mo, han lever då ensam där utan familj men i samma hushåll som sin bror Anders Nilsson.
Nils Moström född 1748-03-12 i Mo, död 1802-02-09 i Olofsfors
Anna Nilsdotter född 1748-03-11 i Mo, död 1748-06-19 i Mo
Per Nilsson född 1750-05-18 i Mo, död 1751-07-25 i Mo
Anna Nilsdotter född 1751-05-27 i Mo, död 1751-06-04 i Mo

Maka nr. 3: Maria Östensdotter född 1708-06-24 Nordmaling Brattfors död 1785 Nordmaling Levar Vigsel: 1760-06-29 Nordmaling.

 

min farfars fm fm mf:
Abraham Forsberg Jakobsson Född 1712-04-06 i Kronören (Brattfors, se nedan) Nordmaling. Död 1785-11-27 i Öresund Nordmaling. Dödsorsak: Olycka med hästskjuts. I hf 1734-56 finner jag honom på samma fastighet som fadern i Kronören, men bakom hans namn står ”Lögdeå”. Några av barnen verkar vara födda i Lögdeå, så möjligen bodde han där under en period 1737-42. 1763-68 finns han med sin familj i Kronören, där bor även hans svärmor Anna Eriksdotter fram till 1766 då hon verkar ha dött. 1769-74 bor han kvar i Kronören, nu bor de med dottern Ingeborg och hennes man Jakob Persson samt deras dotter. 1775-84 finner jag honom boende i Öresund med sin fru, dottern Ingeborg och hennes man. Hustrun dör 1774, och själv dör han 1785 i en olycka, han bor då i Öresund tillsammans med sonen Jakob och hans familj . Jag kan inte se att han gifte om sig efter första hustruns död.

 

1737-01-02 gifte Abraham sig med min farfars fm fm mm:
Kristina Ivarsdotter. Född 1708 i Öre Nordmaling. Död 1774-09-13 i Öresund Nordmaling. Dödsorsak: Andtäppa. I dödboken står det att föräldrarna var kronobåtsman Ivar Persson från Ängersjö och Anna Ersdotter. Jag förmodar att även hennes man Abraham Forsberg Jakobsson var antingen fiskare eller båtsman. 4 av hennes barn dog i spädbarnsålder, 2 st dog samma år 1749. Ett av barnen ska vara född i ”Grundsunda” vilket jag tror inte stämmer. Hittar inte barnen i dödboken…

Abraham och Kristina fick de för mig kända barnen:
Anna Abrahamsdotter född 1737-08-07 i Lögdeå, död 1789-04-21 Nordmaling Mo, se ovan.
Maria Brita Abrahamsdotter född 1738-12-26 i Lögdeå
Jakob Forsberg född 1741-07-01 i Lögdeå, 1742-06-07 Nordmaling Öresund
Kristina Forsberg född 1742-12-08 i Lögdeå, död 1745-09-01 i Öresund
Ingeborg Forsberg Abrahamsdotter född 1744-07-28 i Öresund död 1817-09-27 i Öresund. Gift med Jakob Persson född 1736-09-02. De bor tillsammans med fadern Abraham i Öresund, fram till faderns död 1785. De har då cirka 10 tjänstefolk, så de hade det nog ganska gott ställt. Familjen försvinner sedan från Öresund och jag hittar inte vart de flyttat.
Katarina Abrahamsdotter född 1746-09-02 i Öresund, död 1781-10-02 i Långed. Gift första gången med Per Eriksson i Långed år 1763. Med honom fick hon 2 barn. Gift andra gången 1773 med uppsyningsmannen Johan Olsson i Långed född 1748-10-26. I hf. För 1775-84 finns familjen i Långed. Hon lever där med sin svärmor Brita Östensdotter, en styvdotter, 3 egna barn och 3 pigor. Hon dör där 1781 i bröstsjuka, endast 35 år gammal.
Esaias Abrahamsson född 1748-04-14 i Öresund, död 1749-04-07 i Öresund
Esaias Abrahamsson född 1749-11-16 i Öresund, död 1749 i Öresund.

Från anbytarforum: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/97688.html
”Jacob Olofsson Forsber vistas på Östra Kronören 1734-1745 varvid sonen Abraham tar vid, känner man till dennes föräldrar? Efter sökningar i släkten finner jag följande: Släkten 2002 nr 3 där det finns en sammanställning över Daniel Brömsters artiklar I västerbottens Kuriren 1984 29/12 skrev han om Jakob Olofsson ifrån Brattfors som spydde i kyrkan julen 1705 att han fick interimistiskt burskap i Umeå 1709. Hans upplevelse under ryska härjningarna 1714 behandlas även Han blev sedan fiskarbonde i Kronörn. I släkten 2001 nr 2 skriver Daniel Brömster om Släkten Öberg ifrån Kronören. Där framgår att Jacob Forsberg ifrån Brattfors och ej son till Olof Nilsson på Kronörn. Rune Hej Rune! Om du fortfarande är ute efter Jacob och Olof Olofsson Forsbergs ursprung så är det riktigt att de är från Brattfors, söner till Olof Olofsson och Ingeborg Östensdr på Brattfors” 5.

 

min farfars fm mm ff:
Olof Isaksson, född 1702 i Edfastmark Bygdeå. Död 1762-10-14 i vattusot i Edfastmark. Bonde i Edfastmark. Finner honom i Edfastmark med sin familj i hf. 1746-62, 4 av barnen bor då hemma. Sedan hittar jag inte honom mer, varken i Ulltervattnet eller Edfastmark…

Omkring 1725 gifte Olof Isaksson sig med min farfars fm mm fm:
Anna Larsdotter Född 1702 i Ultervattnet Bygdeå. Död 1784-10-07 i Dalkarlslå Bygdeå. Finner henne i hf. 1771-94 boende hos sonen Isak Olofsson i Dalkarlslå, förmodar att det är där hon dör…

Olof och Anna fick de för mig kända barnen:
Kerstin, född 1728, död 1728.
Magdalena Olofsdotter född 1729 Bygdeå Edfastmark, död 1729.
Lars Olofsson född 1730 Bygdeå Edfastmark, död ung…
Kristina Olofsdotter född 1732-02-26 Bygdeå Ulltervattnet, död 1789-06-09 Bygdeå Robertsfors
Isak Olofsson född 1733-07-01 Bygdeå Ultervattnet, död 1809-03-11 Bygdeå Dalkarlså
Anna Olofsdotter född 1734 Bygdeå Edfastmark, död ung…
Maria Olofsdotter född 1739-06-04 Bygdeå Ulltervattnet, död 1816-02-14
Magdalena Olofsdotter född 1742 Bygdeå Edfastmark, död 1743.
Hans Olofsson född 1744-01-12 Bygdeå Edfastmark, död 1792-02-10 Bygdeå Robertsfors se ovan.
Olof Edström Olofsson född 1747-04-01 Bygdeå Edfastmark, död 1809-11-27 Robertsfors.

 

min farfars fm mm mf:
Olof Olofsson, född 1713 i Överklinten Bygdeå, Död 1749-01-23 i Flarken Nysätra. I dödboken för Nysätra står det ”fattig och tillika krympling”, han måste vara född 1712 eftersom det står att han är 37 ½ år när han dör. Tycker att det står ”Klintsjön” men jag hittar honom inte där i hf.

Han gifte sig omkring 1738-39 med min farfars fm mm mm:
Margareta Larsdotter Född 1696 i Bäckkroken Flarken Nysätra. Död 1772-01-03 i Flarken Nysätra. I dödboken står: ”änkan Marget Larsdotter i Flarken fattighjon”

Olof och Margareta fick dessa 3 av mig kända barn:
Lars Olofsson född 1739-10-17 Bygdeå Överklinten, död 1789-04-21 Bygdeå Åkullsjön
Katarina Olofsdotter född 1743-01-28 Bygdeå Överklinten, död 1817-06-28 Robertsfors, se ovan
Magdalena Olofsdotter född 1745-05-08 Bygdeå Överklinten, död 1745-05-14 Bygdeå Överklinten.

 

min farfars mf fm ff:
Nils Persson Född 1710-03-16 i Ledusjö Nordmaling. Död 1762-05-23 i Sörmjöle Umeå lf. Finner familjen i hf. För Sörmjöle 1757-67, han dör då där 1762, 52 år gammal.

 

1735-01-02 gifte Nils Perssons sig med min farfars mf fm fm:
Anna Eriksdotter Född 1703 i Sörmjöle Umeå lf. Död 1779-09-13 i Sörmjöle Umeå lf. Dödsorsak: Ålderdom.

Anna gifte sig första gången 1724-11-29 med Erik Nilsson från Ström. Med honom fick hon barnen:
Nils Eriksson född 1725-10-20 i Sörmjöle
Katarina Eriksdotter född 1726-12-12 i Sörmjöle
Erik Eriksson född 1729-07-26 i Sörmjöle, död 1789-01-02 i Sörmjöle
Kristina Eriksdotter född 1730-12-03 i Sörmjöle
Anna Söderström Eriksdotter född 1733-07-27 i Sörmjöle

Förmodligen dog hennes första make någon gång mellan 1733-1735, hon gifte om sig med Nils Persson 1735-01-02 och med honom fick hon barnen:
Maria Nilsdotter född 1735-10-13 i Sörmjöle
Magdalena Nilsdotter född 1737-12-14 i Sörmjöle, död 1740-05-01 i Sörmjöle
Per Nilsson född 1739-04-08 i Sörmjöle
Margareta Nilsdotter född 1740-09-06 i Sörmjöle, död 1740-10-05 i Sörmjöle
Margareta Nilsdotter född 1743-03-04 i Sörmjöle, död 1743-06-16 i Sörmjöle
Matts Nilsson född 1744-12-25 i Sörmjöle, död 1789-09-23 Finland Anjala
Brita Nilsdotter född 1746-10-08 i Sörmjöle
Johan Stålman Nilsson född 1748-05-02 i Sörmjöle, död 1809 i Hörnefors bruk, se ovan.

Ur db: ”Gift 1724 med Erik Nilsson från Ström. Haft med honom 5 barn, 2 söner och 3 döttrar. (1733) Senare gången 7 barn av 3 söner och 2 döttrar leva. Nils Persson från Lesjön (?) i Nordingrå (?). Också senare gift 1762.” Troligen gifte hon sig en tredje gång efter det att Nils Persson dött 1762.

 

Min farfars mf fm mf:
Anders Larsson Smed var soldat. Född 1700 i Bäckkroken Flarken Nysätra. Död 1750-04-14 i Klintsjö Nysätra. Dödsorsak: Drunknade på svag is. Från soldatregistret: ”Noteringar Läser 1714 Fr. 1720-02 sold. Smed no 30”. Ersattes i kompaniet 1720 och han var 19 år och blev bonde och gift. Sedan tjänstgjorde han i regementet en ovanligt lång tid med hänsyn till det som hände under tiden. Han fick ändå avsked därför att han hörde illa 1740. Källa: Lövånger Burträsk Bygdeå soldater 1695-1895.

1725 gifte sig Anders med min farfars mf fm mm:
Margareta Maria Larsdotter Född 1708 i Klintsjö Nysätra. Död 1789-12-16 i Klintsjön Nysätra.

När maken dog kunde man läsa i domboken 1751: ”Förmyndarne för de omyndiga barnen blev Lars Larsson i Stranden och Nils Andersson i Gumboda” Källa: Nysätra byar och gårda 1650 - 1800 skriven av Agneta Olofsson sidan 1 Flarken 1 Nysätra Källa: Nysätra byar och gårdar 1650 - 1800 skriven av Agneta olofsson sidan 40 klingsjön 2 Nysätra.

Tydligen fick Margareta problem med en av sina svärsöner som bråkade ”om något efter svärfadern” i Domboken år 1767 finns att läsa: ”Bruksarbetaren Erik Mattsson (måste vara Nilsson) mot svärmodern i Klintsjön hustru Maria Larsdotter om något efter svärfadern.” I domboken finns även en Bouppteckning 1776-09-16 som änkan Maria Larsdotter gjort, ”barn: Karin gift med bruksarbetaren Olof Olofsson, Maria gift med Anders Jonsson från Umeå, Anna gift med bruksarbetaren Erik Nilsson, Malin gift med Pehr Pehrsson som tillträder hemmanet, son Lars, Brita gift med bruksskräddaren Olof Edström, Stina gift med soldaten Johan Stålman vid Öfverstelieutnantens Compagnie.” Källa: Mossbergs forskning. Källa; Nysätra byar och gårdar 1650 - 1800 skriven av Agneta Olofsson sidan 40 Klingsjön 2 Nysätra.

Anders och Margareta fick de för mig kända barnen:
Katarina Andersdotter född 1726-10-09 i Klintsjön, död 1808-04-21 i Robertsfors. I hf. 1784-97 finns hon med maken Olof Olofsson född 1726, maken var då dagkarl vid bruket i Robertsfors. De hade bara en dotter som då bodde med dem. Olof var då ”Gratialist” = en soldat som tjänstgjort tillräckligt länge och under sin tjänstgöring skött sig kunde erhålla en liten summa pengar som pension. Pension kunde även utdelas till soldat som blivit invalidiserad under tjänstgöringen. Gratialisten fick oftast lämna soldattorpet när en ny soldat skulle tillsättas.
Maria Andersdotter född 1728-12-29 i Klintsjön, död 1800-07-13 i Håkmark. Gift med Anders Jonsson i Håkmark, född 1730. I hf. 1778-86 lever hon i Håkmark med maken och 4 barn samt svärfadern Jon Mårtensson född 1698. Hon dog i ”slag” 71 år gammal.
Anna Andersdotter född 1731-08-03 i Klintsjön, gift med bruksarbetaren- kolaren Erik Nilsson född 1751. I hf. För 1784-97 finns familjen i Robertsfors, de har då bara ett barn, sonen Nils född 1777. I nästa hf. Lever makarna tillsammans med sonen Nils och hans hustru. Jag vet inte när Anna dog…
Magdalena Andersdotter född 1736-07-09 i Klintsjön, död 1811-02-12 i Klintsjön. Gift med bonden Per Persson Fältman i Klintsjön, född 1742. De verkar vara de som övertog hennes hem efter föräldrarna. Hon dog av lungsot 73 år gammal.
Lars Andersson född 1739-06-03 i Klintsjön, död 1740 i Klintsjön
Brita Andersdotter född 1741-12-03 i Klintsjön, död 1809-10-21 i Robertsfors. Gift med bruksskräddaren Olof Edström född 1746. I hf. För 1784-97 finns familjen i Robertsfors, de verkar då ha 4 barn. Hon dog av feber 68 år gammal i Robertsfors.
Lars Andersson född 1744-07-27 i Klintsjön, död 1835-07-09 i Klintsjö Nysätra, dog som inhysning 91 år gammal.
Kristina Andersdotter född 1750-05-25 i Klintsjön, död 1796 Umeå lands Ström, se ovan.

 

Någonstans i Stockholm föddes min farfars mf mm ff:
Nils Persson Bringberg, han var till yrket båtsman. Född 1743 i Maria församling Stockholm. Död i Själevad. Båtsman på 27:e roten i Själevad. Modern Christina Boman följde med sin son upp till Norrland och enligt uppgifter skildes hans föräldrar. Han fick avsked från sin tjänst omkring år 1773. Fakta hämtad bl.a. från anbytarforum: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/25990.html

1765-12-26 gifte han sig i Sidensjö med min farfars mf mm fm:
Magdalena (Malin) Olofsdotter, född 1744-09-05 i Saltå Nora. Hon gifte om sig 1780 med Per Olofsson från Orrnäs i Fjällsjö, flyttade sedan till Rönnäs.

Paret fick de för mig kända barnen:
Per Nilsson född 1766-10-21 i Själevad, död 1830 i Aspsele i Fredrika fs. Gift 1793 i Åsele med Kristina Johansdotter född 1722-03-26 i Åsele. Det verkar som om familjen först bor i Stennäs Åsele och sedan i Fredrika Stavarsjö. Han finns inte med i dödboken år 1830 varken i Fredrika eller i Åsele. (se ovan).
Anna Kristina Nilsdotter 1771-06-01 i Själevad, död 1840-03-18 i Sidensjö fattighuset. Gift 1789 med Anders Andersson född 1762-02-03 i Lycksele? Med honom fick hon 8 barn, alla födda i Malgovik Vilhelmina. Gift andra gången 1807-03-29 med Per Eriksson Elg född 1785 i Bäsksele Åsele. Med honom fick hon 3 barn, 2 födda i Malgovik och den sista född i Siksjönäs i Vilhelmina.
Källa: http://www.sikhallan.se/Ansedlar/212656.htm

Nedansstående anfäder har jag forskat fram genom andra forskare på internet, framför allt genom databasen Kråken: http://www.kråken.se/ vilken har varit en helt ”gudomlig källa” att hämta fakta ifrån, Tack för det! Eftersom det blir svårare och svårare att följa familjerna i kyrkböc kerna ju längre bakåt tiden lider, blir det dessvärre också ”mindre levande” beskrivningar om mina anfäder nedan jämfört med ovan.

 

Farfars mf mm mf:
Johan Johansson Född 1732. Död 1788 i Stennäs Åsele.

farfars mf mm mm:
Kristina Jonsdotter Född 1731 i Nätra. Död 1804-03-22 i Stennäs Fredrika. Dödsorsak: bröstfeber. Dödsruna: ”Änkan Kristina Jansdotter född 1731 Nätra död 1804-03-22 i Fredrika och Holmsjö. Kommer 1786 till Stennäs. Änka 1788 efter Johan Johansson. Haft 8 barn varav 2 söner o 3 döttrar efterlefwa”. I Hf. För 1800-1820 lever hon tillsammans med dottern Margareta och mågen Nils i Stennäs fram till sin död 1804.

Johan och Kristina fick de för mig kända barnen:
Margareta Johansdotter född 1763-07, död 1847-03-11 Fredrika Svartsjön. Gift 1790 med Nils Andersson född 1761. I hf. För 1821-42 finns hon med maken boende tillsammans med sonen – nybyggaren Johan Nilsson och hans familj på nr. 1 i Svartsjön. Första åbo kom dit 1810, så jag vet inte om sonen Johan eller om maken Nils var den första nybyggaren i Svartsjön.
Johan Johansson född 1769 Åsele? död 1816-12-20 Fredrika Krokvattnet. Han dog av svullnad endast 47 år gammal. Gift 1795 med Christina Johansdotter född 1768. I hf. För Fredrika 1800-1820 finns familjen i Krokvattnet, prästen har då skrivit hans namn Jean Jeanson (fint värre). Det finns då 8 barn varav 6 i livet. Hustrun dör 1822 och då tar två av sönerna över hemmanet efter föräldrarna, övriga syskon ”skingras för vinden”.
Kristina Johansdotter född 1772-03-26 ? död 1819-06-05 Björna Kärrsjö se ovan.

 

farfars mm ff ff:
Per Olofsson Född 1721-09- i Bjännberg Umeå landsförsamling. Han levde som bonde i Bjännberg (Häggnäs) fram till dess sonen Olof övertog hemmanet. När sonen dog 1790 verkar det som om han bor kvar hos sin sonhustru och hennes nya man Hans Hansson i Häggnäs fram till sin död 1807-09-07 i Häggnäs Umeå landsförsamling. Dödsruna: Per Olofsson bonde i Häggnäs begravs i Hörnefors, död av ålderdom.

Gift 1746-11-08 med farfars mm ff fm:
Katarina Samuelsdotter Född 1723-03-13 i Bjännberg Umeå lf. Död 1797-10-18 i Häggnäs Umeå lf. Dödsorsak: giktplågor. Dödsruna: "haft 11 barn, 4 överleva modern vilken varit sängliggande i 8½ år dog av giktplågor." Den enda Karin (Catharina) Samuelsdotter som föds under hela 1720-talet i Umeå föds 1723 13/3 just i Bjenberg av soldaten Samuel Pålsson Hägg. Fadern Samuel drunknar för övrigt samma år varefter hustrun Cecilia Larsdotter gifter om sig med Eric Johansson. Källa: anbytarforum
SAMUEL PALSSON. HÄGG Lejd 1711, 20 år. G M 1713,1715,ogift. Han kunde läsa. G M 1719, 29 år, 8 tjänsteår. Tyvärr drunknade han i april 1723. Källa: soldatregistret

 

Bjännberg, klicka på bilden för större förstoring

Per och Katarina fick de för mig kända barnen:
Olof Persson född 1748 i Bjenberg, död 1790-04-19 i Häggnäs, se ovan.
Erik Persson född 1749-06-10 Umeå lands Bjenberg, död 1750-04-04 Umeå lands Bjenberg
Samuel Persson född 1750-11-26 Umeå lands Bjenberg, död 1813-03-17 Umeå lands Gunnismark. Gift med Catarina Larsdotter född 1759 troligen på denna gård i Gunnismark. I hf. För 1787-98 finns han med sin familj i Gunnismark (Sävar) med i familjen finns även hans svärfar och svärmor samt den äldste Catrina Johansdotter född 1699, troligen mor till hans svärfar Lars Persson född 1736. Familjen har då 7 barn i hushållet.
Sara Katarina Persdotter född 1752-01-06 Umeå lands Bjenberg död 1757-05-08 Umeå lands Häggnäs
Anna Persdotter född 1754 Umeå lands Bjenberg, död 1757-05-18 Umeå lands Häggnäs
Per Persson född 1756-08-01 Umeå lands Bjenberg, död 1757-05-23 Umeå lands Bjenberg
Jonas Persson född 1758-03-10 Umeå lands Häggnäs, död 1818-03-15 i Häggnäs. I hf. 1799-1810 lever han tillsammans med sin svägerska Maglena Olofsdotter och sin bror Per i Häggnäs. I hf. För 1811-1820 finns han som ”blind” dräng i Häggnäs, troligen hos sin bror Per Persson i Häggnäs. Han verkar ha varit ogift hela sitt liv. När han dör benämns han ”blind dräng” i Häggnäs.
Per Persson född 1759-08-28 Umeå lands Häggnäs, död 1832-05-22 Umeå lands Häggnäs. Gift med Anna Svensdotter född 1762. I hf. För 1799-1810 finns familjen i Häggnäs på samma sida som svägerskan Maglena och svågern Hans Hansson i Häggnäs. Förmodligen var det de som övertagit hemmanet efter Per och Katarina.
Israel Persson född 1762-01-13 Umeå lands Häggnäs, död 1768 Umeå lands Häggnäs
Johan Persson född 1764-09-23 Umeå lands Häggnäs, död 1830-11-12 Umeå lands Ansmark. I hf. För 1768-77 finns han med sin familj i Ansmark, han är då gift med Maglena Jonsdotter född 1763. Med i hushållet finns även hans svärfar Jon Olsson född 1738. Johan dör i Ansmark 66 år gammal.

 

Farfars mm ff mf:
Olof Hansson Född 1730-11-06 i Hössjö Umeå lf. Död 1809-10-08 i Hössjö Umeå lf. 1768-77 finns han med sin familj i Hössjö, där lever även hans mor och far tillsammans med dem. I hf. För 1787-98 finns familjen i Hössjö, han lever då tillsammans med sonen Olof Olofsson och sonhustrun Catarina. Efter hustruns död 1790 bor han tillsammans med sonen, sonhustrun och barnbarnen i Hössjö fram till sin död 1809.

Hössjö, klicka på bilden för större förstoring

 

Gift 1751-12-07 med Farfars mm ff mm:
Sara Olofsdotter Född 1733-07-17 i Stöcksjö Umeå lf. Död 1790-02-02 i Hössjö Umeå lf. Sara blev 57 år gammal.

Olof och Sara fick de för mig kända barnen:
Hans Olofsson född 1753-11-27 i Hössjö, död i tidig ålder.
Olof Olofsson född 1754-11-02 i Hössjö, död i tidig ålder.
Magdalena Olofsdotter född 1755 i Hössjö, se ovan.
Sara Olofsdotter född 1757-07-20 i Hössjö, död 1760-04-18 i Hössjö
Anna Margareta Olofsdotter född 1759-06-24 i Hössjö, död 1759-09-24 i Hössjö
Olof Olofsson född 1764-09-27 i Hössjö död 1837-03-15 i Hössjön . Han verkar vara den som övertar faderns hemman, och där lever han sedan med sina föräldrar fram tills de dör. Gift första gången med Catarina Håkansdotter född 1767 död 1809. Gift andra gången med Anna-Brita Jonsdotter född 1767. I hf för 1829-34 verkar det som om sonen Johan Olofsson född 1805 blir den som övertar hemmanet-torpet. I hf. För 1834-40 lever han med hustrun Anna-Brita hos sonen Johan fram till sin död 1837.

min Farfars mm fm ff:
Johan Öberg, manufaktursmed, bruksarbetare. Född 1727-06- i Carl Gustavsstads bruk Södermanland. Död 1782-12-21 i Hörnefors. Dödsorsak: Fluss feber. Biografi: "född 1727 i Eskilstuna, död 1782-12-21 i Hörnefors bruk, Umeå lfs. Manufaktursmed i Utansjö bruk, Högsjö. Död av flussfeber. Flyttade till Nordmaling 1774 enl. Högsjös hfl.
Ur dödbok: "född op bruket Carl Guatfs stad i Södermanland 1727, flyttade till Utansjö i Ångermanland hvarest trädde i ägtenskap med Ingrid Jacobsd. ifr. Såbrå, och med hvilken han under 26 års sammanlefnad aflat 8 barn. Flyttade till Hörnefors för 7 år sedan".
Från anbytarforum: ”Den skicklige manufaktursmeden Öberg omnämns i boken `Hörnefors historia´. Jag antar att det rör sig om Johan Öberg i inlägget ovan, han upges ha kommit till Hörnefors från Torshälla, via Utansjö. Vidare läste jag i boken att några av sönerna ska ha lärt upp sig till smeder. Om jag minns rätt från husförhörslängderna så var åtminstone en son verksam som smed vid Hörnefors. Johan Öberg omnämns i hfl över Umeå lfs som just manufaktursmed”.

Gift 1757-10-20 Högsjö med Farfars mm fm fm:
Ingrid Jakobsdotter Sjöberg Född 1730 i Särbrå. Död 1805 i Hörnefors Umeå lf. Gift första gången med Lars Schalin Olofsson född cirka 1730. Efter maken Johan Öbergs död verkar hon leva tillsammans med sonen Anders Öberg i Hörnefors. Där lever hon fram till sin död 1805.

Barn med Lars Schallin:
Märta Öberg född 1755-09-22 Högsjö Utansjö Bruk död 1813-11-09 i Hörneå- Hörnefors. Gift med klockaren Mikael Hörnsten född 1757. I hf. För 1787-98 finns familjen i Hörnefors. I nästa hf. Bor de kvar i Hörnefors, de har nu fått 8 barn.

Barn med Johan Öberg:
Anders Öberg född 1758-06-24 Högsjö Utansjö Bruk, död 1794 i Hörnefors bruk, se ovan.
Kristina Öberg född 1760-01-23 Högsjö Utansjö bruk, död 1761-03-29 i Högsjö Bruk
Kristina Katarina Öberg Johansdotter född 1762-01-22 Högsjö Utansjö bruk, död 1815-07-22 i Sävar. I hf. För 1787-98 finns hon med sin familj i Hörneå. Gift med smeden Enock Bäckström född 1759, (son till Anders Rasmusson se nedan). I nästa hf. Finns i familjen 11 barn. Familjen lever och verkar i Hörneå fram till 1808 då de flyttar till Sävar. Bara ett år efter detta dör Enok, han blev bara 52 år gammal. När han dog fanns 9 barn i familjen. 3 av dessa dör samma år som sin far. Det verkade vara en epedimi av rödsot under denna tid, och sonen Claes 16 år dog samma dag som sin far Enok. Sönerna Anders 24 år och Erik 3 år dog nog vid samma tid, men jag hittar dem inte i dödboken. Tuff tid för Kristina! Jag hittar inte henne i hf. Böckerna efter detta…
Jakob Johan Öberg född 1764-10-09 Högsjö Utansjö bruk, död 1766-11-19 i Högsjö Bruk
Magdalena Öberg Johansdotter född 1767-04-18 Högsjö Utansjö bruk. I hf. För 1787-98 finns hon i Hörnefors med sin familj. Gift med smeden Mattias Åberg född 1769. I nästa hf. Finner jag inte familjen i Hörnefors, jag vet inte vart de tog vägen…
Johan Erik Öberg född 1769-12-25 Högsjö Utansjö Bruk
Erland Öberg född 1772-10-08 Högsjö Utansjö Bruk.

 


min Farfars mm fm mf:
Anders Rasmusson Född 1720-11-01 i Lövånger. Död 1809-10-02 i Långed Nordmaling. Anders levde i Skravelsjö vid den tid han gifte sig med Catharina Olofsdotter 1746-10-18. Enligt vårtinget 1758, sid 230, var Anders Erasmusson i Skravelsjö måg till Olof Nilsson i Brattby. 1751 fanns familjen i Brattby och omkring 1757 hade de flyttat till Brån. Omkring 1760 återvände de till Skravelsjö. Anders efternamn skrivs ibland som ”Erasmusson”. På ålderns höst levde Anders och Catharina hos sonen Olof och hans familj i Bäcken. Sonen Olof dör 1795 och då flyttar de till sonen Erik i Hörneå. Där bor de till början av år 1800 när de så flyttar till Nordmaling. De flyttar då till sin dotter Katarina som gift sig i Nordmaling. Hustrun dör precis i samma veva i början på 1800-talet. Anders gifter om sig 1801-11-22 (han var då 81 år gammal) med den 20 år yngre hustrun och änkan Ingeborg Andersdotter född 1740. Paret är bosatta i Långed och i vigselboken benämns han ”bonden”. Men de fick inte så många år tillsammans, Anders dör 1809 89 år gammal av ”slag”. Jag tror att Anders far var soldaten nr. 50 Rasmund ”Finne eller Finn” (svårt att läsa vad prästen skrivit) i Lövånger, och modern hette Karin.

Lövånger C:1 (1691-1724) Bild 64 / sid 58 (AID: v139384.b64.s58, NAD: SE/HLA/1010121)

Gift 1746-10-18 med Farfars mm fm mm:
Katarina Olofsdotter Född 1723 i Brattby Umeå lf. Död 1800-02-17 i Långed Nordmaling. Levnadsöde se maken ovan. När hon dog var hon sjuk och i ”barndömet” som prästen skrivit i hf, men dödsorsaken var ”slag”.

Anders och Katarina fick de för mig kända barnen:
Katarina Andersdotter född 1748-10-12 i Skravelsjö Död 1826 Nordmaling Långed. I hf. För Långed 1795-1805 finns hon med sin familj. Gift med Jon Jönsson född 1750. Med i hushållet finns även föräldrarna Anders och Katarina. Modern dör då där år 1800, precis i samma veva som de flyttade till Nordmaling.
Olof Andersson född 1751-03-30 i Brattby, död 1795 i Bäcken. Gift och familj med Maria Andersdotter född? Familjen bor i Bäcken vid den tid Olof dör. Då bodde även föräldrarna Anders och Katarina tillsammans med dem.
Erik Andersson född 1752-03-22 i Brån, död 1814-03-19 i Hörneå. I hf. För 1799-1810 finns han med sin familj i Hörneå. Gift med Margareta Appelblad född 1755. Med i hushållet finns då även föräldrarna Anders och Katarina. Men de flyttar till Nordmaling- Långed i början av år 1800.
Helena Andersdotter född 1753-07-27 Umeå lands Brån, död 1756-12-16 i Brån
Enok Andersson född 1755-02-07 i Brån, död 1757 i Brån
Emanuel Andersson född 1756-06-12 i Brån, död 1757 i Brån
Enok Bäckström Andersson född 1757-08-22 i Skravelsjö, död 1809-10-29 i Hörneå. Gift med Kristina Katarina Öberg, dotter till Johan Öberg (se ovan) född 1762. Familjen lever och verkar i Hörneå fram till 1808 då de flyttar till Sävar. Bara ett år efter detta dör Enok, han blev bara 52 år gammal. När han dog fanns 9 barn i familjen. 3 av dessa dör samma år som sin far. Det verkade vara en epedimi av rödsot under denna tid, och sonen Claes 16 år dog samma dag som sin far Enok. Sönerna Anders 24 år och Erik 3 år dog nog vid samma tid, men jag hittar dem inte i dödboken. Det blev ett hårt slag för hustru Kristina Katarina, vilken jag härmed ”tappar bort” i kyrkböckerna.
Helena Andersdotter född 1759-01-13 i Skravelsjö, se ovan.
Anders Andersson född 1760-04-30 i Skravelsjö
Anna Maria Hägg Andersdotter född 1761-09-29 i Skravelsjö, död 1808 i Hörnefors bruk. När hon dog 47 år gammal var hon gift med skräddaren Per Olsson Hörnsten född 1762. De var bosatta i Hörnefors bruk. Maken dog bara ett år efter henne.
Per Bäckström Andersson född 1763-03-07 i Skravelsjö. Flyttade till Nordmaling runt 1792, jag hittar inte honom där.
Margareta Andersdotter född 1764-05-11 i Skravelsjö, död 1770 i Skravelsjö.
Elisabet Andersdotter född 1765-10-12 i Skravelsjö.

 

min Farfars mm mf ff:
Mikael Eriksson (Ersson) Född omkring 1704 i Ängersjö Nordmaling. Död 1771-02-26 i Ängersjö Nordmaling. troligen född 1704 i Ängersjö, finner honom där i hf. För 1734-56 med hustrun, barn och även modern Christina Mickelsdotter. Hustrun verkar ha dött någon gång före 1757. Men enligt hans dödsruna verkar det som om han varit gift två gånger… Nu är ju jag så dålig på att läsa prästens handstil, men kanske någon mer erfaren forskare kan tyda texten nedan. I hf. För 1775-84 finner jag yngsta sonen Per Mickelsson (min ff mm mf far) född 1743 boende tillsammans med ”modern Lisa Simonsdotter född 1712. Jag tycker mig kunna läsa i dödsrunan nedan att Mickel gifte sig andra gången med Elisabet Simonsdotter som då blev ”styvmor” till Per Mickelsson.

Nordmaling F:1 (1750-1817) Bild 59 / sid 109 (AID: v139699.b59.s109, NAD: SE/HLA/1010141)

 

Gift 1726 med Farfars mm mf fm:
Brita Jakobsdotter född i Öre

Gift andra gången med:
Elisabeth Salomonsdotter född 1712.

Mickel och Brita (Jag tror att det var med Brita han) fick de för mig kända barnen:
Erik Mikaelsson född 1728-05-22 Nordmaling Ängersjö, död 1808-04-19 Nordmaling Ängersjö. I hf. För 1775-84 finns han med sin familj i Ängersjö. Gift med Dordie Simonsdotter född 1722. De lever då där tillsammans med sonen Per Ersson född 1760 och sonhustrun Dordie Ersdotter född 1758. Han dog av ålderdom i Ängersjö 80 år gammal.
Jakob Mikaelsson född 1729-11-21 Nordmaling Ängersjö, död 1729 Nordmaling Ängersjö
Lars Mikaelsson född 1730-12-13 Nordmaling Ängersjö, död 1730-12-23 Nordmaling Ängersjö
Kristina Mikaelsdotter född 1732-04-29 Nordmaling Ängersjö, död 1759-05-16 Nordmaling Brattsbacka. Gift med Mats Matsson i Brattsbacka. Hon blev bara 27 år gammal. Hon dog i barnsäng.
Segrid Mikaelsdotter född 1734-01-23 Nordmaling Ängersjö
Olof Mikaelsson född 1736-05-06 Nordmaling Ängersjö, död 1786-01-15 Nordmaling Järnäs. Gift med Margareta Larsdotter född 1734-06-07. I hf. För 1775-84 finns han med sin familj i Järnäs. Han dog i feber 49 år gammal.
Jakob Mikaelsson född 1738-05-02 Nordmaling Ängersjö, död 1762-10-09 Nordmaling Ängersjö. Han blev bara 24 år gammal, dog i ”hetsig sjukdom”.
Lars Mikaelsson född 1740-02-10 Nordmaling Ängersjö, död 1740-05-12 Nordmaling Ängersjö
Per Mikaelsson född 1743-01-29 Nordmaling Ängersjö, död 1817 Nordmaling Hallen, se ovan.

 

 

min Farfars mm mf mf:
David Svensson Född 1723-10-20 i Järnäs Nordmaling. Död 1771-05-14 i Järnäs Nordmaling. Dödsorsak: dog av ett vedlass som föll över honom. 1734-56 finns han i Järnäs med sin familj. 1775-84 finner jag hans son Sven Davidsson med familj, med i hushållet finns även modern Karin. Dödsruna: ”David var gift med Karin i 26 år och hade med henne 12 barn, 6+ 6. Har levt en stilla levnad. Han Omkom när ett vedlass stjälpte över honom. Har levat 47 år 29 v”.

Gift 1745-12-08 i Nordmaling med Farfars mm mf mm:
Cathrina (Karin) Persdotter Född 1727-02-17 i Hummelholm Nordmaling. Död 1782-03-14 i Järnäs Nordmaling. Sista levnadsåren bor hon med sonen David Davidsson och hans familj i Järnäs. Dödsruna: ”Enkan hustru Catharina Persdotter född år 1727 den 17 Februari Fadern är i livet varande Bonden Per Andersson i Hummelholm och modern avlidna hustru Anna Ersdotter ibm. Hon uppfostrades i föräldrarnas hus och trädde 1745 på dess 18 ålders år i äktenskap med David Svensson i Järnäs som 11 år sedan med döden avgått. Haver i 26 år kärt sammanlevat samt varit välsignad med 12 barn, 8 söner och 4 döttrar av vilka 4 söner o 2 döttrar än leva. Hon vart änka 1771. Hennes hälsa har i gångna åren varit jämn, men de 11 sista åren nog svag, och var hon besvärad av svullnad och andtäppa som till slut alltmer tilltog och ändade hennes dagar. Har levat godt och ärbart. Wart begravd den 24 Mars sedan hon levat 55 år 2 v”.

David och Katarina fick de för mig kända barnen:
Sven Davidsson född 1746-11-10 Nordmaling Järnäs, död 1830-03-08 Nordmaling Järnäs. Gift första gången med Catrina Abrahamsdotter född 1748-09-24. Gift andra gången 1812 med Margreta Jöransdotter född 1748. Sista levnadsåren verkar han bo som inhyses hos sonen Abraham Svensson i Järnäs. Dog av slag 84 år gammal.
Anna Davidsdotter född 1748-01-23 Nordmaling Järnäs, död 1748-05-10 Nordmaling Järnäs
Katarina Davidsdotter född 1748-12-12 Nordmaling Järnäs, död 1748 Nordmaling Järnäs
Brita Davidsdotter född 1750-03-12 Nordmaling Järnäs, död 1831-11-18
Nordmaling Håknäs. Gift omkring 1796 (vid 46 år ålder) med Inh. Mannen Per Persson i Håknäs född 1733-12-21. Jag förmodar att hon varit gift innan 1796, men jag hittar inte henne i hf. Böckerna.
Per Davidsson född 1751-11-02 Nordmaling Järnäs, död 1806 Nordmaling Mullsjö. I hf. För 1795-1805 finner jag honom i Mullsjö där han bor tillsammans med sin svärfar Salomon Jonsson. Gift med Maria Salomonsdotter född 1768-02-18. Han dog i lungsot 55 år gammal och benämns då ”bonden”.
Katarina Davidsdotter född 1753-10-20 Nordmaling Järnäs, död 1758-07-06 Nordmaling Järnäs
Olof Davidsson född 1755-11-19 Nordmaling Järnäs, död 1756-05-06 Nordmaling Järnäs
Anders Davidsson född 1757-12-20 Nordmaling Järnäs
Margareta Davidsdotter född 1759-12-18 Nordmaling Järnäs, död 1809 Nordmaling Hallen, se ovan.
David Davidsson född 1761-10-27 Nordmaling Järnäs, död 1853-02-24 Nordmaling Håknäs. Gift 1790 med Christina Ersdotter född 1769. 1806-16 finner man honom med sin familj på Håknäs nr. 1. I hf. För 1826-35 bor han och hustrun tillsammans med sin dotter och måg i Håknäs som övertagit hemmanet. Dottern och hustrun dör men han verkar ändå bo kvar hos mågen Johan Johansson fram till sin död 1853, han blev hela 92 år gammal.
Jakob Davidsson född 1763-11-14 Nordmaling Järnäs, död 1764-03-17 Nordmaling Järnäs
Anna Davidsdotter född 1766-02-03 Nordmaling Järnäs, död 1767-06-22 Nordmaling Järnäs



min Farfars mm mm ff:
Anders Andersson Född 1717-08- i Lögdeå Nordmaling. Död 1804-07-18 i Lögdeå Nordmaling. 1734-38 tror jag att det är han som arbetar som dräng hos Lars Burman i Mo. 1757-62 finner jag honom och nu har han bildat familj i Lögdeå. 1763-68 finns han i Lögdeå med sin fru, dottern Märta och styvdottern Margareta Andersdotter och hennes son. 1769-74 har även sonen Isak med sin fru flyttat hem, de har även en piga i huset samt styvdottern med barn. I nästa hf. 1775-84 Finner jag honom
som 1:a bonde i Lögdeå. Där lever han nu med sonen Isak Andersson och hans familj. I nästa hf. 1785-94 har sonen Isak övertagit fastigheten, han lever då med sin fru på ”undantag”. Hustrun dör 1787. 1795-1805, lever han fortfarande hos sonen Isak. Gården verkar vara ganska välbärgad, de har 5 drängar och pigor. Där lever han till sin död 1804, han blev 87 år gammal!

Gift 1743-11-20 med Farfars mm mm fm:
Magdalena (Malin) Isaksdotter Född 1717-11-29 i Mo Nordmaling. Död 1787-06-06 i Lögdeå Nordmaling. I dödboken kan jag läsa att hon levt hemma hos föräldrarna fram till dess hon gifte sig 1743, hon var då 26 år. Hon lever sedan tillsammans med sin man och sina barn i Lögdeå, där hon även dör 1787. Jag är förvånad över att de bara fick 3 barn, men det kan ju vara så att de hade svårt för att skaffa barn, sånt förekom väl även på den tiden, eller också fick de barn som dog i tidig ålder och som inte finns noterade...

Anders och Magdalena fick de för mig kända barnen:
Anders Andersson född 1744-11-03 Nordmaling Lögdeå, troligen död i unga år.
Märta Andersdotter född 1745-09-20 Nordmaling Lögdeå, död 1811-02-17 Nordmaling Hyngelsböle. Gift i Hyngelsböle med Per Ersson född 1737-01-07. I hf. För 1795-1805 finner jag henne i Hyngelsböle, hon lever då där med sin make och sin svärmor och svärfar. Per Ersson död 1798 men hon verkar bo kvar med svärföräldrarna, sonen Erik Persson född 1767, sonhustrun och barnbarnen där på Hyngelsböle nr. 1 fram till sin död. Hon dog i vattusot 66 år gammal.
Isak Andersson född 1750-07-16 Nordmaling Lögdeå, död 1813 Nordmaling Lögdeå, se ovan.

 

min Farfars mm mm mf:
Olof Olofsson, Född 1717-10-10 i Brattfors Nordmaling. Död 1767-06-06 i Brattfors Nordmaling. Dödsorsak: Stygn. 1734-45 finner jag Olof Olofsson med en son som heter Olof och en hustru som heter Anna, det är troligtvis hans föräldrar. 1748-56 finner jag honom boende hos föräldrarna tillsammans med sin fru som han gift sig med 1746. 1757-62 verkar han ha övertagit fastigheten, han bor då där med sin fru och sina föräldrar, inga barn finns med i hf. Men alla barn ska vid denna tid ha blivit födda. Han dör 1767, bara 50 år gammal. 1775-84 har sonen Jakob född 1751 övertagit gården. Där bor han nu med sin farfar Olof Olofsson, sin mor och sin styvfar Olof Brännholm, sin fru och sina barn samt bröderna Anders, Henrik, Erik och Olof. Med på gården finns också 14-15 drängar och pigor, så gården verkar vara en av de största i byn vid denna tid.

 

Gift 1746-12-28 med Farfars mm mm mm:
Kristina Henriksdotter Född 1722-11-14 i Långed Nordmaling. Död 1809-10-11 i Brattfors Nordmaling. Gift andra gången med Olof Brännholm född 1734 död 1780. Hon dog 89 år gammal av ålderdom. Sist åren levde hon tillsammans med sonen Jakob i Brattfors.

Olof och Kristina fick de för mig kända barnen:
Olof Olofsson född 1747-10-03 Nordmaling Brattfors, död 1822-03-14 Nordmaling Brattfors. Han bor kvar på fäderne gården i Brattfors fram till sin död och han verkar inte ha gift sig. Han lever då sista åren tillsammans med sin bror Jakob som var den som övertog gården efter faderns död. När han dör av ålderdom 75 år gammal benämns han ”gamle drängen”, så han arbetade väl som dräng där på gården från det han föddes tills han dog.
Brita Olofsdotter född 1748-09-23 Nordmaling Brattfors, död 1832-07-11. Nordmaling Norrbyn. Gift 1768 med Olof Persson i Norrbyn född 1745-04-26 död 1809. Efter makens död lever hon tillsammans med dottern Barbro och mågen Erik Ersson på Norrbyn Nr 1, förmodligen fram till sin död 1832. Hon blev 84 år gammal.
Per Olofsson född 1750-02-18 Nordmaling Brattfors, död 1750 Nordmaling Brattfors
Jakob Olofsson född 1751-05-16 Nordmaling Brattfors, död 1813 Nordmaling Brattfors. Han är den som övertar gården vid faderns död 1767. Där lever han då med sin farfar Olof Olofsson, sin mor och sin styvfar. I hf. 1795-1805 bor han på samma fastighet, nu tillsammans med sin hustru Dordie Andersdotter född 1752-03-05, mågen Östen Persson och hans hustru, brodern Olof Olofsson född 1747 samt svärfadern Fredrik Andersson född 1731 och hans mor Kristina Henriksdotter.
Henrik Olofsson född 1752-08-15 Nordmaling Brattfors, död 1819 Nordmaling Djupsjö. Gift med Margareta Olofsdotter från Djupsjö född 1767. I hf. För 1785-94 verkar han nyligen ha gift sig. Han lever då tillsammans med sin fru och sina svärföräldrar på Nr 1 Djupsjö. I nästa hf. Verkar det som om han övertagit gården efter sina svärföräldrar Olof Svensson och Sara Johansdotter, dessa lever nu i samma hushåll men dör båda två under denna tidsperiod. 1816-1825 har Olof och Saras fosterson Olof Olofsson född 1769 övertagit gården. Henrik lever där med sin fru som ”inhyses” och där dör han också 67 år gammal. Det verkar inte som om han fick några barn.
Anna Olofsdotter född 1753-10-05 Nordmaling Brattfors
Anders Olofsson född 1754-12-23 Nordmaling Brattfors, död 1812-01-17 Nordmaling Bredvik. I hf. För 1775-84 finns han tillsammans med brodern Jakob i Brattfors. 1783 står det i kanten att han ”fått attest till Åsele”. 1787 finner jag honom första gången i Bredvik, han är då gift med Anna Helena Östensdotter född 1767, dotter till Östen Östensson i Brevik. Paret bor tillsammans med hans svärföräldrar. I nästa hf. Verkar det som om han övertagit gården efter svärfadern. Han dog också där 58 år gammal av ”håll och stygn”.
Anna Olofsdotter född 1756-03-24 Nordmaling Brattfors, död 1832 Nordmaling Lögdeå, se ovan.
Erik Olofsson född 1758-02-06 Nordmaling Brattfors, död 1817 Nordmaling Thorsbäcken, Vallen. Finner honom i hf. För 1795-1825 i Torsbäcken. Han är då gift med Margareta Ersdotter född 1761. Det verkar som om det även är där han dör som torpare 58 år gammal.
Kristina Olofsdotter född 1762-10-29 Nordmaling Brattfors, död 1823-01-25 Nordmaling Levar. Gift 1787 med Olof Eriksson från Hyngelsböle född 1758-01-26. Finner familjen i Levar 1785-94. I nästa hf. Bor de på Levar Nr 6. Maken dör 1815, men hon verkar bo kvar på samma fastighet fram till sin död 1823, hon dog i lungsot 61 år gammal.

 

Generation 8

 

min Farfar ff ff ff f:
Per Persson Född 1653 i Stöcksjö Umeå lf. Död 1748-02-12 i Stöcksjö Umeå lf. Han blev enligt dödbokens uppgifter hela 95 år gammal.

Gift 1674 med Farfars ff ff ff m:
Anna Mårtensdotter Född 1669. Död 1762 i Umeå lf. Begravd 1762-06-09 i Stöcksjö Umeå lf.

För mig kända Barn:
Anna Persdotter
Margareta Persdotter, född 1709, död 1773-04-02.
Per Persson, född 1712- Notering från anbytarforum: ”Som jag själv kommit fram till är att troligast Karin Zachrisdotter Röström född ca 1717 gift 1737-11-13 med Per Persson i Stöcksjön dotter till Zachris med anledning av hennes tillnamn och dopvittnen vid hennes barns födelse. Intressanta dopvittnen är bla a när Christina döps 1743-03-27 då Corpralen Hans Andersson Hellman och soldaten Per Zachrisson Sparfeldt samt Per Anderssons änka i Sörfors hustru Kerstin och Jon Gabrielsson hustru i Stöcksjö”.
27 septermber 1738:…..hade drängen Per Jacobsson Röström uti Klabböle och hans svåger Per Persson i Stöcksjö instämt klockaren i Umeå stad Paul Billberg samt bonden Mårten Johansson i Röbäck att sig förklara huru de förestådt deras förmyndarskap, samt wisa för hwar ordsak de icke skulle få ärva sin afl ???och svärfader organisten Zachris Röström och anhölt nu kärandernas fullmäktige ??? Välbetrodde Johan Sondel att förbrörda? förmyndare måtte tillhållas? ??????räkning för den egendom som organisten efter sig lämnat???? Billberg och Mårten Johansson äro Zachris Röströms svågrar svarade? Att sedan Zachris Röström igenom döden avgådt uti staden Hudiksvall har Magistratet därstädes låtit inventera hans egendom och hans hustru Catharina Persdr antyd? Därefter flyttat därifrån till Umeå sockn ( alt Umeå stad svårläst) medan hon skulle träda i äktenskap med en vid namn Gabriel Rönnberg ( osäker med namntydning ngn som vet ?)???? vigsel???( troligast ngt viktigt jag ej kan tyda) ( i mars 1728 gifter sig en Organist Gabriel Rönnberh från från Skellefteå med Margareta Persdotter född i Röbäck) ty haver svarandena såsom barnens fasters män måst uppå anmodan göra sig underrättelse om barnen i arv hade ngt att fodra...... http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/58119.html
Lars Persson, född 1719 i Stöcksjö, död 1799-11-05 i Norrmjöle, se ovan.

 

 

min Farfars ff ff fm f:
Jon (Joen) Joensson Lax, soldat, torpare. Född 1688 i Sörmjöle Umeå lf. Död 1764-01-30 i Norrmjöle Umeå lf. Blev soldat vid 18-19 års ålder, tjänade i 15-16 år. I Umeå bygdens soldater 1695-1895 kan man läsa om honom: ”Joen Joensson Lax, GM 1712, lejd 1711, GM 1715 24 år, kan läsa, GM 1719 28 år, interrimsutbytt i maj 1725” Om man jämför dessa uppgifter med ovan angivet födelseår, så stämmer inte det. Han ska då ha varit född 1691 enligt soldat uppgifterna. Hittar inget mer om honom på internet!

Gift med Farfars ff ff fm m:
Margareta Elofsdotter (Olofsdotter?) Född 1686 i Sörmjöle Umeå lf. Död 1758-08-11 i Norrmjöle Umeå lf.

Barn:
Elisabet Jonsdotter född 1725, död 1791, se ovan.


Efter 1695 följde missväxtåret 1696. Mantalsskrivna i Umeå socken minskade från 1695 till 1697 från 1725 till 1259 personer. Dessutom är det klart att dödligheten var större bland barn och därmed att 1/3 del av folket dog av svält genom missväxten. Därefter kom det stora nordiska kriget. År 1710 fanns det i socknen endast 91 söner och drängar, men 385 döttrar och pigor. Både 1714 och 1720 krigshärjades bygden av ryssarna. I en bouppteckning 1722 skriven i Norrfors läser man:"gården blev av fienden avbränd 1720 och sedermera är uppsatt allenast en stuga utan förstuga,en stolp-bod och fähus"...Många hemman blev efter kriget öde och situationen i bygden präglas av sjukdom, många dödsfall och fattigdom. Sedan följde den lilla ofreden i början av 1740-talet med nya utskrivningar till krigstjänsts I Hössjö dog 1735 - 1743 fem unga knektar och kvar i byn fanns 1743 endast 1 ung man,men 7 unga kvinnor. Under 1750 och 1770-talet deltog umeåknektar i krigstjänst i Pommern och Finland. Inte förrän i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet skedde en återhämtning och stabilisering av jordbruksnäringen och befolkningstillväxten.
Källor: Mantalslängder,domböcker,husförhörs-och dödböcker,general-mönsterrullor.Prosten Nils Grubbs levnadsteckning.
Källa: Umeå byggdens knektar 1620-1695.

 

min Farfars ff ff mf f:
Olof Mickelsson Född i Röbäck Umeå lf. Bonde från 1690 i Röbäck 26.

Barn:
Mickel Olofsson född 1703 i Röbäck, död 1770 i Röbäck, se ovan.
Malin Olofsdotter

 

min Farfars ff fm ff f:
Erik Olofsson, bonde, tolvman. Född omkring 1650 i Hyngelsböle Nordmaling. Död 1736 i Hyngelsböle Nordmaling.

min Farfars ff fm ff m:
Märetha Olofsdotter Född 1652 i Järnäs Nordmaling. Död 1730-08-19 i Nordmaling. dotter till Olof Jonsson, f. ca 1625, eller Olof Enoksson i Järnäs (Olof Svensson är en felskrivning av K. Farm) Dödsnotis: Begrovs i kyrkan på manfolkssid i 3dje valvet efter hållen likpredikan av Psalm 116 vers 7,8,9.

Erik Olofsson gifte sig med Märetha Olofsdotter. De fick 10 barn mellan 1680 – 1698, 3 av dem dog 1767 med bara några månaders mellanrum:
Jakob Eriksson född cirka 1680, död 1718-12-14
Erik Eriksson född cirka 1680
Brita Eriksdotter, född cirka 1680, död 1722 i Ledusjö.
Katarina Eriksdotter, född 1687-03, död 1767-02-17 i Nyåker
Maria Eriksdotter född 1690
Margareta Eriksdotter född 1691-02-03, död 1758-06-26 i Toböle
Per Eriksson född 1693, död 1767-03-25 i Hyngelsböle
Lars Eriksson född 1694-02-04, död 1767-05-06 i Lögdeå, se ovan.
Märit Eriksdotter född 1698, död 1766-01-03

På Lars Nordvalls intressanta hemsida http://www.larsnordvall.com/ kan man läsa:

Den 23 mars 1683 kommer Erik Olofsson och tillkännagav till Tinget att hans föräldrar Olof och Brita nyligen genom döden avgågne och syskonen långt härifrån, så att de hemmanet icke emottaga kunna, ty begär han emottaga hemmanet på eget äventyr med egen kostnad och icke det bebruka såsom en Landbo i oskiftat bo.

DBN1683,23/3,§4:
Tinget dömer följande: I förmåga av Kungl. Resolutioner bör en av syskonen svara för hemmanet, att det icke på något sätt kommer i vanbruk, och Erich Olofsson närmast till handen och bekvämligast är sin salig Faders hemman i Hyngelsböle emottaga, att svara till alla utgående Utlagor till Cronan, ty honom intet vägras, dock de andra syskonen i deras arvsrätt alldeles prejudicerade. Dvs att de andra syskonen inte hade någon laglig rätt till hemmanet.
I samband med denna dom blev Erik Olofsson också utsedd till Tolvman. Denna tjänst gick i arv från far till son.


Så vad hände med Erik Olofsson och hans syskon: Erik Olofsson tog som förstfödd son över släktgården/ Hemmanet Nr. 1, 6 sel. i Hyngelsböle Nordmalings Socken och Ångermanlands Norra Fögderi och gifte sig med Märetha Olofsdotter född 1652 i Järnäs. De fick 10 barn mellan 1680 - 1698. Erik Olofsson och Märetha hade varit gifta i 48 år när Erik dog den 10 november 1723 ca 73 år. Märetha dog 10 augusti 1730, hon blev 78 år gammal. Dödsnotis: Begrovs i kyrkan på manfolkssid i 3dje valvet efter
hållen likpredikan av Psalm 116 vers 7,8,9.

Olof Olofsson gifter sig med Ingeborg Östensdotter, född 1650 i Brattfors. Olof flyttar och blir bonde i Brattfors. Olof och Ingeborg får fyra barn tillsammans mellan 1670 - 1681. Det tog Erik och Olof ända till 26 februari 1692 ca 10 år innan de kom överens om arvet.

Följande står i Domboken:
Bröderna Erik Olofsson i Hyngelsböle och Olof Olofsson i Brattfors som varit stridiga om utlösen av det fasta i Hyngelsböle - förlikta. Olof avlider december 1708, ca 68 år gammal. Lars Olofsson rymde till Stockholm . Brita stannade kvar i Hyngelsböle, Det finns inga uppgifter om hon gifte sig eller inte. Brita dog i Hyngelsböle 1736. Brita blev 79 år. Dordea flyttade till Umeå och gifte sig ca 1683 med borgaren Simon Sandman Simonsson från Umeå stad. Mellan 1684 - 1691 får Dordea tillsammans med Simon 4 barn, två pojkar och två flickor. 1699 avlider Dordeas man simon bara ca 49 år gammal.

1697 står det följande i Domboken och vilken ger oss en inblick i vad ett farsarv kunde bestå av:
Erik Olofsson i Hyngelsböle avlade sin Ed med hand å bok, att när svågern Simon Simonsson (Eriks syster Dordeas man) näst för Jul var i Hyngelsböle levererade han honom 2 lispund Smör och Talg, 5 st. Ryssbitskinn, 8 st. Getskinn, 5 st. Kalvskinn, 6 st. Lammskinn i avbetalning på hans hustrus arv. Som valigt var det den försfödda sonen som fick ta över gården/hemmanet. Erik Olofsson och Märetha fick 11 barn. Jakob Eriksson född ca 1680 blev arvtagare till gården. Jakob gifte sig 1707 med Cesilia Johansdotter född april 1682 från Sunnansjö. Jakob och Cesilia får 7 barn mellan 1710 - 1717. Jakob avlider av okänd orsak redan 3:e advent 1719. Cesilia blir änka, men nu även myndig att ta egna beslut. Hon stannar på gården och sköter den tillsammans med Jakobs föräldrar Erik och Märetha som fortfarande är i livet. Fyra år senare 1723, 9 månader innan Erik avlider står följande i Domboken om den en gång mycket välmående gården i Hyngelsböle:

AGN 1723,22/2,§16: Änkan Hustru Cesilia Johansdotter från Sunnansiö, som efter erhållit tillstånd av Befallningsmannen Välbetrodde Olof Westman, nästlidne vår tillträtt hemmanet nr. 1 av 6 sel. i Hyngelsböle, vilket hennes framlidne man Jacob Eriksson åbott och 4 år sedan Öde lämnat, begär några frihetsår, samt uppvisar Ländsmannen Hans Finbergs och Nämndemännen Isak Jacobssons samt Pär Erichssons i Ledusiö, Syneskrift av den 17 Sept. 1722, förmälandes att Husen på berörda hemman äro tillika med Diken och Gärdesgårdar alldeles förfallna, Ängarna skoggångna, Åkern i lägd och linda, intet Fiskevatten eller kvarnställe, men Mulbete och Skog till husbehov. I anseende av förbemälda omständigheter och hemmanets förfallna tillstånd, prövade Rätten skäligt, att till dess upprättelse föreslå 3 frihetsår, vilket General Löjtnanten och Landshövdingen Högvälborne Baron Hr. Magnus Palmqvist ödmjukeligen hemställes.
AGN1749,1/6,Skattevärdering å nr.1 i Hyngelsböle Efter de i Häradsskrivare Kontorets befinteliga anmärkningar, har detta hemman 1719 blivit av dåvarande Åbon Erik Olofsson för dess fattigdoms skull Öde lämnat, och således ifrån Skatte till Krono förfallit. Varande annars efter nu däröver hållen besiktning;
ÅKERJORDEN
till större delen Ler med Sandmjäla blandad, dels ock mera sandig. Försvarligt hävdad och brukad, Ängsland och Mulbete mot Skattetalet tillräckeligt, så att Åboenden (nuvarande Erik Jacobsson) kan föda en Ko efter Sädeslandet, förutom småkretur och tvenne Hästar. Dock befanns att Lögdö Älven, som här framflyter, med floden dels utskurit, dels uppkastat sand över ägorna, räknas i längden till 1 ½ och till bredden (2/4) mil bestående av Tall, Gran och Björkskog till nödigt behov och något till avsalu förmedelst bräders tillverkande och Tjärubränneri. Ingen storväxt Skog.
HUMMELGÅRD
befinnes här anlagd till 120 stänger, som giver Humle till husbehov, untantagandes i torra år, då densamma förvissnar.
KVARNSTÄLLE
för ägorna i Lögdö Elven ( Lögdeå Älven ) beläget till Sjukdom var då som nu förenligt med fattigdom. Eftersom Jakobs och Cesilias förstfödda son bara var 9 år då hans far Jakob avled 1919, måste det varit väldigt svårt för Cesilia att sköta gården Hyngelsböle med sex små barn mellan 2 – 9 år. Hur som helst hon klarade av detta även med ett visst förfall av gården. 1734 står Cesilias och Jakobs förstfödda son Erik Jakobsson som bonde på Hyngelsböle. Han bor där tillsammans med sin mamma Cescilia, bröderna
Jakob och Olof och syster Margareta. Erik Jakobsson avlider av stenpassion dvs. detsamma som man idag kallar blåssten / prostataförstoring i en ålder av 86 år


min Farfars ff fm fm f:
Erik Olsson Död 1715 i Lögdeå Nordmaling.

min Farfars ff fm fm m:
Kerstin Algotsdotter Född 1676. Död 1752-09-03 i Lögdeå Nordmaling.

För mig kända Barn:
Catarina Eriksdotter född 1696-02-02 i Lögdeå, död 1774-10-22 i Lögdeå, se ovan.
Maria Eriksdotter. Född 1703-10-20 i Lögdeå, Död 1704 i Lögdeå,
Kerstin Eriksdotter. Född 1705-05-06 i Lögdeå,
Anna Eriksdotter. Född 1707-04-15 i Lögdeå,
Mikael Eriksson. Född 1712-03-09 i Lögdeå, Död efter 1769-04-16 i Lögdeå.

 

min Farfars ff fm mf f:
Samuel Eriksson Född 1674 i Lögdeå Nordmaling. Död 1728-10-13 i Lögdeå Nordmaling.

min Farfars ff fm mf m:
Kerstin (Kristina) Larsdotter Född 1683 i Bredvik Nordmaling. Död 1749-11-08 i Lögdeå Nordmaling. Dödsruna: Änkan Kerstin Larsdotter från Lögdeå och född i Bredvik, har varit tvenne gånger gift. -1. Med kronobåtsman Josef Mattsson uti 1 1/2 år utan livsfrukt. -2. Med bonden Samuel Ersson i Lögdeå uti 10-11 år och under den tiden haft 3 barn, 2 döttrar och 1 son som överleva sin moder. Har varit sjuklig av ländvärk. Begavd den 19 November levat väl och kristligt, 66 år.

för mig kända Barn:
Margareta född 1722, död 1722
Christina Samuelsdotter född 1724 -
Erik Samuelsson född 1726, död 1764, se ovan.

Dombok: AGN1702,27/8,§38:
I saken mellan Samuel Eriksson i Mo kärande och Morbrodern Per Samuelsson svarande, angående hemmanets inlösen i Moo som tvistas om, är detta Rättens Dom: Det har Pehr Samuelsson för någon tid sedan mottaget Erik Jonssons i Mo hemman med en hop lösören som allt var gäldbundet. Nu vill Samuel Ersson bemälda sitt Fadershemman igenlösa, påståendes att Pehr Samuelsson måtte varda pålagd igenskaffa hela Faderns bo, som han det mottagit. Så ändock inlösen av själva hemmanet Samuel Ersson intet kan vägras, likväl så vida lösörena är gångna i gälds betalning efter den 27 punkten i Förmyndare Ordningen kan Pehr Samuelsson intet påbördas dem återskaffa, utan där Samuel Ersson är så med penningar försedder, så köpe sig andra bohagssaker istället.

Dombok: AGN1702,27/8,§39:
I saken mellan Samuel Eriksson i Mo kärande och Morbrodern Per Samuelsson svarande, angående Lön för gjord tjänst som tvistas om, är detta Rättens Dom: Det har Samuel Ersson från år 1695 till Datum, som gör 8 år, tjänat sin morbroder Pehr Samuelsson, därför han av honom fordrar i Lön 80 dr. kmt. Men medan de fyra första åren var en svår och dyr tid, ty prövades för skäligt att Samuel Ersson för dessa samma fyra åren allena bör njuta i lön 48 daler kmt. vilka 48 daler kmt. Pehr Samuelsson dömdes till Samuel Ersson betala.

Dombok: AGN1703,15/6,§34:
Bef.mannen Olof Westman lät tredje resan uppbjuda Erik Jonssons hemman i Mo 7 ½ seland som han köpt av Per Jonsson i Torrböle, Margareta Jonsdotter, Märit Jonsdotter i Lögdeå och Jon Ersson i Mo för 225 daler kmt. Härvid intygade Länsman Bryniel Ersson att Erik Jonssons son Samuel, undfått hos honom den 4 Maj sistlidne, 159 daler kmt. till samma hemmans inlösen.


Dombok: AGN1709,5/3,§37:
Befallningsman Olof Westman köper 7½ seland jord i Mo för 250 daler kmt av Per Jonsson i Torrböle,Margareta Jonsdotter,hustru Margareta Jonsdotter i Lögdeå, Jonas Ersson Moman. Samuel Ersson klandrar vid 3:e uppbud och träffar en förlikning på så sätt att han får bebo hemmanet i 3 år. U1G 1699,21/3 U2G 1703,10/3 U3G 1703,19/6

Dombok: AGN1731,22/2,§7:
Änkan hustru Kierstin Larsdotter ifrån Lögdeå, begär att hennes 1728 med döden avgångne Mans Samuel Erichsons systerson, Per Andersson på Hummelholm, som nu intet tillstädes eller instämd är, må förordnas till målsman, för hennes andra barn Erich Samuelson. Härpå RESOLVERADES att om Per Andersson intet laga förfall haver, så bör han detta målsägarens (vilja) antaga och med sin bemälda pupils både lösa och fasta egendom troligen umgås, men väl på hans uppfödsel noga anseende hava, likmätigt Förmyndare Ordningen av den 17 Mars 1669 § 22 och 30.

 

min Farfars ff fm mm f:
Nils Olofsson Född 1702 i Aspeå Nordmaling. Död 1784-03-19 i Aspeå Nordmaling. Sista åren 1763-68 lever han tillsammans med sonen Henrik född 1720 vilken verkar vara den som övertar hemmanet.

 



Gift första gången 1719 med Farfars ff fm mm m:
Anna Henriksdotter Född i Västersel Nätra.

Gift andra gången 1725-11-28 med Sara Andersdotter född 1688, död 1743.

Gift tredje gången cirka 1749 med Cherstin Kristina Persdotter född 1709, död 1785-10-20

För mig kända Barn med Anna Henriksdotter:
Katarina Nilsdotter född 1719-03 Nordmaling Aspeå, död 1753-12-13 Nordmaling Lögdeå, se ovan.
Henrik Nilsson född 1720-07-25 Nordmaling Aspeå, död 1804-11-25 Nordmaling Aspeå. Gift med Maria Mattsdotter född 1724 död 1788. I hf. 1785-94 lever han på faderns gård i Aspeå tillsammans med sonen Matts och hans familj, vilken förmodligen övertar hemmanet. I hf. För 1795-1805 lever han tillsammans med sin son Mats Henriksson född 1748, där levde han fram till sin död 1804, han blev 84 år gammal.
Margareta Nilsdotter född 1722 Nordmaling Aspeå, död 1722 Nordmaling Aspeå
Olof Nilsson född 1723-08-04 Nordmaling Aspeå, troligen död i unga år.

Barn med Sara Andersdotter:
Kristina Nilsdotter född 1728 Nordmaling Aspeå, död 1787-03-15 Nordmaling Aspeå. I hf. 1785-94 finner jag henne boende tillsammans med sin bror Henrik i Aspeå. Förmodligen är det där hon dör vid 59 års ålder. Jag vet inte om hon var gift och hade några barn…
Sara Nilsdotter född 1730-04-04 Nordmaling Aspeå, död 1795-09-01 Nordmaling Lögdeå. 1775-84 finner jag henne i Lögdeå, hon bor då tillsammans med Jakob Eriksson och Maria Asmundsdotter samt Asmund Mårtensson född 1695 död 1783 och under hans namn står: hustru Sara Nilsdotter född 1730-04-04. Jag vet inte om det då stämmer att hon gift sig med denna gamla man vars dotter Maria Asmundsdotter är född samma år 1730. Åldersskillnaden är då 34 år vilket verkar konstigt. I nästa hf. Finns hon kvar hos samma familj och benämns då ”änkan”. 1791-93 har hon flyttat till Mo och bor hos färjkarlen Per Johansson och hans familj. 1793 är hon tillbaks till Aspeå och bor då hos Jakob Jonsson och hans familj. I dödsrunan står att hon varit gift 2 gånger. Första gången med Per Larsson i Mo och andra gången med den gamle mannen ovan. Hon dog 65 år gammal, troligen i Aspeå. Det står inget om hon fått några barn, så jag antar att hon blev barnlös livet ut.
Olof Nilsson född 1730-04-04 Nordmaling Aspeå, död 1743-08-26 Nordmaling Aspeå, blev bara 13 år.
Anders Nilsson född 1732-03-23 Nordmaling Aspeå, död 1735-08-03 Nordmaling Aspeå, blev bara 3 år.

 

min Farfars fm ff ff f:
Johan Persson Född omkring 1660 i Djupsjö Nordmaling. Död 1707-08-02 i Djupsjö Nordmaling.

 

min Farfars fm ff ff m:
Margareta Eriksdotter Född omkring 1660 i Hörnsjö Nordmaling. Död 1751-10-08 i Djupsjö Nordmaling. Tydligen har hon enligt dödsrunan nedan varit gift 2 gånger:

Nordmaling F:1 (1750-1817) Bild 9 / sid 9 (AID: v139699.b9.s9, NAD: SE/HLA/1010141)

Barn:
Erik Johansson född 1701 i Djupsjö, död 1744-02-06 i Djupsjö.

 

min Farfars fm ff fm f:
Jonas Tobiasson Född omkring 1665 i Gräsmyr Nordmaling. Död 1715 i Hummelholm Nordmaling.

Gift 1685 med Farfars fm ff fm m:
Kristina (Kerstin) Eriksdotter (Ersdotter) Född omkring 1664 i Högskäret Lövånger. Död 1732 i Hummelholm Nordmaling. Dödsruna: Änkan Kerstin Eriksdotter ifrån Hummelholm... gift med Jon Tobiasson... 5 söner och 9 döttrar... (svårt att läsa)

för mig kända Barn:
Christina (Kerstin) Jonsdotter född 1699, död 1782, se ovan
Oluf Jonsson född 1700, död 1771-03-22.
Catarina, född 1704, död 1706

Dombok: AGN1706,18/6,§2:
I saken mellan Lars Hendriksson från Ullånger jämte sin hustru Margareta Larsdotter kärande och Jonas Tobiasson i Hummelholm svarande, angående inlösen och besittningen på 6 ¼ seland Jord i Hummelholm som tvistas om, är detta Rättens Dom: Det uppgiver hustru Margeta att hennes Fader Lars Persson ägt 6 ¼ seland Jord i Hummelholm och när han för 14 år sedan vart uttagen till Båtsman besatt hennes Styvfader hemmanet några år, som det upplät till sin son Lars Mattsson, vilken också blev Båtsman och hemmanet upplät till Jonas Thobiasson som nu 9 års tid det bebott och aldrig något därpå betalt till arvingarna, varken för börd eller annat. Begärandes få sitt Fadershemman igen av Jonas Thobiasson, vartill Jonas Thobiasson nekar och förebär hemmanet vara Crone, det han med all flit upparbetat och förbättrat. Så medan detta hemman befinnes i Cronones Jordebok stå infört för Crone och Jonas Thobiasson har gott vittnesbörd om sig att han hemmanet väl förestått, ty kan Margeta ingen bördsrättighet på detta hemman tilldömas att avdriva Jonas Thobiasson.
Källor (http://www.sikhallan.se /) (http://hellman.net/)

 

min Farfars fm ff mm f:
Per Persson, Född 1669 i Agnäs Bjurholm. Död 1751 i Baggård Nordmaling.

 

Agnäs, klicka på bilden för större förstoring

Gift med min Farfars fm ff mm m:
Cecilia (Sissla) Johansdotter Född i Nordmaling. Död 1724 i Hummelholm Nordmaling. Tidigare gift med mördade Hindrik Mårtensson i Agnäs. Mördad 1686, se berättelsen nedan.

För mig kända Barn:
Ella Hindriksdotter (fosterdotter, hustruns barn i förra giftet).
Margareta född 1698-03-01 i Hummelholm, död 1776-05-01 i Vallen, se ovan.
Anna född cirka 1695 i Hummelholm
Christina född 1690 i Hummelholm död 1746-07-06 i Djupsjö Nordmaling.
Johan född cirka 1690 i Hummelholm
Olof född cirka 1695 i Hummelholm

Hindrik Mårtensson i Agnäs:
Hindrik Mårtenssons far hette Mårten Henriksson 1625-1697, hans mor hette Beata Pålsdotter 1625-1678. Hindrik föddes 1655 i Agnäs Bjurholm och han mördades 1686 i Agnäs. Noteringar: Dödad Knivmördad, se Västerbotten 1964. Övertog hemmaneti Agnäs.
Källor: Utdrag ur Thors Bylunds släktdatabas "Angur". Tyko Lundkvist TLÖ sid 214, 218-219 och 223. Leif Boströms mors antavla, nr 473.

Brita Mårtensdotters andre make, Matts Pålsson, råkade illa ut enligt Tyko Lundkvist. Pål Pålssons son Matts Pålsson gifte sig med Matts Mattsons änka, en dotter till Mårten Nilsson i Nyåker. Som styvbarn hade hon medfört Per Mattsson och Lars Mattsson. I äktenskapet föddes Anna Mattsdotter 1680. Så hände olyckan. Byborna hade samlats en söndagsafton hos Pål Pålssons, sedan de varit på bönen hos Olof Mattssons. De språkade om svedjefällande och sådant som behövde planeras inför våren denna ödesdigra dag den 21 mars 1686. Så köpte de för 9 öre brännvin av värdinnan, vilket de söp i sig och började ordkasta om en båt, som grannen Hindrik Mårtensson olovligen lånat och rott över ån med. Hindrik tilltalar Matts´ styvson Lars hårt, att om han inte vaktade korna så att de höll sig borta från hans slåtter, så skulle han piska honom. Och så fortsatta de att träta om getningen och Hindrik försöker slå Matts över bordet med knytnäven mot huvudet och axeln. Så stiger de båda ut på golvet och när Hindrik ropar: "Du hund kom hit", så går Matts mot honom och tänker märka honom litet. Hindrik tar emellertid Matts i håret och då tar Matts fram täljkniven och skär honom flera sår, som tog värre än han tänkt i bröstet, kinderna och ena axeln. Hindrik föll ihop och låg till sängs 8 dagar, tills han den 28 mars avled. Matts besökte Hindrik på dödsbädden och sökte förlikning. På tinget bad han om nåd att få njuta livet för sin hustrus och barns skull. Han ville gärna förlika sig med Hindriks änka, ty Hindrik och Matts var ju syskonbarn, Hindriks mor Beata och Mats far Pål var syskon. Olof Mattsson, också han kusin, vittnar att alla byborna varit samlade hos honom för att hålla bön
mässotiden, eftersom de inte kunde komma till kyrkan för den svåra och långa vägens skull, 7 gamla mil utur fjället. Det framkom att Matts också misstänkt Hindrik att ha förgjort hans boskap. Hindrik sades ha varit nog benägen att slåss, snarstucken och stormodig. Häradsrätten dömde Matts Pålsson till döden för dråp i oträngt mål och utan rätta livsnöd, varandes därhos å färska gärning tagen. Hovrätten fick sedan ärendet, men dess utslag är okänt. Matts försvinner från Agnäs, troligen avrättad eller möjligen benådad till livstids fästningsarbete. Eftersom hans hustru gifter om sig längre fram, vet vi att Matts Pålssons liv förvisso var ändat, (DB 1686 2/6 fol 545). Brita Mårtensdotters andre son med Matts Mattsson, dvs Lars Mattsson (bror till Per Mattsson; ID 346) råkade även han illa ut enligt Tyko Lundkvist. Kyrkoherde Petrus Arctædius var ännu vid god vigör och anmälde tätt och ofta förseelser till rättslig näpst. Det var inte bara lösdriveri han inte tålde utan även oskickeligt leverne och fylleri, åtminstone på söndagarna samt i eget intresse även bristande kvicktionde. Han klagade 1694 över superi på kyrkvallen under helgdagar och angav drängen Lars Mattsson, som var avlidne Matts Mattsson son i Agnäs, den faderlöse stackaren, som före de vådliga knivhuggen 1686 (ovan) fick bannor av Hindrik Mårtensson för getningen. Nu var han i tjänst i Orrböle och hade första söndagen efter jul kommit drucken till kyrkan, där han under predikan kastade upp i kyrkbänken. Han erkände att han supit något brännvin i Levar, där han varit på gästabud. Ena vittnet sa att det bara var vatten, som kommit upp. Men det luktade "start brännwijn" sa Elias Isaksson från Järnås. Lars dömdes att sitta 14 dagar i kistan (arresten) och stå kyrkoplikt, eftersom han inte hade något att böta med (DB 1694 26/2 §3). Lars Mattson synes ha bott 1695-97 i Hummelholm och haft hemman där men blivit båtsman och därmed försvinner han från våra längder. Brita Mårtensdotter var, enligt Leif Boström, gift fyra gånger. Mats Pålsson. Född omkring 1650. Dömd till döden för dråp 1686-06-02. Bonde i Agnäs. Gift med Mats Matssons änka? Förekommer mellan 1678 och 1686 i Agnäs, Nordmaling. 8 seland. 9 personer mantalsskrivna 1679 (Pål Pålsson ej särskilt redovisad som bonde). Förväxlas ej med MP d.ä. i Agnäs, som var farbror. DB 1678: Sakfälld för tvenne okvädingsord mot Johan Eskilsson i Orrböle. DB 1681: MP klagar över det intrång han tillfogats av sin broder på samma hemman. DB 1682: En fordran till Jon Larsson i Rönnholm. DB 1686: Dömd för dråp på sin granne Hindrik Mårtensson att mista livet. (Ref Vb 1964).

 

 

min Farfars fm fm ff f:
Tomas Andersson Född omkring 1660 i Öre Nordmaling. Död omkring 1720 i Öre Nordmaling.

Gift med Farfars fm fm ff m:
Catharina Jakobsdotter Född 1662 i Nordmaling. Död 1729 i Öre Nordmaling.

Barn:
Nils Thomasson, född 1704 i Öre, död 1774-06-30 i Mo Nordmaling, se ovan.

 

min Farfars fm fm fm f:
Anders Eriksson Född 1674 i Mo Nordmaling. Död 1778-08-01 i Mo Nordmaling. Dödsruna: ”Gamle mannen Anders Ersson i Mo född år 1674, fadern Erik Andersson i Mo moder Lisa Eriksdotter. Gift tvenne gånger med den förra i 38 år och avlat 4 barn, sedan ett år änkling och 37 år med den senare hustrun, uppnådde en ålder av 96 år”.

min Farfars fm fm fm m:
Dordea Eriksdotter Född 1676 i Lögdeå Nordmaling. Hon var troligen hustru nummer ett och dog då omkring 1741.

Barn:
Anna Andersdotter, född 1713-09-04 i Mo, död 1737-11-28 i Mo, se ovan.

 

min Farfars fm fm mf f:
Jakob Olofsson Forsberg Född omkring 1680 i Brattfors Nordmaling. Notering: Enligt denna källa: http://www.genvagar.nu/show.asp?PersonId=20488
"Jakob Forsberg Olofsson född cirka 1680 i Brattfors Nordmaling gift med Anna Boman född cirka 1680 död 1714. Troligen gifte han om sig med Anna Maria Lutzern när första hustrun hade dött? Jakob Forsberg Olofssons far: Olof Olofsson, född i Hyngsböle cirka 1650 död i Brattfors 1708-12. Gift med Ingeborg Östensdotter född i Brattfors cirka 1650 död i Brattfors 1719-12. Ingeborg Östensdotters far: Östen Zakrisson född i Hallen cirka 1625." Sen följer 5 generationer bakåt på Jakob Forsberg Olofssons antavla
alla 5 bönderna ska enligt ovanstående källa vara födda och döda i Hyngsböle. Olof Eriksson född cirka 1610 död cirka 1683, Erik Larsson född cirka 1574, Lars Olofsson född cirka 1540, Olof Eriksson född cirka 1510 och Erik i Hyngsböle född cirka 1470. Källa: http://www.larsnordvall.com/

Gift med Farfars fm fm mf m:
Anna Boman Född omkring 1680. Död 1714.

Barn:
Abraham Forsberg Jakobsson, född 1712-04-06 i Brattfors, död 1785-11-27 i Öresund, se ovan.

 

 


min Farfars fm fm mm f:
Ivar Persson Asp, kronobåtsman. Född 1679 i Ängersjö Nordmaling. Död 1710-12-24. Antagen som fördubblingsbåtsman 1700.... Opfodrat till årstjänst i Karlskrona 1705. Har varit uppfodrad till vakt och arbete år 1708. Hemförd den 30 juni 1708 Källa: http://www.gstromberg.nu/forsres.asp?hrnr=22164&orand=+OR

Gift med min Farfars fm fm mm m:
Anna Eriksdotter Född 1681 i Nordmaling.

Barn:
Kristina Ivarsdotter Född 1708 i Öre Nordmaling. Död 1774-09-13 i Öresund Nordmaling, se ovan.

 

 

Min Farfars fm mm ff f:
Isak Zakrisson Född 1659 i Edfastmark Bygdeå. Död 1738-09-25 i Edfastmark Bygdeå. Gift 2 gånger.

Gift omkring 1687 med? Född 1666-1711?

för mig kända Barn:
Margareta Isaksdotter, född 1683, död 1758-04-12 i Bygdsiljum Burträsk. Gift 1714 med Christier Königsson född 1664.
Lucia Isaksdotter, född 1690, död 1774-01-16 i Sikeå Bygdeå. Gift cirka 1709 med Lars Andersson Flank född 1686, bonde och soldat i Bygdeå.
Maria Isaksdotter, född 1693, död 1738 i Näs Bygdeå. Gift med Jon Hansson född 1682.
Per Isaksson Silfver, född 1698, död 1742-10-07 i Stockholm. Soldat i rote 36.
Zakris Isaksson Flank, född 1699, död 1742 i Sikeå Bygdeå.
Isak Isaksson Flank, född 1701, död 1781-05-08 i Ultervattnet. Bonde och soldat i Ultervattnet, gift 1728 med Sara Larsdotter född 1704
Olof Isaksson, född 1702, död 1762, se ovan.

Gift andra gången med:
Anna Persdotter född 1686 i Bobacken Bygdeå, död 1738 i Edfastmark.

för mig kända Barn i andra giftet:
Kierstin Isaksdotter 1716-1741
Abraham Isaksson 1717-1739
Malin Isaksdotter 1719-1777
Anna Isaksdotter 1720-
Jonas Isaksson 1723-1784
Maria Isaksdotter 1725-
Jakob Isaksson 1727-1790
Maria Isaksdotter 1729-1790

Källa: Kurt Andersson http://www.qhurt.com/index.htm

 

min Farfars fm mm fm f:
Lars Andersson Född 1677 i Korssjön Bygdeå. Död 1736 i Ultervattnet Bygdeå.

Gift 1700 med min Farfars fm mm fm m:
Cherstin Olofsdotter Född omkring 1673 i Pellboda (Flarken) Nysätra. Död 1739 i Ultervattnet Bygdeå.

för mig kända barn:
Anna Larsdotter, född 1702, död 1784-10-07, se ovan.
Sara Larsdotter, född 1704, död 1756-12-17 i Ultervattnet Bygdeå
Brita Larsdotter
Karin Larsdotter, född 1713-
NN Larsdotter

Min Farfars fm mm mm f och farfars mf fm mf f: OBS! Dubbla anfäder.
Lars Larsson Född 1651 i Bäckkroken Flarken Nysätra. Död 1722 i Bäckkroken Flarken Nysätra.

Gift 1682 med min Farfars fm mm mm m och min farfars mf fm mf m:
Karina Nilsdotter Född 1662 i Brände Nysätra. Död 1729 troligtvis i Flarken.

för mig kända Barn:
Ingrid Larsdotter, född 1683, död 1691
Olof Larsson-Bäckström-Smed, född 1685- Förare, sergant. Noteringar: Läser 1697 Generalmönstring 1712-19 no 30 Olof Larsson Smed 28 år gl. ogift, lejd 1711, kan läsa och skriva, corpral fr.1711 okt. skomakare, för. 1718-01-15 till furir vid Lövångers comp. och kallar sig Bäckström Gift 1720 som Förare Olof Bäckström. Hemmansrannsakan 1727 Hökmark No 8: »ägare 1695 Erik Joensson, sen son Johan Eriksson, sen Pär Olofsson, sen Måns Erssonsom utgick soldat, sen dess hustru lade till öde 1715-1719, av Olof Bäckström upptaget 1720, 1727 Anders Nilsson»
Malin Larsdotter, född 1687-
Barbro Larsdotter, född 1688 – 1755-12-26 dog hos brorsmågen Hans Forsberg i Gullmark Bygdeå.
Sara Larsdotter, född 1690, död 1755-11-16 i Gumboda gift omkring 1717 med soldaten Nils Svarvare, senare korpral Öhrn i Gumboda.
Brita Larsdotter, född 1692, död 1741 i Hertsånger 6 Nysätra Gift med Fjärdingsman Hans Andersson i Hertsånger född 1691.
Lars Larsson Flank, född 1694, död 1772-11-25 Kyrkvärd och soldat. Bosatt i Stranden 2 i Nysätra. Soldat mellan 1714-02-07 och 1725 i Sikeå. Generalmönstring 1715-19 " no 39 Lars Larsson Flanck, fr. 1714-02, 20 år ogift, sjuk i Norrtälje 1715, ogift 1719. Lars Larsson köper gården 1749 för 64 daler. Gift med Malin Persdotter född 1698 i Sikå Bygdeå.
Margareta Larsdotter, född 1696, död 1772, se ovan.
Nils Larsson, född 1698, död 1774-02-14 Gift 1725 med Carin Nilsdotter född 1706 i Grimsmark.
Anders Larsson-Smed, född 1700, död 1750, se ovan.
Johan Larsson, född 1701, död 1702
Johan Larsson-Lekatt, född 1704-
Karin Larsdotter, född 1705, död 1783-01-01 i Flarken gift första gången 1740 med Olof Zakrisson i Flarken. Gift? (eller sambo) andra gången 1746 med soldat Stephan Stephansson Flinta född 1717-12-29 i Vebomark 5, Näset Lövånger.
Anna Larsdotter, född 1706, död 1707
Anna Larsdotter, född 1707, död 1795-03-19 i Flarken
Kerstin Larsdotter, född 1709, död 1709
Mårten Larsson, född 1710, död 1710
Källa: http://raggragg.dyndns.org/anor/mis/pf50e1476.html

 

Min Farfars mf fm ff f:
Per Eriksson, nämndeman, Född 1679-12-15 i Ledusjö Nordmaling. Död 1762-09-22 i Ledusjö Nordmaling. Dödsruna: "Varit gift i 58 år med Marta Göransdotter och med henne avlat 16 barn, 8 söner och 8 döttrar. 2 söner och 3 döttrar leva ännu. Dog 82 år 40 veckor gammal".

min Farfars mf fm ff m:
Mareta Göransdotter Född 1685-07-10 i Gräsmyr Nordmaling. Död 1765-03-20 i Ledusjö Nordmaling.

 

för mig kända Barn:
Göran Persson, född 1706-03-18, död 1781-01-31 i Ledusjö Gift med Margareta Olofsdotter född 1719-06-10 i Mullsjö.
Margareta Persdotter, född 1707-11-30, död 1767-08-16 i Ledusjö Gift med bonden Asmund Svensson född 1698-07 i Ledusjö.
Erik Persson, född 1708, död 1766-07-31 i Lever Gift 1734-06-05 med Barbro Jonsdotter född 1718 i Gräsmyr. Gift andra gången 1740-06-21 med Maria Olofsdotter född 1723-01-13 i Gräsmyr.
Abraham Persson, född 1710-03-16, död 1758 i Baggård Gift 1743 med Margeta Johansdotter född 1723-12-21 i Baggård.
Nils Persson, född 1710, död 1762, se ovan.
Märit Persdotter, född 1713-02-22, död 1781-12-12 i Balsjö Gift 1736-05-23 med Olof Olofsson född 1717-11-29 i Gräsmyr. Olof med familj bodde kvar i Djupsjö ända till 1762, när de blev nybyggare i Balsjö. De grundade alltså byn Balsjö, vilken de upptagit av ris och rot. Denna släkt är vida utbredd i socknen
Brita Persdotter, född 1714-03-08, död 1753-04-01 i Baggård Gift 1735-12-28 med Anders Mårtensson född 1709-04-01 i Baggård.
Anna Persdotter, född 1719-01-13, död 1800-03-06 i Hummelholm Gift 1744-03-21 med bonden och båtsmannen Erik Ersson i Nyberg född 1718-10-29 i Hummelholm.
Förutom barnen ovan fick Per och Mareta ytterligare 5 som dog i späd ålder: Erik 1704-06, Sara 1717, Agneta 1721-22, Mårten 1723 och Jonas 1724-26.
Källor bl.a http:// www.cweden.com/genealogy/farmor/p4ef6de7b.html Och http://www.sikhallan.se /



Min Farfars mf fm fm f:
Erik Zakrisson Född 1670 i Sörmjöle Umeå lf. Död 1750-01-09 i Sörmjöle Umeå lf.

gift före 1721 med min Farfars mf fm fm m:
Catharina Eriksdotter Död före 1722 i Sörmjöle Umeå lf.

gift före 1722 med: Karin Olofsdotter, född enligt åldersuppgift 1668, död 1741-04-20

Barn:
Anna Eriksdotter, född 1703, död 1779-09-18, se ovan.

 

 

Min Farfars mf fm mm f:
Lars Olsson Menlös, soldat nr. 48 och torpare. Född 1665 i Klintsjö Nysätra. Död 1715 i Klintsjö Nysätra. Han inmönstrades i Bygdeå kompani 1712 och han var 50 år gammal och var gift och stod hemma i landet och var enda bonden men han dog 1715. Källa: Lövånger Burträsk Bygdeå soldater 1695-1895.

Gift 1690 med min Farfars mf fm mm m:
Merieta (Maria) Larsdotter Född 1665 i Grimsmark Ånäset. Död 1739 i Klintsjö Nysätra.

för mig kända Barn:
Anna Larsdotter född 1693
Malin Larsdotter född 1700 död 1743
Brita Larsdotter född 1704 död 1771-03-29 i Hissjön Umeå lf. Gift 1733 med Jacob Pärsson född 1709 i Bygdsiljum Burträsk.
Karin Larsdotter född 1705 död 1789-12-16 i Klintsjö.
Margareta (Maria) Larsdotter född 1708 död 1789, se ovan.

 

 

Min Farfars mf mm fm f:
Olof Hansson Född 1721 i Ansmark Umeå lf. Död 1798-03-15 i Ansmark Umeå lf. Dödsruna: "Olof Hansson i Ansmark, gift med Catarina Jonsdotter från Ångermanland, haft med henne 14 barn, till hälften ännu levande. Han dog av 'Rosen' 77 år gammal."

Gift 1744-05-27 med min Farfars mf mm fm m:
Catarina Jonsdotter Född 1724-09-07 i Anundsjö. Död 1788 i Ansmark Umeå lf.

Barn:
Magdalena Olofsdotter Född 1744-09-16 i Ansmark Make: Nils Persson Bringberg, Född 1725 i Stockholm, se ovan.
Catarina Olofsdotter Född 1746-03-06 i Ansmark, Make: Matts Mattsson Född 1750-08-24 i Grundsunda.
Maria Olofsdotter Född 1747-03-29 i Ansmark, Make: Erik Persson Född 1747-08-22 i Umeå lands Make: Olof Jonsson Född 1774 i Grundsunda.
Anna Olofsdotter Född 1749-08-09 i Ansmark Make: Nils Hansson Född 1744-04-14 i Umeå lands.
Dordea Olofsdotter Född 1752-01-25 i Ansmark, Make: Hans Tegström Hansson Född 1760-03-06 i Umeå lands.
Hans Olofsson Född 1754-11-28 i Ansmark.
Cristina Olofsdotter Född 1756-03-01 i Ansmark.
Jonas Olofsson Född 1758-03-15 i Ansmark.
Olof Olofsson Född 1759-07-02 i Ansmark.
Anders Olofsson Född 1762-02-04 i Ansmark.
Cristina Olofsdotter Född 1763-04-12 i Ansmark.
Hans Olofsson Född 1764-07-19 i Ansmark.
Olof Ansberg Olofsson Född 1767-03-13 i Ansmark Maka: Catarina Johansdotter Född 1755-12-14 i Nysätra Maka: Margareta Skräddare Född 1763-06-12 i Nysätra.

Källhänvisningar: Notis nr 1 UM/Ansmark,A1:4,1/6,s13,1736-41,son Notis
nr 2 UM/Ansmark,A1:6,2/10,s35,1757-67,bonde-född 1721 Notis nr 3
UM/Ansmark,A1:7,1/9,s58,1768-77,bonde Notis nr 4
UM/Ansmark,A1:8,2/9,s58,1778-86,bonde nr.4 Notis nr 5
UM/Ansmark,A1:9,2/10,s58,1787-98,bonde nr.4-död
http://www.sikhallan.se/Ansedlar/042964.htm

 

min Farfars mm ff mf f:
Hans Göransson Född 1696 i Röbäck Umeå lf. Död 1774-05-24 i Hössjö Umeå lf.

Gift 1717 i Umeå lf. Med min Farfars mm ff mf m:
Malin Jakobsdotter Född 1692 i Hössjö Umeå lf. Död 1771-09-10 i Hössjö Umeå lf.

Barn:
Olof Hansson Född 1730-11-06 i Hössjö Umeå lf. Död 1809-10-08 i Hössjö Umeå lf, se ovan.

 

 

Min Farfars mm ff mm f:
Olof Östensson Född 1701 i Stöcksjö Umeå lf.

Gift 1727-12-03 med min Farfars mm ff mm m:
Sara Persdotter Född 1696-06-22 i Stöcksjö Umeå lf. Död 1761-12-07 i Stöcksjö Umeå lf.

för mig kända Barn:
Per Olofsson född 1728-10-01 Umeå lands Stöcksjö, död 1800-05-01 Umeå lands Stöcksjö
Erik Olofsson född 1729-10-17 Umeå lands Stöcksjö
Sara Olofsdotter född 1733-07-17 Umeå lands Stöcksjö, död 1790-02-02 Umeå lands Hössjö, se ovan.
Anders Olofsson född 1737-06-09 Umeå lands Stöcksjö, död 1788-10-28 Umeå landsf.
Olof Olofsson född 1741-02-12 Umeå lands Stöcksjö, död 1757 före Umeå lands Stöcksjö.

 

 

Min Farfars mm fm mm f:
Olof Nilsson Född 1699 i Stärkesmark Umeå lf. Död 1782-02-02 i Brattby Umeå lf. Känd även som soldat Wimmerfelt. Dödsruna: "Bonden Olof Nilsson i Brattby. född i Sterkedsmark 1699 föräld. Nils Olofsson och Magdalena Pehrsdr, hos hwilka han förblef til dess han på sitt 20e år antog Krifstienst i Flurkmark i hwilken tienst han förblef i 6 år, men sedan han därifrån blifwit äntledigad, uptog han ett ödes hemman i Brattby. Warit gift fyra gånger, näml. med Ingrid Persdr ifrån Håkmark, med hwilken han haft 2 barn en Son och en dotter som lefva, med{struket} andra gången med Maria Nilsdr ifrån Skrafvelsjön, tredie gången med Anna Olofsdr ifrl. Bygdeå, och fierde gången med Cathrina Jonsdr ifrl. Pengsjön. Haft god hälsa til dess han för flere år sedan ansattes af wärk i länderna så att han nödgades bära 2ne kryckor , för at uprätthålla den til lutande kroppen blef dock nödsakad at omsider intaga sängen, och har af wärk och andre möda warit sängliggande i 10 år, och dog utan ???? af Ålderdomsbräckligheter. Men en ganska trätgirig man; 84 år."

gift första gången 1721 med min Farfars mm fm mm m:
Ingrid Persdotter Född 1678 i Håkmark Umeå lf. Död 1728-02-20 i Brattby Umeå lf.

Gift andra gången 1730-12-28 med änkan Maria Nilsdotter född 1679 i Skravelsjö (Brattby) död 1760-05-01, tidigare gift med Nils Nilsson i Skravelsjö.

Gifte tredje gången med Anna Olofsdotter född? I Klintsjö Nysätra, död 1769-11-13.

Gift fjärde gången 1771 med Katarina Jonsdotter född? i Pengsjö, död 1800-01-19.

Barn i första äktenskapet (två stycken enligt dödsrunan, en son och en dotter, svåra att hitta i födelseboken, jfr dödsrunan över Maria Nilsdotter, som kan ha haft en son med sig):
Karin (Katarina) född 1723 i Brattby, död 1800-02-17 i Långed, se ovan.
Per, född 1727-07-07 i Flurkmark

 

Min Farfars mm mf ff f:
Erik Olofsson Född 1665 i Ängersjö Nordmaling. Död 1716 i Ängersjö Nordmaling.

Gift omkring 1690 med min Farfars mm mf ff m:
Christina Mikaelsdotter Född omkring 1665 i Nordmaling.

Barn:
Olof Eriksson. Född 1703-02-01 i Nordmaling, Ängersjö. Död i Nordmaling, Ängersjö.
Mikael Eriksson. Bonde. Född 1704-03-12 i Nordmaling, Ängersjö. Död 1771-02-26 i Nordmaling, Ängersjö, se ovan.
Jonas Eriksson. Född 1706-09-23 i Nordmaling, Ängersjö. Död 1706-12-02 i Nordmaling, Ängersjö.
Nils Eriksson. Född 1710-12-18 i Nordmaling, Ängersjö. Död 1780-12-23 i Arnäs, Flärke.
Segrid Eriksdotter. Född 1713-05-10 i Nordmaling, Ängersjö.

Dombok:AGN1701,21/10,§1:
Åswed Jacobsson i Lögdeå angavs ha kastat upp i Nordmalings Kyrka den 3:e. Stora Böndagen innevarande år, och som Håkan Ersson i Mo, jämväl Erich Olofsson i Ängersiö på avlagd Ed intygade att Aswed intet var drucken, utan under predikan fått en svimmning på sig då han av Mun runnit något vatten och 2 små ostsmulor. Blev därpå ledd av Sonen ut ur Kyrkan och strax igenkom när svimmningen övergått, som eljest Ländsman Bryngel Eriksson betygar, och medan ingen förargelse är gjord till Gudstjänstens hinder, eller eljest Åswed Jacobsson också har det vittnesbörd om sig att han är en nykter Man, därtill åldrig, vilken som oftast besväras med svimmande. Fördenskull prövas för skäligt att han ger till Kyrkan 2 daler smt. utan vidare åtal för sådan hans svaghet.

Dombok: AGN1704,22/2,§4:
Anders Larsson från Bäcken, Mikael Olofsson, Erik Mikaelsson och Nils Olofsson från Hörne och Umeå socken, kom för Rätten och klageligen tillkännagav hur förliden sommar ifrån Ängersjö i Nordmalings socken av Ångermanland uppkommit en hastig Vådeld, som gjort dem en stor skada icke allena på Skog och Mark utan ock på Boskapsbesättning, Hölador, Gärdesgårdar, Årsväxten och sådant mer, varom de fullan ansökt Härads Rätten i Umeå om refusion och Brandstod, men icke ernått, utan
lämnat dem att söka bistånd av detta Ångermanlands Kontrakt, och därför anhöllo att H.R. täcktes genom tjänliga medel förhjälpa igen bekomma den stora skada som de genom denna Eld lidet. Inlade härjämte extrakt av Umeå Sockens Tingsprotokoll, hållet den 24 - 25 September 1703, som efter Ländsmans och tvenne Nämndemäns värdering upptar skadan för Anders Larsson i Bäcken till 553 daler 16 öre kmt. Michael Olofssons till 118 daler kmt. Erich Michelssons 56 daler 8 öre kmt. och Nils Olofssons till 31 daler 16 öre kmt. görandes en summa av 759 daler 8 öre kmt. Men remitterar saken till Laga utslag under Ångermanlands Jurisdiction över Ängersjömännen, varifrån Elden är lös kommen, och bemälda Bönder denna stora skada gjort eftersom det hända icke skäligen kan påbördas genom brandstod refemdera och ersätta det som från ett
annat län är kommet. Och som detta ärende jämväl varit andraget hos Landshövdingen över Gävleborgs Län, Högvälborne Hr. Carl Hård, vilken även väl det hit remitterat till undersökning. Alltså förekallades Ängersjö Byaman Erik Olofsson och tillspordes om han varit vållande till den stora skada som klagas vara gjord vid eldens utsläppande? Vartill han Alldeles nekade och sade att Fä-pigan vid namn Sara Olofsdtr honom oveterligt vid Midsommartiden utburet elden att bränna Vallen undan boskapen, som något efter med grannarnas tillhjälp släcktes. Men åter någon tid därefter genom ett starkt väder upptändes igen, som han genom släcknings hjälp av hela Socknen sökte att dämpa, men ogörligt var för den stora och svåra torkan. Beklagade sig över väl lidit en stor skada på sina ägor och sitt hö. Erich Olsson frågades vid vad tid elden första gången släcktes. Svarade att om morgonen har pigan satt ut elden, och som hon blev den varse om afton vid sin hemkomst, skickades genast bud till Långed, Håknäs och Öre om hjälp, som kom och på ett dygn elden kvävde och stillade, så att de menade honom därvid skulle stanna. Frågades när han andra gången tände sig igen? Svarade tre veckor därefter yppades han igen genom ett stort väder, då hjälp kallades av hela socknen. Ländsman i Nordmaling intygade att Jacobi tid fick han kunskap om denna Skogseld, då han genast lät budskap gå över hela socknen, och gjorde folket nog sin flit, så att en del i det närmaste satt livet till, och ändå icke kunde på den sidan åt Bäcken i Umeå mötas eller hindras. Bönderna från Umeå frågades när de först blev varse elden, och vad hjälp de gjord till dess avhindrande och dämpande?
Svarade att de först kring Larsmäss blev varse elden, då han redan var inpå dem, gjorde väl bud till nästa grannar, som kom tillstädes, men hann som nogast värja Gårdarna. Pigan Sara Olofsdotter inkallades och tillspordes vilken henne befallt utsätta Elden? Svarade att ingen henne det befallt, utan det gjorde av sig själv och av eget råd i mening att bränna den kullfallna Vallen undan Boskapen. Trodde det skulle komma regn, men kom intet. Sade den trakten hon tänkte bränna bort Valln av, vara belägen mellan Myror, och menade att Elden intet skulle vidare komma utan stanna vid Myrorna. Men torkan tillsatte, så att jämväl Myrarna brann. Anders Larsson i Bäcken med de flera från Hörne frågades efter själva värderingen av skadan, att dess billighet därav må synas? Som svarade sig den inlevererat på Tinget i Umeå, och nu intet vara vid handen. Anders Larsson berättade att för honom uppbrunnet 17 st. Ängeslador, några Höstackar, en hop Gärdesgård, Kornskylarna på Åkern och ett Stolp-härberge. Hörnebönderna ha allenast mist några Hölador och Hö. I Ängersjö är allenast en granne, Erich Olofsson som skattar 13 sel., det andra hemmanet Crone och Öde. Nordmalings Socken Män sade sig lovat Anders Larsson i Bäcken ett dagsarbete var på egen kost, som nu av en del redan är efterkommet. Varpå sattes Saken under Nämndens betänkande, då i överläggande kom; 1/. Huruvida Erich Olofsson i Ängiersiö kan anses för denna elds skada. 2/. Vad straff pigan Sara Olofsdotter bör undergå för sitt förseende med eldens utsättande. 3/. Om bönderna från Bäcken och Hörne i Umeå böra njuta någon Brandstodshjälp häriftrån, och stannade Rätten i följande slut:
1/. Medan pigan Sara Olofsdotter intet utsatt elden vid Fäbodarna, utan hemma vid Byn, så att Husbonden Erich Olofsson rätteligen är misstänkt ha sett genom fingrarna med henne i detta mål. Ty prövar Rätten för skäligt att Erich Olofsson bör sig med själv sins Ed befria att Sara alldeles utan hans vetskap och vilja utsatt elden, eller plikta 20 mk. smt. och betala halva skadan som för Anders Larsson i Bäcken och Hörne Byamän på sin egendom taget, efter en skälig värdering i förmågo av den 25:e. Punkten i 1664 års Skogsordning, men 2/. Pigan Sara Olofsdotter som viljandes tänt elden i Skogen intet i uppsåt att göra skada, utan till Mulbetets rensande, dock det i otid i starka torkan. Dömmes att plikta 30 daler smt. eller slita ris för Tingsstugu dörren, sig och androm till varnagel och rättelse, i följe av Kungl. Majts Skogelds-Plakat av år 1690. 3/. Huruvida det ena Länet kan blandas tillhopa med det andra vid ersättande av tagen skada förmedelst Vådeld genom Brandstodshjälp, hörer intet Härads Rätte till att determinera, utan står i Överhetens nådiga behag och högrättvisa gottfinnande. Efter avsagd Dom framsteg Erich Olofsson i Ängiersiö och avlade Eden med hand å Bok, att Sara alldeles utan hans vilja och vetenskap utsatte Elden.

Dombok: AGN1709,21/11,§29:
Samma dag androg bef.man välbetrodde Olof Westman hurusom följande bönder av Nordmalings Pastorat , Nämligen: Anders Ersson i Hallen, Pär Larsson och Daniel Tobiasson i Långed, Jon Nillsson och Erich Pährsson i Håknäs, Erik Olofsson och Pär Östensson i Engersiö, Daniel Olofsson i Norrbyn, Jacob Olofsson och Tomas Andersson i Öre, Lars Johansson i Brewik, Jon Johansson och Jon Olofsson i Järnäs, har nästlidna Augusti allenast överfört? honom på sin Farkost att inköpa 108 tunnor av dem tillverkad tjära, och den överföra till Tjäru Companiet i Stockholm med det förord att han skulle låta dem avräknas på Cronans Utlagor, som de häftade för, tillgodo njuta de penningar för Tjäran falla kunde. Aller som bemälda 108 tunnor Tjära skola vara av Inspektoren Välbemälde Jacob Eurenius i kvarstad satta, när Befallningsmans Farkost anlände till Härnösand, och skepparen skulle anhålla om pass på dem. Alltså begär Befallningsman att dessa bönder måtte varda (bli) pålagda att antingen skaffa Tjäran lös ur arresten, eller och clarera utlagorna som Tjäran skulle användas till. Varpå ovan berörda bönder i deras insända och upplästa skrift svar, att eftersom de i denna här tiden och missväxt år nu ingen annan väg eller andel haft det avbörda sig både förflutna års Restantier, och innevarande års Rester, så har de begynt att bränna Tjära, ändock bruka? samma tid från arbete måste äta från barken, och när de därav tillsammans 108 tunnor tillverkat, dem de förväntar intet avsätta kunna, har de samma tillverkade Tjära nästlidna Augusti månad på befallningsman Westmans tilllåtelse inskeppat på hans Farkost till Tjäru Companiet i Stockholm, sedan han försäkrat dem, att de skulle få njuta dem i Utlagorna å 3 daler 24 öre kmt., när Frakt och Tull var avdragen. Dock så vida han finge 5 daler kmt. tunnan i Stockholm förnekades dessa bönder. Det 1/.Inspektoren Eurenius intet haft fog berörda 108 tunnor Tjära att anhålla och arrestera, av orsak de försänt dem till den stad som över detta land i Handeln är priviligierat. 2/. Efter Tjäran skall vara erfoderlig Kvalitet varför 3/. lika underligt vara Allmogen icke när som tillförne skall sådan i själva persedlarna leverera, helst efter 4/. Aldrig hänt förbjudet vara att bränna Tjära, mycket mindre att den på behörigt sätt förskaffa till vederbörande, som har tillstånd och frihet därmed att handla, förunnandes 5/. att Kungl. Majt. i Nåder efterlåter dem så väl med ...som på annat sätt.alla förtjänar sig deras.. Penningar till underkända av..., skolandes 6/. Befallningsman Westman gjort mycket illa mot dem om honom veterligt varit att de intet fått föra tjäran, som var deras egen avel, till tjäru Companiet i Stockholm, och han intet underrättat dem där om, utan sådant förtigit. I anseende till dessa anförda skäl och motiver, finner de att få sin tillverkade Tjära igen, med vilken de intet saker slev begått, samt påstå att bliva förskonade med Utlagornas klarerande intill dess Tjäran blir försåld, särdeles efter Befallningsman i oriktig händelse lär genom caution (söka) alt vad de på Utlagorna var skyldiga, då de tillika med hemmanen bliver ruinerade. Vilket Härads Rätten i behörigt övervägande tagit, och medan denna sak intet hör under denna Domstol. Ty kan Härads Rätten ej heller sig härmed befatta.

 

Min Farfars mm mf mf f:
Sven Olofsson Född 1678 i Järnäs Nordmaling. Död 1737-12-17 i Järnäs Nordmaling. Swän Olofsson tog över föräldrahemmanet Järnäs nr.7 på 8 1/2 seland, 11/32 mantel Efter Swän Olofssons död tog hustrun Carin över till 1752,då hon överlämnade hemmanet till sonen David. Äldste sonen Olof hade då redan gift sig med grannens dotter Carin och tagit över svärföräldrarnas hemman Järnäs nr.6 på 10 3/4 seland.

Gift med min Farfars mm mf mf m:
Catarina Davidsdotter Född 1686-10-27 i Nordmaling. Död 1759-08-08 i Järnäs Nordmaling. Dödsruna: Änkan Carin varit gift i 20 år, 4 söner, varit änka i 22 år. Levat stilla och kristligt och dödde mätt av ålder. Begravd 12 Augusti. Levat 72 år 35 v 4 d.

Barn:
David Svensson född 1723, död 1771, se ovan.
Per Svensson född 1725, död 1763-03-05. Han blev strandfiskare i Järnäs. Dödsruna: Strandfiskaren Pär Svensson ifrån Jernäs, varit gift med hustru Margeta Johansdotter i 7 år och haft 3 barn, söner. Levat christligt och stilla. Efter årlig sjuklighet dödde uti gångbara farsoten och begravd den 13:e. 37 år 33 v 6 d.

 

Min Farfars mm mf mm f:
Per Andersson Född 1702-01-19 i Mo Nordmaling. Död 1788-03-12 i Hummelholm Nordmaling.

Gift i Nordmaling med Min Farfars mm mf mm m:
Anna Ersdotter Född 1691-06-04 i Hummelholm Nordmaling. Död 1756-11-28 i Hummelholm Nordmaling. Dödsruna: "Anna Ersdotter bonden Per Anderssons hustru i Hummelholm, varit gift 2:e. ggr. - 1. Med b. Erik Ersson från Österbotten, med vilken hon hade 3 barn. -Andra ggn med Per Andersson med vilken hon haft 8 barn, 4 söner och 4 döttrar under 34 års sammanlevnad. Hon levde stilla. Hade styngn och tvänne svullnader omkring halsen, vari hon dödde. Begravd den 5 December. Levat 65 år 21 v."

Barn med Erik Ersson:
Anna Eriksdotter, född 1716-
Johan Eriksson, född 1717-
Eric Ersson Nyberg, född 1718, död 1783

Barn med Per Andersson:
Anders Persson född 1723-08-18 Nordmaling Hummelholm, död 1729-08-14 Nordmaling Hummelholm
Johan Persson född 1724-07-15 Nordmaling Hummelholm, död 1724-09-06 Nordmaling Hummelholm
Brita Persdotter född 1726-01-10 Nordmaling Hummelholm, död 1796-08-03 Nordmaling Hummelholm. Gift med bonden Erik Larsson i Hummelholm född 1721-10-21.

Ur domböcker där ovannämnad Brita Persdotter och hennes make Erik Larsson är inblandade:
AGN1761,14/3,§46:
Förklarade sig Erik Ersson i Hummelholm alldeles missnöjd med det honom och grannen Erik Larsson emellan den 15 Januari nästl. ingångne hemmans skiftet, i så måtto, att den förre givit skiftesvis sitt hemman 6 sel till den senare med 200 daler koppmts mellangåva, samt Erik Larsson däremot avstått sitt hemman 6 1/4 seland, bägge i Hummelholms By belägne. Skolande Erik Ersson till detta byte igenom starka drycker förledd vara, som bytesskriften undertecknade vittnen Jon Jonsson, Erik Ersson i Hummelholm samt Erik Jakobsson ifrån Diupsiö skola veta besanna, vilka för skickeliga vittnen av Svarande parten erkändes, och även å hans sida åberopade blevo, att bestyrka det berörde hemmansskifte ordenteligen utan lockande blivit slutit och avgjort. De avlade därföre vittneseden och därpå vittnade särskilt Jon Jonsson, det han dagen efter 20.de dagen nästl. var tillstädes hos Erik Larsson och hörde något gnabb honom och hans Svärfader Per Andersson emellan, förefallande detta om morgonen, sedan de dagen och natten förut druckit Julen till ända, och i synnerhet Erik Ersson spätt på ruset, så att han var över sig drucken. I anseende till vilket gnabb Erik Larsson tillbudit Erik Ersson hemmansbyte, vilket denne senare antog med förbehåll av 200 daler uti mellanlag, som blev avtalt, och bytesskriften aftonen därpå uppsatt, varande Erik Ersson då så överlastad, att han näppeligen visste det samma skrift uppsattes. Erik Erssons vittnesbörd var, att han kom efter sedan hemmansbytet för sig gått och såg Erik Erik Ersson något drucken. Skrivaren Pär Ersson i Lefwar uppsatte omsider efter föravskedande bytesbrevet, och även visade Erik Erssons bomärke därunder, eftersom det var satt på en trätallrik tecknat, vilken tallrik Erik Larssons hustru Brita Pärsdotter frambar. Erik Jacobsson intygade ett och detsamma som Jon Jonsson tilläggande, att Erik Erssons hustru Anna Pärsdotter genast vist sig missnöjd och gråtit, över hemmansbytet, men ej dristat säja något däremot. Icke destomindre förmente efter vice versa stämning Erik Larsson , att samma skifte borde bliva stående, vilket åter Erik Ersson i det högsta bestridde, varande mellangåvan 200 daler nedsatt hos Erik Andersson i Hummelholm till Erik Larssons tjänst. Omsider fick nu Tings Rätten erfara, att väl desse i tvist varande hemman blivit för åboerne ifrån Kono till skatte värderade, men dock, att ännu icke något skatteköpebrev därå utfallit. Länsman Nygren äskade böter uppå Erik Ersson för fylleri första gången, och mera var intet att påminna.
Utslag
Ej mindre därföre, att Erik Ersson med starka drycker varit överlastad, då det honom och Erik Larsson emellan i tvist varande hemmansskiftet, finnes förlupit, än ock i anseende därtill, att desse parter på anförde sätt handlat om Kronojord, som dem icke anstått eller de haft makt att skifta eller förhandla. Så prövar Härads Rätten destomera skäl vara, att samma hemmansskifte av d. 15 Januarii förledne, till all dess verkan ogilla och upphäva, som varken Erik Ersson eller Erik Larsson, vid anförde omständigheter, sådan handel och avtal om Kronojord försvara kunna. Skolande Erik Ersson i följe härutav mellangåvan 200 daler koppmt återställa. Och för övrigt såsom första resan med fylleri beträdd efter Länsman Nygrens påstående böta 5 daler Smt enligt 1733 års Kongl. förordning emot svalg och dryckenskap.

Katarina Persdotter född 1727-02-17 Nordmaling Hummelholm, död 1782-03-14 Nordmaling Järnäs, se ovan.
Anna Persdotter född 1728-08-28 Nordmaling Hummelholm, död 1796-02-01 Nordmaling Torrböle
Anders Persson född 1729-10-25 Nordmaling Hummelholm, död 1730-06-15 Nordmaling Hummelholm
Maria Persdotter född 1731-07-24 Nordmaling Hummelholm, död 1731-08-13 Nordmaling Hummelholm
Per Persson född 1732-11-21 Nordmaling Hummelholm, död 1733-03-25 Nordmaling Hummelholm

 

Min Farfars mm mm ff f:
Anders Mattsson Född 1685 i Lögdeå Nordmaling. Död 1740-01-12 i Lögdeå Nordmaling. Dödsruna: "Bonden Anders Mattsson från Lögdeå aflat med sin hustru Anna Eriksdotter 14 barn,av vilka 4 söner och 5 döttrar nu lever. Begrovs under hållen likpredikan av Psalmen 37 och 4 uti mellersta valvet å manfolkssidan den 27/1 1740. Anders far dog när Anders endast var 4 år och modern verkar ha skött hemmanet tills dess sonen var 22 år och kunde ta över.

Gift med min Farfars mm mm ff m:
Anna Eriksdotter Född 1682 i Lögdeå Nordmaling. Död 1757-04-01 i Lögdeå Nordmaling. Noteringar: Anna Eriksdotter gift med Anders Mattson är sannorlikt dotter till Erik Samuelsson i Lögdeå. Försök att bevisa detta. Men den Anna Ersdotter som är gift med Esaias Flink kan också vara dotter till Erik Samuelsson. Båda är födda 1682. Källa: anbytarforum.

för mig kända Barn:
Anders Andersson, född 1717, död 1804, se ovan.
Jon Andersson, född 1719, död 1801-06-08 i Tallberg. I hf. 1775-84 finner jag honom i Tallberg tillsammans med sin familj. Gift med Ingeborg Johansdotter född 1727-12-14. I nästa hf. Har sonen Johan Jonsson född 1766 övertagit gården efter sina föräldrar. Där lever han fram till sin död 1801.
Pehr Andersson, född 1724, död 1816. I hf. För 1775-84 finns han i Torrböle med sin familj. Gift med Cathrina Persdotter född 1731-06-22 i Torrböle. Med i familjen finns även svärföräldrarna, samt en hel del tjänstefolk. I nästa hf. Har sonen – nämndemannen Anders Persson född 1755 övertagit hemmanet och Per och Cathrina lever där tillsammans med dem. De har fortfarande en hel del tjänstefolk i hemmet. 1814 tar husförhören för båda makarna slut, och bägge två benämns ”blind”. Per dör hela 92 år gammal, förmodligen i hemmet i Torrböle.

 

min Farfars mm mm fm f:
Isaak Jakobsson, bonde och nämndeman. Född 1665 i Mo Nordmaling. Död 1754-12-23 i Mo Nordmaling. Dödsruna: Den 23 December 1754 avled Nämndemannen Isak Jacobsson ifån Moo, Varit gift 3 gånger 1. Med Brita Olofsdotter ifrån Brattfors, med vilken han hade 12 barn, 6 söner och 6 döttrar. 2. Med änkan Margaretha Olofsdotter som hade 3 st döttrar. 3. Med Margareta Ersdotter från Ledusjö och hade inga barn. War en stadig man, förståndig, i 26 år Nämndeman. Hade krafter in i ålderdomen, tålig i bedrövelser, begraved den 27/12. 89 år gammal.

Gift 3:e gången med min Farfars mm mm fm m:
Märit (Margareta) Eriksdotter Född 1683 i Ledusjö Nordmaling. Död 1760-07-17 i Mo Nordmaling.

Maka 1: Brita Olofsdotter född cirka 1670, död 1715 Familj med Brita Olofsdotter:
Olof Isaksson, född 1700, död 1772
Brita Isaksdotter, född 1706 -

Familj med Märit Ersdotter:
Magdalena (Malin) Isaksdotter Född 1717-11-29 i Mo Nordmaling. Död 1787-06-06 i Lögdeå Nordmaling, se ovan.

Källor: Hellman, B. Harry http://hellman.net/
Eurenius, Jan (http://www.geocities.com/Heartland/Fields/2251 Hemsidan verkar inte finnas kvar på internet)

 

 

Min Farfars mm mm mf f:
Olof Olofsson Ängerman Född 1685-08-04 i Ängersjö Nordmaling. Död 1778-12-14 i Brattfors Nordmaling. Även Änger i efternamn. "den yngre". Förekommer mellan 1711 och 1746 i Brattfors, Nordmaling. Fick den längsta dödsrunan i Normalings dödbok. Tjänte med gott beröm i unga år hos andra och även hos khde Arctedius så att han sen kunde köpa hemman i Brattfors. Blind från 1760-talet.

Den 23 april 1711 gifte sig Olof från Ängersjö med sin Anna från Agnäs. I vigselpengar betalade han 1 daler 28 skilling. I samband med giftermålet köpte han 2 kronohemman i Brattfors. Dessa hade blivit ödelagda eftersom de tidigare ägarna ej hade kunnat betala skatt till kronan.Olof betalde 112 daler för det ena och 98 daler för det andra. Detta var relativt mycket pengar på denna tid. Visserligen hade han tjänat som dräng hos kyrkoherde Olof Arctadius och sannorlikt sparat en del under denna tid,men han bör ha varit mycket driftig för att ha över 200 daler i kontanter vid endast 26 års ålder.En del av pengarna kan också ha kommit från hans bröder när de friköpte faderns hemman i Ängersjö efter faderns död i början av 1700 talet. Vid sin död 1778 fick Olof Olofsson, Ångerman-Änger den kanske längsta dödsrunan i Nordmalings dödbok.

DÖDSRUNA:
1778. Före detta bonden Olof Olofsson Ängerman i Brattfors född år 1685 den 4 aug, fadrern var aflidne bonden Olof Ersson i Ängersjö och modren hustru Segrid Svensdotter. I sina unga år tjente han med gott beröm hos andra, och sist hos framledne Kyrkoherden härstädes Arctedius, genom vilken sin trogna tjenst och goda förhållning han förväfde så mycket att han kunde köpa sig ett hemman i ovannämnde by Brattfors. År 1705 trädde han i äktenskap med dåvarande tjenstepigan i Prästgården Anna Mattsdotter med vilken sin maka han lefvat tillsammans i 50 år. Hon födde honom 7 barn 2 söner 5 döttrar, hvaraf allenast tvenne väl försörgo bleve. Kunde ej läsa i bok men ägde dock någorlunda Christendomskunskap och ett gott naturligt begrepp. Genom en ärbar, rättvis, god och förnuftig lefnad hade han hela församlingens och äfven bättre folks aktning och förtroende. Ibörjan på 1760 åratalet blef han alldeles blind, sedan han förut i flera år dragits med en svag syn. Annars hade han god hälsa samt ett muntert och förnögdt sinne. I de sista veckorna af sin lefvnad avtog han rätt synbart till sina krafter och dog i ålderdomsbräcklighet sedan han vid 14 dagar förut anammat den Heliga Nattvarden. Begrofs den 26 december, och hade hunnit till ålder af 93 år 18 veckor och 6 dagar.

Gift 1711-04-23 i Nordmaling med min Farmors mm mm mf m:
Anna Matsdotter Född 1680 i Argnäs Nordmaling. Död 1763-09-19 i Brattfors Nordmaling. Piga 1705 i Nordmalings prästgård. 7 barn. Blind i 9 år.

Barn:
Olof Olofsson Född 1717-10-10 i Brattfors Nordmaling. Död 1767-06-06 i Brattfors Nordmaling, se ovan.


Min Farfars mm mm mm f:
Henrik Sigfridsson Lustig, kronobåtsman. Född 1691 i Närpes Finland. Död 1765-04-04 i Vallen Nordmaling. Båtsman mellan 1716 och 1741-06-17 i Nr. 173 Lustig, Håknäs Nordmaling. Dödsorsak: slag, stygn och obstruktion. Dödsruna: Kronobåtsman Hindric Lustig varit gift 2 gånger 1:a Med Brita Persdotter från Långed uti X år och haft med henne .... 2:a Med Carin Danielsdotter från Långed med vilken han under dess sammanlevnad haft ? barn. Levat på Vallen i ? år. Stilla o 74 år.

Gift omkring 1715 med min Farfars mm mm mm m:
Brita Persdotter Född 1698 i Långed Nordmaling. Död 1745-08-20 i Håknäs Nordmaling. Dödsruna: Brita Persdotter Hindric Lustigs hustru i Håknäs. Hade med sin man 6 barn, 4 leva nu. Begravd 25 Augusti. 46 år 42 v.

för mig kända Barn:
Margareta Henriksdotter. Född 1718 i Långed, Nordmaling
Christina Henriksdotter. Född 1722-11-14 i Långed, Nordmaling, se ovan.
Per Henriksson. Född 1726-12-29 i Långed, Nordmaling Död omkring 1730 i Håknäs, Nordmaling
Jakob Henriksson Löf. Född 1728-08 i Håknäs, Nordmaling
Anders Henriksson. Född 1730-12-09 i Håknäs, Nordmaling
Per Henriksson. Född 1733-04-22 i Långed, Nordmaling Sågkarl i Öre, Nordmaling Död 1791-01-21 i Öre. Gift 1746-05-06 i Nordmaling med Catharina Danielsdotter. Båtsmanshustru. Född 1706-01-08 i Långed, Nordmaling,Död 1780-07-03 i Vallen, Nordmaling.

Barn med Carina Danielsdotter:
Tobias Henriksson. Född 1748-11-28 i Vallen, Nordmaling
Fredrik Henriksson. Född 1751-04-08 i Vallen, Nordmaling

 

 

Generation 9

 

 

Min Farfars ff ff mf ff:
Mickel Andersson Född i Röbäck Umeå lf
Far: Anders Mickelsson 1601- Denna anfader leder småningom fram till en gren av ”Bure släkten” redovisad nedan.

Familj med Anna Vigsel: omkring 1661

Barn:
Karin Mickelsdotter, gift omkring 1687 med Daniel Andersson.
Margareta Mickelsdotter, född cirka 1666. Gift första gången med Per Jonsson bonde från 1690 i Obbola död 1703. Gift andra gången med Johan Hansson från Obbola.
Olof Mickelsson, se ovan.
Mickel Mickelsson, gift med Barbro Avander.

Noteringar Son och sonhustru till Anders Mickelsson nämnda från 1662 i Röbäck 26, Umeå lfs.
Källor Boström, Leif (http://familjenbostrom.se/genealogi/) och
http://www.belisa.se/abefa/befff-anor/ff/ffm/

 

min Farfars ff fm ff ff:
Olof Eriksson Född omkring 1610 i Hyngelsböle Nordmaling. Död 1683 i Hyngelsböle Nordmaling.

Gift omkring 1649 i Nordmaling med min Farfars ff fm ff fm:
Brita Larsdotter Född i Brattfors Nordmaling.

Barn:
Erik Olofsson Född omkring 1650 i Hyngelsböle Nordmaling. Död 1736 i Hyngelsböle Nordmaling, se ovan.
Olof Olofsson född cirka 1650, död 1708.
Lars Olofsson född cirka 1650.
Brita Olofsdotter född 1657, död 1736.

Olof Ersson=Eriksson, var en storbonde i Hyngelsböle redan från födseln. 1645 hade gården 14 1/2 seland, 10 seland + 4½ seland i Toböle. 1 Seland är 3458 kvm? eller 0.35 ha. Olof Eriksson var allstå ingen liten bonde han hade sammanlagt 10 ha mark. Vi kan alltså med glimten i ögat säga att vi kommer från en storbonde släkt. Förmodligen var han ägare till en hel del skog. Men som alla storbönder var han ekonomisk. Hyngelsböle är känt för sitt fina fiskevatten. “Laxens dag” i Hyngelsböle drar varje år ca 200 fiskare till de gamla vattnen där våra förfäder la ut sina laxtinnor. På 1600-talet var en stor by 4-5 gårdar byggda nära varandra.
Källa: http://www.larsnordvall.com/page15.html

Dombok: DBN1646,15/8,§6:
Erik Andersson i Aspeå kärar till Olof Ersson i Hyngelsböle att han skall vara sig något skyldig på sin son Anders Erssons knektstånd. Nu kom bemälte Olof Ersson och framlade en sedel skriven av kyrkoherden Vällärde Hr.Peder och bekräftade med goda mäns vittne,att bemälte Erik Andersson haver bekommit 3 daler och 45 .... och med sådant avsked att ovanbemälte Anders aldrig haver något mer uppå samma knektestånd att fodra.

Dombok: DBN1649,17/2,§3:
Per Larsson i Hyngelsböle, en soldat, kärade till sin värd ibm. Olof Eriksson vid namn, om förbättring eller villgodo uppå sitt knäktstånd, eftersom här i socknen framför annorstädes i Landet gives ringare. Alltså är parterne här inför Rätten med handsträckning således förente blevo att Olof Ersson skall/ förutom knäktståndet / giva benämnde sin soldat - 20 daler kmt. i Villgode.

Dombok: DBN1665,13/2,§5:
Andock uppå laga tinget den 26 martii 1664 protokollerat vart att hustru Rågjierd Joensdotter,Olof Svenssons hustru i Brassebacka,var uit uppenbart rykte och beskyllning kommen för trollkonst och lövjeri och om sammea saks utförande till denna tiden uppskjutit, alltså blev därom nu rannasakat och avlupit som följer: Åtskilliga hava fuller haft misstankar till henne Rågjierd sedan hon dit till fjärdingslandet kom över det hon större nytta än andra haver haft av sin boskap, dock inte sett eller förstått henne därutiannan något olovligt medel brukat, eftersom tvenne nämndemän Nils Östensson i Sunnansjö och Johan Persson i Baggård intygade sammaledes bekände och hennes granne Jacob Larsson i Brassebacka samt Pål Pålsson och Per Eskilsson i Agnäs såväl som Johan Nilsson i Djupsjö och Erik Olofsson i Hyngelsböle att de allenast misstankar till henne dragit hava och icke tryggeligen kunne henne för lövjeri beskylla. Men Mårten Nilsson i Nyåker och sin hustru och Johan Eskilsson i Orrböle hava på Kyrkovallen beskyllt hustru Rågjierd för lövjeri och hotat henne därför Tingföra, vilka nu inte heller ville henne till saken binda. Och emedan tvenne nämndemän Zeibbiörn Larsson och Per Abrahamsson i Öre vittnade att hustru Rågjierd i deras by uppfödd är och där i byn i 40 år vistades förrän hon blev gift och hela denna tid ställt sig ärlig och väl.
Därtill intygade Cappelanen Hr.Erik, att han såväl som hans fader kyrkoherdeen Hr. Johann, hava henne ofta om denna handelen Eximinerat, och på intet sätt kunna pröva henne därutinna brottslig vara, hellre velat sig oskyldig känna, Födenskull, efter lag och domare regeln, erkändes och dömdes hon hustru Rågjier för samma tillmäle eller
beskyllning av denna ringa rätten fri och Mårten Nilsson i Nyåker med sin hustru och svärmoder samt Johan Eskilsson i Orrböle och andre flera, som first henne Rågjierd uti rop och rykte kommit hava bötfälldes efter -20 av Tingmåla- alle tillhopa att böta - 40 riksdaler treskiftes.


Dombok:DBN1669,2/4,§4:
Olof Ersson köpt jord omkring 1634 av Algot Svensson.

Dombok: DBN1669,1/8,§3:
Olof Eriksson i Hyngelsböle uppbud 1:a. gången någon Jord ibm. som han för 35 år sedan efter salig Algot Svensson för en post penningar i betalning bekommit har.

Dombok: DBN1669,9/8,§3:
Den Jord i Hyngelsböle som Olof Eriksson ibm. Efter salig Algot Svensson för en post penningar i betalning bekommit haver, uppbjöds 2:a. gången.

Dombok: DBN1670,7/1,§4:
Olof Eriksson i Hyngelsböle uppbud 3:e. gången någon Jord därsammastädes, som han efter salig Algot Svensson för någon skuldfordran bekommit. Märit Ersdotter införde däremot klander. (Möjligen är Märit Alguts moder, änka efter Sven Olofsson.)

DBN1675,29/3,§10:
År 1634 hölls arvskifte efter Salig Algot Svensson i Hyngelsböle, då bekom hans granne Erik Larsson efter 10 mk. eller en stång Jord i samma by i sin gälds avbetalning, nämligen för 77 daler kmt. Samma Jord har Erich Larssons son Olof Eriksson här intill brukat, och lagliga bördemännen hembudit. Och efter rätte böredman Östen Persson i Hyngelsböle sedermera med sitt givna köpabrev, Jorden till Oloff Ersson sålt haver. Fördenskull dömdes de summa - 10 marker Jord under honom Oloff Ersson att besitta, bruka och behålla, till evärdeligt oklandrad egendom, och på henne av detta dato stadfästelsebrev bekomma, helst emedan hon är fullbetald, och därutinnan inte något hinder.

DBN1677,5/3,§12:
Efterskrivna har varit tionderäknare, vilka nu uppsäga sin tjänst, och äro obligerade för de åren de tjänt hava, ingiva en viss längd uppå dem som ha befunnits otrogna med tionde levereringen och provat och dem fördöljt skola, och Läns och Tolvmän göra en specifikation på dem som tillkommande sommar antaga samma tionderäknartjänsten, vilka rättrådeligen skola räkna och pröva tionden. Dessa följande män varit tionderäknare, nämligen: Erik Eriksson i Lögdeå, Matts Pålsson i Agnäs, Olof Larsson i Aspeå, Matts Andersson i Hörnsjö, Olof Eriksson i Hyngelsböle och dess Kamrerare.

DBN1679,12/3,§9:
Olof Eriksson, tolvman i Hyngesböle har mot förbud låtit sin son Lars Olofsson av landet resa. Borgaren i Uhmeå, Östen Östensson honom avfört med sitt gods och lämnat honom där Söder i Stockholm eller däromkring. Och såsom Olof Ersson sådant icke undfalla kan, han ock som en Edsvuren bort försvara statuter och ordningar och själv dem violerat, varför och till följe av Landshövdingens, sal. Ivar Nilssons förbud av dato den 2 augusti 1644 och som på vart Ting är autoriserat, blev Olof Ersson pålagt för sin förvilja mot påbud gjorde först att böta...........och sonen Lars Olsson tages under Kungl. Majts. brev för lösdrivare. Drängen Östen Persson i Öre tagit tjänst av sin Morbroder Östen Östensson i Levar, som är borgare i Umeå, vilken borgare bemälde dräng hos sin Moder i Lefwar by håller och intet kommit ut ur socknen, som Nämnden vittnade. Rätten förbjöd ytterligare drängen av socknen resa.

DBN1682,29/3,§16:
Olof Ersson i Hyngelsböle besvärade sig över Underbyggarna i Lögeåhn, som är Löde Byamän och Moo Byamän, vilka efter gammal samsättning böra uppehålla sina laxtinor 1 1/2 dygn honom tillhanda att han må råda hela ån, sedan de sina 6 dygn haft. Varföre blev dem vid Laga Plikt till-kännagörandes förbjudet ån för dem häremot täppa och tillstängd hålla med sina Tinor, utan hålla dem sagda dygn uppe efter samma samsättning så länge den står. Och innehålla därhos med sina förfisken, efter den dom som före detta är ågången.

DBN1683,23/3,§4:
Erik Olofsson i Hyngelsböle kom för Rätten och tillkännagav att hans föräldrar nyligen genom döden avgångne och syskonen långt härifrån, så att de hemmanet icke emottaga kunna, ty begär han emottaga hemmanet på eget äventyr med egen kostnad, och icke det bebruka såsom en Landbo i oskiftat bo. RESOLUTION: I förmågo av Kungl. Resolutioner bör en av syskonen svara för hemmanet, att det icke på något sätt kommer i vanbruk, och som Erich Olofsson närmast vid handen och bekvämligast är sin salig Faders hemman i Hyngelsböhle emottaga, att svara till alla utgående Utlagor till Cronan, ty kan honom intet vägras, dock de andra syskonen i deras arvsrätt alldeles oprejudicerade.

DBN1683,23/3,§10:
I Olof Erikssons ställe i Hyngelsböle antogs till Tolvman Erik Olofsson ibm. I Johan Larssons ställe i Bredvik, Per Hansson ibm. som avlade sin Nämndemans Ed.

DBN1687,28/2,§10:
Mårten Erssons hemman i Lögdeå har bestått av en stångi Aspe, när arvskifte hölls efter honom år 1669, betaltes av hans egendom den gamla nötningen med 70 mark, som brodern Olof Ersson i Hyngelsböle emottog, jämte hemmanet och Mårtens änka måste fly från gården, som satte sig neder på den halva stången i Aspeå. Nu som båtsmans skäl fordras av Aspejorden, begärer Per Samuelsson, som tagit Mårtens änka till hustru antingen njuta en tredjedel av de 70 mark kmt, som Olof Ersson i Hyngelsböle uppburit, eller att nötningen av socknens…

Primär källa: Forskningen Kråken 2002 – 2003. Sekundär källa
(därifrån jag lånat materialet): Gun Wiklunds hemsida -
http://www.grewik.se/gunwiklund/gunwiklund.html

 

 

min Farfars ff fm mf ff:
Erik Jonsson Född 1630 i Mo Nordmaling. Död före 1696 i Mo Nordmaling.

gift första gången 1676 med:
Britta Ersdotter född? Död omkring 1676-77

Barn:
Malin Eriksdotter, född cirka 1676

gift andra gången med min Farfars ff fm mf fm:
Kerstin Samuelsdotter Född omkring 1630 i Lögdeå Nordmaling. Död omkring 1675 i Mo Nordmaling.

Barn:
Samuel Eriksson, född 1674, död 1728, se ovan.

Intressant historia nedan:
DBN1674,17/8,§4:
En änka hustru Cicilia Andersdotter ifrån Sidensjö fodrade tillgodo på sin uppfostringsson Per Persson som Erik Jonsson i Mo till båtsman lejt haver. Därtill Erik Jonsson lovade henne 10 daler kmt och båtsman 5 daler till de 5 daler kmt han förr givit henne haver, varmed änkan tillfreds var.

DBN1681,4/11,§8:
Cecilia Andersdotters fullmäktig Jonas Andersson ifrån Sidensjö socken, tilltalte Båtsman Pell Pährsson Styfs huvudvärd Erik Johansson i Mo, omresten av huvudlegan till hans gälds avbetalning uti Sidensiöö hos en och annan för vilken skuld Sissla gått i Caution. Erich Joensson tillstädes svarar, Per Eskilsson i Agnäs hava förbud på Resten till dess Gälden i Sidensiöö bevisas. Bägge beropa sig på Tingsdom som intet är vid handen. RESOLUTION: Emedan varken någon längd på skulden i Sidensiöö, ej heller Tingsdomen som parterna sig påberopa är vid handen, ty uppsättes detta ärende till nästa Ting därtill Käranden hu. Sissla skall vara förtänkt? inkomma med bevis att skulden är riktig. Jämväl svaranden inkomme med Tingsdomen och resten? till ett lagligt utslag. Och vari Erich Jonsson anbefaller ingendera nå-gon betalning följa låta innan lagligt utslag.

AGN1696,6/2,§22:
Jakob Ersson i Westerteg,Umeå socken uppgav i rätten hurusom hans syster Brita Ersdotter för 20 år sedan giftade sig med Erik Jonsson i Mo och Nordmaling socken, och strax genom döden avgick. Lämnade efter sig en dotter i vaggan, Malin vid namn den han till sig tagit och uppfött, sedan när Erik Jonsson trädde i annat gifte utfäste han i flickans möderne en silverkosa om 8½ lod och en ko, vilket möderne han intet till denna dag utbekommit, ej eller något i sitt uppföda begärandes såsom berörde dotterns förmyndare. Att emedan Erik Jonsson nyligen är bliven död och dottern 1) Sitt möderne måtte utbekomma. 2) Sitt uppföde efter lag. 3) Sitt fäderne om något överskjuter sedan all gäld är vederbörligt betald. Härtill svarade Erik Jonssons änka Kerstin Samuelsdotters broder Per Samuelsson såsom hennes ombudsman, att egendomen och gälden blev strax efter Erik Jonssons död uppskriven och antecknad, då gälden översteg egendomen till 74 daler kmt eftersom han då uppgavs, vari-bland denna dotters möderne intet lärer vara upptagit, eller ohågkommit. Vet ej eller att göra något besked däröver, har ej eller längden över egendom och gäld, utan Länsman, har en längd, och borgaren i Umeå stad Simon Simonsson den andra, som skall även klaga att vid inventeringen och värderingen på egendomen intet riktigt är tillgångit. Rätten överlade detta i anseende till sådan beskaffenhet att Erik Jonsson i Mo sterbhus att egendom inte befanns räcka till gäldens fulla avbetalning prövades för rättvist, att där änkan iche vill sig antaga att svara för all påkommande gick utan anseende om den överstiger egendomen eller ej, bör hon 1) Ett sådant inventarium över egendomen upprätta låta som hon edligen besvära kan om påfodrat varder, och det inom tre månaders förlopp. 2) Alla criditorerna genom ordentligt upprop på de saker hennes man Erik Jonsson någon handel haft sammankallas till en viss tid att uppgiva sina fodringar, samt bevisa värderingen på egendomen. 3) Var creditorerna inte kommna överens om utdelningen till betalning, då man varandra disputera om protererien fornam att i medeltid egendomen stå i kvarstad. När detta efterkommes lärer dottern Malins möderne bliva tagit i vederbörlig consideration efter dess natur och egenskap. Men på uppföde lärer intet kunna talas så långt uppåt. Bliver något över sedan all gälden är betalt äger Malin så väl sin arvslott där av i fäderne uppbära som de andra barnen.

AGN1696,6/2,§15:
Angående innestående rest för år 1695: rest 15 daler 5 öre. Går och tigger. I pant satt 2 st kor

AGN1703,9/3,§14:
Befallningsmanman Välbemälde Olof Westman lät 2:a. gången uppbjuda Erik Jonssons hemman i Mo, 7 1/2 seland som han köpt av arvingarna för 225 daler kmt. den 24 Maj 1697.

AGN1703,9/3,§38:
I saken mellan Samuel Eriksson i Mo kärande och Morbrodern Per Samuelsson svarande, angående hemmanets inlösen i Moo som tvistas om, är detta Rättens Dom: Det har Pehr Samuelsson för någon tid sedan mottaget Erik Jonssons i Mo hemman med en hop lösören som allt
var gäldbundet. Nu vill Samuel Ersson bemälda sitt Fadershemman igenlösa, påståendes att Pehr Samuelsson måtte varda pålagd igenskaffa hela Faderns bo, som han det mottagit. Så ändock inlösen av själva hemmanet Samuel Ersson intet kan vägras, likväl så vida lösörena är gångna i gälds betalning efter den 27 punkten i Förmyndare Ordningen kan Pehr Samuelsson intet påbördas dem återskaffa, utan där Samuel Ersson är så med penningar försedder, så köpe sig andra bohagssaker istället.

AGN1703,15/6,§34:
Bef.mannen Olof Westman lät tredje resan uppbjuda Erik Jonssons hemman i Mo 7 ½ seland som han köpt av Per Jonsson i Torrböle, Margareta Jonsdotter, Märit Jonsdotter i Lögdeå och Jon Ersson ( i Mo måg ?) för 225 daler kmt. Härvid intygade Länsman Bryniel Ersson att Erik Jonssons son Samuel, undfått hos honom den 4 Maj sistlidne, 159 daler kmt. till samma hemmans inlösen.

 

 

Min Farfars ff fm mf mf:
Lars Johansson Bonde och riksdagsman. Född 1654 i Bredvik Nordmaling. Död 1735-07-19 i Bredvik Nordmaling. Lars Johansson var gift 2 ggr. Hustru nr.2 hette Märgeta, ytterligare uppgifter saknas. Lars Johansson var nämndeman och bonde på 11 seland i Bredvik. Han var dessutom riksdagsman. Lars Johansson tillhörde en släkt där nämndemanssysslan hade gått i släkten i 9 generationer. DÖDSRUNA: Nämndeman Lars Johansson varit gift 2 ggr. Hade med sin 1:a. hustru 3 söner och 4 döttrar. Begravd uti mellersta valvet på manfolkssidan, efter hållen likpredikan ur Joh. 11: 4. Begravd den 27 e justem, 80 år 44 v.

Min Farfars ff fm mf mm:
Ingeborg Jonsdotter Död 1700 i Bredvik Nordmaling.

 

för mig kända Barn:
Christina Larsdotter, född 1683, död 1749, se ovan.
Ingeborg Larsdotter, född 1686, död 1748
Johan Larsson, född 1689, död 1736
Lars Larsson, född omkring 1690-
Isak Larsson, född omkring 1690-
Sven Larsson, född omkring 1692, död 1723
Margareta Larsdotter, född omkring 1692, död 1744

 

 

Min Farfars ff fm mm ff:
Olof Larsson Född 1645 i Aspeå Nordmaling. Död 1718 i Nordmaling. Fjärdingskarl 1676.

Gift med min Farfars ff fm mm fm:
Karin Nilsdotter Död 1740 i Nordmaling.

Barn:
Nils Olofsson Född 1702 i Aspeå Nordmaling. Död 1784-03-19 i Aspeå Nordmaling. Se ovan.

 

 

Min Farfars fm ff mm ff:
Per Persson Bröms Född omkring 1640 i Nordmaling.

Barn:
Per Persson Född 1669 i Agnäs Bjurholm. Död 1751 i Baggård, se ovan.
Anna född cirka 1660 i Hummelholm
Segrid född cirka 1660 i Hummelholm

 

Min Farfars fm fm fm ff
Erik Andersson Född 1660 i Mo Nordmaling. Död i Mo Nordmaling.

Gift med min Farfars fm fm fm fm:
Elisabet Eriksdotter Född 1663 i Nordmaling.

för mig kända Barn:
Anders Eriksson. Född 1682 i Mo, Nordmaling. Död 1778-08-01 i Mo, se ovan.
Catharina Eriksdotter. Född 1691 i Mo, Nordmaling. Död 1757-03-01 i Baggård, Nordmaling.
Christina Eriksdotter. Född 1701-06-22 i Mo, Nordmaling. Död 1781-03-29 i Baggård, Nordmaling.
Erik Eriksson. Född 1704-10-02 i Mo, Nordmaling.
Maria Eriksdotter. Född 1705-11-01 i Mo, Nordmaling.
Brita Eriksdotter. Född 1708-03-22 i Mo, Nordmaling. Död 1708-06-21 i Mo, Nordmaling.
Elisabet Eriksdotter. Född 1709-10-17 i Mo, Nordmaling. Död 1785 i Nybergsjö, Nordmaling.
Brita Eriksdotter. Född 1713-11-01 i Mo, Nordmaling. Död 1785-05-02 i Långed, Nordmaling

 

 

Min Farfars fm fm fm mf:
Erik Samuelsson Född omkring 1645 i Lögdeå Nordmaling. Död i Lögdeå Nordmaling.

Gift med min Farfars fm fm fm mm:
Anna Eriksdotter Född omkring 1650 i Nordmaling.

Barn:
Dordea Eriksdotter. Född 1676 i Lögdeå, Nordmaling, se ovan.
Kristina Eriksdotter. Född omkring 1680 i Lögdeå, Nordmaling
Anna Eriksdotter. Född 1682 i Lögdeå, Nordmaling Död 1 april 1757 i Lögdeå, Nordmaling
Brita Eriksdotter. Född omkring 1690 i Lögdeå, Nordmaling

 

 

Min Farfars fm fm mf ff:
Olof Olofsson Född omkring 1640 i Hyngelsböle Nordmaling. Död 1708 i Brattfors Nordmaling.

Gift med min Farfars fm fm mf fm:
Ingeborg Östensdotter Född omkring 1650 i Brattfors Nordmaling. Död 1719 i Brattfors Nordmaling.

för mig kända Barn:
Brita Olofsdotter född cirka 1670, död 1715
Elisabet Olofsdotter född cirka 1675 -
Östen Olofsson född 1678, död 1753
Jakob Olofsson Forsberg Född omkring 1680 i Brattfors Nordmaling, se ovan.

Egen notering: Enligt denna källa: http://www.genvagar.nu/show.asp?PersonId=2048 8
Jakob Forsberg Olofsson född cirka 1680 i Brattfors Nordmaling gift med Anna Boman född cirka 1680 död 1714. Troligen gifte han om sig med Anna Maria Lutzern när första hustrun hade dött? Jakob Forsberg Olofssons far: Olof Olofsson, född i Hyngsböle cirka 1650 död i Brattfors 1708-12. Gift med Ingeborg Östensdotter född i Brattfors cirka 1650 död i Brattfors 1719-12. Ingeborg Östensdotters far: Östen Zakrisson född i Hallen cirka 1625. Sen följer 5 generationer bakåt på Jakob Forsberg Olofssons antavla vilka jag inte tar med här eftersom de verkar så osäkra. Men alla 5 bönderna ska enligt ovanstående källa vara födda och döda i Hyngsböle. Olof Eriksson född cirka 1610 död cirka 1683, Erik Larsson född cirka 1574, Lars Olofsson född cirka 1540, Olof Eriksson född cirka 1510 och Erik i Hyngsböle född cirka 1470.

Olof Olofsson var en av dessa så mycket diskuterade dubbelollar i Brattfors i slutet av 1600-talet och början av 1700 talet. S. Brömsters bevisning Släkten 16 verkar OK Vi har 3 dubbel-Ollar i Brattfors. -Olof Olofsson o1650-1708? Kallad Ollof 1 hu.Ingeborg Östensdotter -Olof Olofsson 1665-1739. Kallad Olof 2. hu.Märeta Ersdotter. -Olof Olofsson Ångerman-Änger 1665-1778. Kallad Olof 3. hu.Anna Mattsdotter Denne Olof är son till Olof Ersson f.1640 ca Ängersjö.

Rolig anekdot enligt nedan:
DBN1692,25/8,§4:
Olof Olofsson i Brattfors och Per Mikaelsson ibm klagade att de utlejt en fördubblingsbåtsman Anders Persson Brant år 1689 som då utgick och på tåget och död blev och de måste svara sitt stånd. Icke dess mindre blev de krävda för en annan fördubblingsbåtsman Olof Persson Frisk som Erik Andersson i Torrböle utlejd, begärde att få njuta sin karl och befrias från Erik Anderssons krav. Erik Andersson sade sig utlejt Olof Persson Frisk, som sattes för den rotan som Olof och Per står uti och måste betala honom hele ståndet, fodrade alltså sina penningar igen af den rotan som karlen suttit. Erik Andersson står i 8:e rotan och Olof och Per i Brattfors i den 9:e rotan. Frågades vilken orsaken är till sådan oreda, att icke var Rota för sig dragit försorg för fördubblingskarlens efter upprättad Roteringsrulla av Herrar Commissiariers år 1687. Svarade att Tolvmännen det gjort som pålade fördubblingen efter gamla skatten som förr, så att 3 fördubblingskarlar tagits av en Rota, därhos gjorde de sig en ny roteringslängd samma år 1687 strax de hemkommit med Herrarnas
Roteringslängd och den helt och hållit förändrade så att de icke allena förbytte personerna i Rotarna, sättandes den som stod i den 3:e rotan i den första och den andra Rotan så bortåt, utan ock gjorde 6 i Rotan i stället för Herrarnas Rulla hade allenast 5 i Rotan, därhos söndrade de som var lagda varandra till hjälp, varigenom en stor oreda i Socknen är uppvuxen. Till bevis inlade den rulla som Tolvmän således upprättat som igenomsågs och befanns så i sanning vara skett, därför tilltalades Tolvmännen härom, som måste tillstå att de den rullan upprättade strax de hemkommit ifrån Roteringen, emedan de tyckte att de som satt på 7
seland kunde ha bättre förmögenhet att underhålla Båtsman än de som sitter på 13 eller 14 seland och togs Båtsmännen ut efter gamla skatten emedan eljest vore alltför stor ojämna i Socknen. Per Hansson i Bredvik och Per Aronsson i Öre som satt i Rätten sade sig själv utlejt en hel karl. Tolvmännen förhölls, att dem inte anstår förändra upprättade rullor och bryta Konungens förordning. Frågade vilket varit upphovet till sådant: då det svarades att Erik Eriksson i Lögdeå Nils Zakrisson i Hallen var största upphovet. Men de sade sig intet vara mera orsak därtill än de andra tolvmännen och var inte allena när det skedde, därför man frågade i synnerhet de som nu sitter i Rätten då följande sig ursäktade ingen orsak därtill varit.Nämligen Abraham Tobiasson i Gräsmyr sade sig sagt nej och ville bliva vid förordningen. Jakob Isaksson i Mo , Olof Larsson i Aspeå, Erik Johansson i Baggård Per Johansson i Torrböle var på den tiden inga Tolvmän. De andra sade att gemene man ville bli vid den gamla förordningen, så att skulden står intet hos dem allena, då dem svarades att de bort rätta gemene man och inte styrka dem att överträda Överhetens förordning genom sådana längders upprättande och eget överträdande. Då man noga översåg Roteringslängden befanns att den 8 Rotan utgjort år 1689, 3 stycken fördubblingsbåtsmän, därigenom en så
stor confusion och oreda är yppad i Socknen att ingen kan sig därifrån utreda. Icke heller Tolvmännen själv som oredan gjort och mången därigenom lider interlocuteria. Detta kan inte utredas innan en oväldig Nämnd ifrån annat Tingslag kommer att sitta sedan Saken är remonsterad Hr Guvernören, emedan allmogen skjuter skulden på Tolvmän och Tolvmännen på allmogen varit orsaken till denna oreda.

 

 

min Farfars fm fm mm mf:
Erik Samuelsson Född omkring 1645 i Lögdeå Nordmaling. Erik Samuelsson och Anna Eriksdotter är föräldrar till två av min anmödrar ovan.

Gift med min Farfars fm fm mm mm:
Anna Eriksdotter Född omkring 1650 i Nordmaling.

Barn:
Dordea Eriksdotter. Född 1676 i Lögdeå, Nordmaling, se ovan.
Kristina Eriksdotter. Född omkring 1680 i Lögdeå, Nordmaling
Anna Eriksdotter. Född 1682 i Lögdeå, Nordmaling Död 1 april 1757 i Lögdeå, Nordmaling, se ovan.
Brita Eriksdotter. Född omkring 1690 i Lögdeå, Nordmaling
Margareta Eriksdotter. Född 1 maj 1694 i Lögdeå, Nordmaling

min Farfars fm mm ff ff:
Zakris Persson Född 1610 i Edfastmark Bygdeå. Död 1687 i Edfastmark Bygdeå.

Gift med min Farfars fm mm ff fm:
Lucia Christiersdotter Född 1628 i Edfastmark Bygdeå.

för mig kända Barn:
Brita Zakrisdotter, född 1654, död 1702. Gift med Christier Håkansson född 1651-03-25 i Estersmark Nysätra. Familjen var bosatt i Estersmark.
Margareta Zakrisdotter, född 1656, död 1715. Gift med Jöns Larsson född 1662 i Estersmark Nysätra. Familjen var bosatt i Estersmark.
Isak Zakrisson, född 1659, död 1738, se ovan
Per Zakrisson Styf, född 1662, död 1690-06-10 i Göteborg.
Ingeborg Zakrisdotter, född 1665 -
Karin Zakrisdotter, född 1669 -
Lars Zakrisson, född 1674, död 1716. Blev bonde i Ultervattnet. Gift 1702 med Brita Nilsdotter född 1680 i Ultervattnet.

Min Farfars fm mm fm ff:
Anders Larsson Född i Ultervattnet Bygdeå. Död i Ultervattnet Bygdeå.

Barn:
Per Andersson Skräddare, född 1658 -
Jon Andersson, född 1664, död 1710
Ingeborg Andersdotter, född 1672, död 1728
Lars Andersson, född 1677, död 1736, se ovan

 

 

min Farfars fm mm fm mf:
Olof Andersson bonde, tolvman. Född i Pellboda Nysätra. Död 1740 i Pellboda Nysätra.

Gift med min Farfars fm mm fm mm:
Anna Andersdotter Född 1650 i Nysätra. Död 1704 i Pellboda Nysätra.

För mig kända Barn:
Kerstin Olofsdotter, född 1673, död 1739, se ovan
Anders Olofsson, född 1676 -
Margareta Olofsdotter, född 1682 -
Anna Olofsdotter, född 1683, död 1754
Karin Olofsdotter, född 1688, död 1736
Sara Olofsdotter, född 1689, död 1697
Gabriel Olofsson, född 1690, död 1770
Malin Olofsdotter, född 1692, död 1692
Malin Olofsdotter, född 1694, död 1694

 

 

Min Farfars fm mm mm ff:
Lars Olsson Född 1622 i Flarken Nysätra. Död 1698 i Bäckkroken Flarken Nysätra.
Noteringar: Per Toresson skriven för hemmanet 1613-20 Lars Persson skriven för hemmanet 1620-40, Olof Larsson skriven för hemmanet 1640-51, Lars Olsson skriven för hemmanet 1652- Lars Olofsson dog i Rogate Källa: Mossbergs Forskning Källa. Nysätra byar och gårdar 1650 - 1800 skriven av Agneta Olofsson sidan 1 Flarken 1 Nysätra

Gift med min Farfars fm mm mm fm:
Malin Olsdotter Född 1620. Död 1691.

för mig kända Barn:
Lars Larsson, född 1651, död 1722, se ovan.
Johan Larsson-Smed, född 1652, död 1726
Karin Larsdotter, född 1657 -
Per Larsson, född 1658 -
Brita Larsdotter, född 1664, död 1741
Margareta Larsdotter 1665, död 1731

 

 

Min Farfars fm mm mm mf:
Nils Nilsson Född 1635 i Brände Nysätra. Död 1686 i Brände Nysätra.

Gift med min Farfars fm mm mm mm:
Barbro Larsdotter Född 1630 i Gumboda Nysätra. Död 1700 i Gunsmark Nysätra.

För mig kända Barn:
Nils Nilsson, född 1658, död 1703
Olof Nilsson, född 1661 -
Karin Nilsdotter, född 1662, död 1729, se ovan.
Kerstin Nilsdotter, född 1667, död 1726
Malin Nilsdotter, född 1678, död 1754

Dombok 1701: Nils Nilssons barn i Brände, Nils Nilsson, dotter Kerstins make Anders Andersson i Gumboda, Karins man LarsLarsson i Flarken, dotter Malin gift 1696 med sold. Lars Pehrsson Orre, deras morbror Mårten Larsson i Gumboda, intet barn avlat med sin hustru o att vänta efter sin broder Mårten och Sara som gjort testamente till hvarandra 1678 28/10 och om sytning till deras frände 1695 17/4.

Mårten Pehrsson gift sig med Nils änka Brita Larsdotter som hade tre söner med Nils. Mårten Larssons syster Barbro dog

Dombok 1707: Nils Nilssons efterlevande i Brände, Margareta Larsdotter nuvarande man Lars Andersson, hennes son Olof Nilsson som besitter fadershemmanet i Flarken.

Dombok 1709: Hustru Malin Nilsdotter i Brände kärade till sin broder Olof Nilsson i Gunsmark om arv efter sin fader gamle Nils Nilsson efter byteslängd 1696, hennes faders hemman bortbytt till Olof Eriksson.

Källor Mossberg Nysätra s 90 MOSS CD

 

 

Min Farfars mf fm ff ff:
Erik Nilsson bonde, nämndeman. Född 1635 i Ledusjö Nordmaling. Död 1698 i Ledusjö Nordmaling. Bonde och nämndeman i Ledusjö 1669-98.

Familj med ?

Barn:
Nils Eriksson, född 1655 -
Brita Ersdotter, född 1675, död 1754

Gift 1678 i Resele med min Farfars mf fm ff fm:
Margareta Eriksdotter Född 1658 i Liden Resele. Död 1733-09-02 i Ledusjö Nordmaling. Dödsruna: Änka, född i Lådon(?) och Resilla(?) Pastorat. Varit gift i 18 år med nämdemannen i Ledusjön och med honom haft 12 barn, varav 2 söner och 3 döttrar ännu leva. Begravdes i nordöstra gravkoret på Qvinnfolkssidan d 9 sept, 75 år och 25 veckor gammal. Begravd: 1733-09-09 Nordmaling

Barn med Margareta Eriksdotter:
Per Eriksson, född 1678, död 1762, se ovan.
Märit Ersdotter, född 1683, död 1760
Anders Eriksson, född 1685, död 1755
Catarina Ersdotter, född 1687, död 1756
Källor: Persson,Lennart (http://web.telia.com/~u21106278/Index.htm Hemsidan verkar inte finnas kvar längre)

 

Min Farfars mf fm ff mf:
Göran Simonsson Född 1660 i Umeå lf. Död 1735-01-14 i Brattfors Nordmaling. Dödsruna: Begravdes efter hållen likpredikan av Psalm 51,13,14 å manfolkssidan uti mellersta gravkoret d 26 ejusdem. Har levat berömligen 74 år.

Gift 1680 med min Farfars mf fm ff mm:
Agneta Abrahamsdotter Född 1656 i Gräsmyr Nordmaling. Död 1732-12-23 i Brattfors Nordmaling. Dödsruna: Gift 1680 med Göran Simonsson och med honom haft 14 barn varav 4 döttrar leva. Begravd efter hållen lovpredikan av psalm 51.12 å manfolkssidan uti mellersta gravkoret d 14 januari 1733, 76 år och 12 veckor gammal.

för mig kända Barn:
Mareta Göransdotter. Född 1685- i Gräsmyr, Nordmaling. Död 1765-03-26 i Ledusjö, Nordmaling. Dödsorsak: slag, se ovan.
Christina Göransdotter. Född 1688 i Röbäck, Umeå landsförsamling. Död 1760-07-23 i Norrbyn, Nordmaling.
Margareta Göransdotter. Född 1694-10-13 i Gräsmyr, Nordmaling. Död 1774-01-27 i Vallen, Nordmaling.
Brita Göransdotter. Född 1695 i Gräsmyr, Nordmaling. Död 1745-06-29 i Gräsmyr, Nordmaling.

 

Min Farfars mf fm fm ff:
Zakris Eriksson Död omkring 1710 i Sörmjöle Umeå lf.

Gift med min Farfars mf fm fm fm:
Giölou Död 1733-11-11 i Sörmjöle Umeå lf. Hustrun Giölou(?) står för hemmanet och bor med en son, en sonhustru och 2 döttrar.


för mig kända Barn:
Erik Zakrisson, född 1670, död 1750, se ovan.
Johan Zakrisson, född 1682, död 1742.

 

 

Min Farfars mf fm mf ff:
Lars Olofsson bonde. Född 1622 i Flarken Nysätra. Död 1698 i Flarken Nysätra.

Gift med min Farfars mf fm mf fm:
Malin Olsdotter (Olofsdotter) Född 1620. Död 1691 i Flarken Nysätra.

för mig kända Barn:
Lars Larsson, född 1651, död 1722, se ovan
Johan Larsson-Smed, född 1652, död 1726
Karin Larsdotter, född 1657 -
Per Larsson, föff 1658 -
Brita Larsdotter, född 1664, död 1741
Mårten Larsson

Noteringar Per Toresson skriven för hemmanet 1613-20 Lars Persson skriven för hemmanet 1620-40, Olof Larsson skriven för hemmanet 1640-51, Lars Olsson skriven för hemmanet 1652- Lars Olofsson dog i Rogate Källa: Mossbergs Forskning Källa. Nysätra byar och gårdar 1650 - 1800 skriven av Agneta Olofsson sidan 1 Flarken 1 Nysätra.

 

 

 

Min Farfars mf fm mf mf:
Nils Nilsson Född 1635 i Brände Nysätra. Död 1686 i Brände Nysätra.

Gift med min Farfars fm mm mm mm:
Barbro Larsdotter Född 1630 i Gumboda Nysätra. Död 1700 i Gunsmark Nysätra.

för mig kända Barn:
Nils Nilsson, född 1658, död 1704 i Flarken. Gift med Margareta Larsdotter född 1665 i Gunsmark. Dombok 1709: Mårten Hansson i Flarken haver låtit citerat sin son Hans Mårtensson i Gunsmark för det han år 1702 utom dess samtycke bortbytt sitt hemman till Nils Nilsson och hans son Olof. Begärandens att få sin son till Flarken och instämt Olof Nilsson i Flarken som skall avstå sitt hemman i Flarken.
Olof Nilsson Dufva, född 1661 – Gift 1705 med Margareta Nilsdotter född 1680 i Flarken. Soldat no 81 Olof Nilsson-Dufva 1710, com. till Nymynde 28 maj. Död senast 1711.
Karin Nilsdotter, född 1662, död 1729, se ovan.
Kerstin Nilsdotter, född 1667, död 1726, gift med Anders Andersson född 1661 i Gumboda. Familjen var bosatt i Gumboda.
Malin Nilsdotter, född 1678, död 1754, gift 1696 med Lars Persson Orre född 1676 i Brände död 1754-11-28. Gift andra gången 1707 med Jon Jonsson Viol. Gift tredje gången 1720 med Zakris Larsson född 1661 i Gunsmark död 1726. Gift fjärde gången1728 med Hans Nilsson född 1670 i Flarken död 1756-08-26.
Källa: Nysätra byar och gårdar 1650 - 1800 skriven av Agneta Olofsson sidan 96 Nybyn 3 Nysätra.

Dombok 1701: Nils Nilssons barn i Brände, Nils Nilsson, dotter Kerstins make Anders Andersson i Gumboda, Karins man LarsLarsson i Flarken, dotter Malin gift 1696 med sold. Lars Pehrsson Orre, deras morbror Mårten Larsson i Gumboda, intet barn avlat med sin hustru o att vänta efter sin broder Mårten och Sara som gjort testamente till hvarandra 1678 28/10 och om sytning till deras frände 1695 17/4.

Mårten Pehrsson gift sig med Nils änka Brita Larsdotter som hade tre söner med Nils. Mårten Larssons syster Barbro dog

Dombok 1707: Nils Nilssons efterlevande i Brände, Margareta Larsdotter nuvarande man Lars Andersson, hennes son Olof Nilsson som besitter fadershemmanet i Flarken.

Dombok 1709: Hustru Malin Nilsdotter i Brände kärade till sin broder Olof Nilsson i Gunsmark om arv efter sin fader gamle Nils Nilsson efter byteslängd 1696, hennes faders hemman bortbytt till Olof Eriksson.

Källor Mossberg Nysätra s 90 MOSS CD

 

 

Min Farfars mf mm fm ff:
Hans Henriksson Född 1668 i Umeå lf. Död 1743-03-06 i Umeå lf.

Gift med min Farfars mf mm fm fm:
Magdalena Född omkring 1680 i Umeå lf. Död 1722 i Umeå lf.

Barn:
Olof Hansson Född 1721 i Ansmark Umeå lf. Död 1798-03-15 i Ansmark Umeå lf, se ovan.

 

 

Min Farfars mm ff mf mf:
Jakob Nilsson Född i Hössjö Umeå lf. Död i Hössjö Umeå lf. bonde från 1671-1694 i Hössjö

Gift med min Farfars mm ff mf mm:
Karin Persdotter Död 1734 i Hössjö Umeå lf

Barn:
Malin Jakobsdotter Född 1692 i Hössjö Umeå lf. Död 1771-09-10 i Hössjö Umeå lf. Se ovan.

 

 

 

Min Farfars mm ff mm ff:
Östen Olofsson Född 1674 i Röbäck Umeå lf. Död 1719 i Röbäck Umeå lf. Bonde och länsman i Röbäck. Hemmanet i Röbäck öde från 1697, upptogs av länsman Östen Olofsson, som 1719 dräptes av Ryssen

Gift med min Farfars mm ff mm fm:
Brita Eriksdotter Född 1676 i Umeå lf. Död 1742 i Stöcksjö Umeå lf.

för mig kända Barn:
Samuel Östensson
Olof Östensson, född enligt åldersuppgift 1701-, död 1772-04-11, se ovan.
Anders Östensson, född 1703-
Erik Östensson Fogde Lång, född 1706-1783 Korsnäs. Han var soldat. Gift 1731-10-17 med Malin Hansdotter född i Röbäck, död 1783 i Korsnäs. Från anbytarforum http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/20411.html: De flyttade 1772 till Malax i Österbotten. Sonen Erik Tegenfeldt omkom hösten 1774 på hemresa därifrån (hans hustru återvänder senare till Hörne). Erik och Malin flyttade sedan till Korsnäs, där de dog dagarna efter varandra 1783. Båda torde ha varit 10 år äldre än vad som anges i hfl i Umeå. Med till Österbotten flyttade yngsta sonen Jonas, han blev skräddare under namnet Rön(n)qvist. Ättlingarna i Umeå var barn till sonen Hans och dottern Catharina. Hans var först vaktdräng och sedan, som sin bror, skräddare Rönqvist. Bosatt i Röbäck och gift två ggr. 1 med Maria Olofsdotter från Röbäck, 2 med Sara Sophia Grönbäck. Den andra med barn i Umeå var Catharina, f 1733 g c 1755 med Lars Eriksson i Häggnäs. Jonas Rönqvist var en av många Ume-bor som hamnade i den nya staden Kaskö. Han återfinns där som handelsman och fiskare. Att det är "rätt" Rönqvist visas av att brorsonen Olof Reinhold (son till skräddaren Hans Rönqvist i Umeå) bor hos Jonas och hans hustru Ulrika Thölberg. Jonas dör enligt förhörslängden 1801. Ulrica och troligen Olof Reinhold flyttar till Vasa året efter. Olof Reinhold Rönqvist flyttade enl hfl till Österbotten ca 1794. Finns i kommunionbok för Kaskö kvar tillsammans med Ulrika Thölberg 1805-06. De förefaller då bo hos de tidigare Umeåborna Jonathan och Anders Melander.

 

 

Min Farfars mm ff mm mf:
Per Olofsson Född i Umeå lf. Död i Stöcksjö Umeå lf. Omnämnd i dotterns dödsruna.

Gift med min Farfars mm ff mm mm:
Sara Larsdotter Född i Umeå lf. Död 1733 i Stöcksjö Umeå lf. (begravd 1733-11-04) i Stöcksjö, Umeå lf

Barn:
Sara Persdotter, född enligt åldersuppgift 1696-06-22, död 1761-12-07, se ovan.

 

 

Min Farfars mm fm mm ff:
Nils Olofsson soldat. Född omkring 1670 i Stärkesmark Umeå lf. Död 1732 i Stärkesmark Umeå lf. Blev ca 62 år.

Gift med min Farfars mm fm mm fm:
Magdalena Mikaelsdotter Född omkring 1675 i Stärkesmark Umeå lf. Död 1709 i Umeå lf. Blev ca 34 år.

Barn:
Olof Nilsson, född 1699, död 1782-02-02. Noteringar: Soldat Mannercrantz 1711-1716, se ovan.

 

 

Min Farfars mm mf mm ff:
Anders Andersson Född omkring 1665 i Mo Nordmaling.

Gift med min Farfars mm mf mm fm:
Catarina Eriksdotter Född 1662 i Lögdeå Nordmaling. Död 1715 i Lögdeå Nordmaling.

AGN1731,22/2,§7:
Änkan hustru Kierstin Larsdotter ifrån Lögdeå, begär att hennes 1728 med döden avgångne Mans Samuel Erichsons systerson, Per Andersson på Hummelholm, som nu intet tillstädes eller instämd är, må förordnas till målsman, för hennes andra barn Erich Samuelson. Härpå RESOLVERADES att om Per Andersson intet laga förfall haver, så bör han detta målsägarens (vilja) antaga och med sin bemälda pupils både lösa och fasta egendom troligen umgås, men väl på hans uppfödsel noga anseende hava, likmätigt Förmyndare Ordningen av den 17 Mars 1669 § 22 och 30. Källor 1) Kråken. Johansson, Sven-Erik

Barn:
Per Andersson Född 1702-01-19 i Mo Nordmaling. Död 1788-03-12 i Hummelholm Nordmaling, se ovan.

 

 

Min Farfars mm mf mm mf:
Erik Eriksson Född 1665 i Hummelholm Nordmaling. Död 1754-06-10 i Hummelholm Nordmaling. DÖDSRUNA: Änkling Eric Ersson från Hummelholm, varit gift med framlidna Brita Johansdotter uti vid pass 40 år och under den tiden haft 7 barn, 5 söner och 2 döttrar och varit änkling i 7 år. Levat stilla och christligen och sedan omkring 2 år sängliggande och slutligen blind. Dödde mätt av ålder och begravd den 23 juni. 88 år 33 v.

Gift med min Farfars mm mf mm mm:
Brita Johansdotter Född 1661 i Nordmaling. Död 1747-01-24 i Hummelholm Nordmaling. DÖDSRUNA: Hustru Brita Johansdotter från Hummelholm, gift med Eric Ersson med vilken hon aflat 7 barn på (36) år. Begravd på kyrkiogården den 1 Februari sedan hon levat 86 år.
Källor: Kråken. Johansson, Sven-Erik
UNDERSÖKA: Enligt ovanstående DR skulle de ha gift sig 1707. Han var då 42 år och hustrun 46 år. Enligt DR skulle de sedan ha haft 7 barn. Detta är orimligt. Dessutom skulle då Erik Ersson ha varit gift ytterligare en gång tidigare när dottern Anna föddes 1691. Erik Eriksson blev bonde på Hummelholm 6 år 1691, vanligtvis var man då gift för det behövdes både man och hustru för att det hela skulle fungera som bonde. Gissningsvis gifte de sig cirka 1690 och skulle å ha varit gifta i cirka 64 år. Detta långa äktenskap har då prästen helt missat om det nu är så.

Barn:
Anna Ersdotter Född 1691-06-04 i Hummelholm Nordmaling. Död 1756-11-28 i Hummelholm Nordmaling, se ovan.

 

 

Min Farfars mm mm ff ff:
Mats Andersson Född omkring 1650 i Lögdeå Nordmaling. Död 1695 i Lögdeå Nordmaling.

Gift med min Farfars mm mm ff fm:
Märit Jonsdotter Född omkring 1650 i Nordmaling. Död 1721 i Lögdeå Nordmaling.

Barn:
Anders Mattsson Född 1685 i Lögdeå Nordmaling. Död 1740-01-12 i Lögdeå Nordmaling, se ovan.


AGN1695,25/11,§25:
Besitter 8 seland.Vådeld.begär brandstod

AGN1706,18/2,§12:
Uti saken mellan hustru Märit Jonsdotter i Lögdeå kärande och Per Samuelsson i Aspeå svarande angående en pantsatt stång jord i Lögdeå ängen och dess inlösen som tvistar om är detta rättens dom.Det har hustru Märits svärfar Anders Håkansson i Lögdeå den 2 maj 1704 pantat till Per Samuelsson i Aspeå…

AGN1707,18/3,§31:
Tvist mellan Lögdeåbönderna varvid näms Anders Mattssons moder Märit Jonsdotter

AGN1695,17/6,§25:
Hustru Märeta Jonsdotter i Lögdeå. Besitter 8 seland jord, vådeld.

AGN1696,6/2,§15:
Angående innestående rest för år 1695: Hustru Märit i Lögdeå rest 11
daler 28 öre. Tillstod skuld genom granne, i pant satt 1 ko och 1 st
får.

AGN1697,20/3,§49:
Över 1696 års Rest ransakades efter Bef.mans ingångna Restlängd i Nordmalings socken, nämligen bl.a: hustru Märit Lögdeå 7 daler 23 öre 11 penningar

AGN1698,22/2,§9:
Hustru Kierstin Forsman ifrån Uhmeå lät Protokollera att hennes man har till fordra hos Erik Samuelsson i Lögeå 17 daler 8 öre kmt. för pantsatta Sädeskorn, och förmenar komma till sin betalning av hans efterlåtenskap framför annan gäld. Pehr Samuelsson i Asped , hustru Kierstin i Mo, Märit Olofsdotter, hustru Margrita i Lögdeå, hustru Märits barn i Ledusiö angav sig ha sin arv efter föräldrarna innestående hos Erich Samuelsson, begärandes att den intet måtte varda bortryckt i annan hans gäld. RESOLUTION: Där Erich Samuelsson för gäld bunden är att egendomen intet räcker till gäldens betalning, briste slikt av Mark som av Mark efter det 22 Capitlet Ärvda Balken ll. där icke någon Kreditor kan visa någon särdeles förmån. Arv har intet vidare någon förmån än det som arv är. Finnes kvar i behåll oförändrat såsom fasta ägor, av vilken Ränta dock måste betalas

AGN1703,15/6,§34:
Bef.mannen Olof Westman lät tredje resan uppbjuda Erik Jonssons hemman i Mo 7 ½ seland som han köpt av Per Jonsson i Torrböle, Margareta Jonsdotter, Märit Jonsdotter i Lögdeå och Jon Ersson i Mo för 225 daler kmt. Härvid intygade Länsman Bryniel Ersson att Erik Jonssons son Samuel, undfått hos honom den 4 Maj sistlidne, 159 daler kmt. till samma hemmans inlösen

AGN1706,19/2,§12:
I saken mellan hustru Margareta Jonsdotter i Lögdeå kärande och Per Samuelsson i Aspeå svarande, angående en pantsatt stång Jord i Lögdå ängen och dess inlösen som tvistas om, är detta Rättens Dom: Det har hustru Märits Svärfader, Anders Håkansson i Lögde den 2 Maj 1704 pantsatt till Pehr Samuelsson i Aspå en stång Jord i Lögdå äng emot länte penningar 21 daler kmt. Som Pehr Samuelsson allt härintill nyttjat och intet mera skattat hustru Märit till hjälp än ett seland, där likväl hon efter sina två stänger hon haft i behåll årligen skattat 7 1/2 seland, därhos Pehr Samuelsson efter sin ena Stång så mycket Äng nyttjat att han årligen fått så mycket Hö efter sin treding som hon efter tvådelarna. Begärandes vara förhulpen att få sin äng igen, den hon intet mäktar igenlösa utan förr måste i alla dagar lida en sådan oförrätt. Så ehuruväl Pehr Samuelsson ville invända att de andra hustru Märits grannar i Lögdå böra svara henne för sådan brist och hustru Märit bör inlösa Panten som han i alla år skattat. Likväl, medan skatten som Pehr Samuelsson sig påtaget för denna Pantsatta slått varit alltför ringa emot välfärden, ty prövar Rätten nyttan av Panten för lägesen ha betalt Pantskillingen och Änget utan lösen bör hemfalla tillbaka under hustru Märits hemman igen efter Kungl. Jordeplakatet av år 1677.

AGN1706,19/2,§13:
I saken mellan hustru Märit Jonsdotter i Lögdeå kärande och Olof Eriksson i Lögdeå jämte de flera grannarna i Byn svarande, angående Bymålet i Åker och Äng som tvistas om, är detta Rättens Dom: Det klagar hustru Märit att hon intet njuter fullt Bymål i Åkern mot sina grannar efter skatten, utan var de måla sig en Stång Jord efter 5 1/2 seland, måla de henne en Stång efter 8 ¼ seland Begärandes varda förhulpen att slippa den skatten som över är eller njuta fullt mål. Vartill de andra grannarna svara att hustru Märit däremot haft så mycket mera i Äng, nämligen 3 Stänger där hon allena bort ha en Stång och således varit av ålder. Men hustru Märit påstår njuta efter skatten, så i Åker som i Äng. Vilket Rätten taget i överläggande och emedan Tomt bör brytas efter Skatten att utvisa Åker-målet och Åker äger Äng till (svin?). Ty som Lögdå Byamän efter skedd skillnad mellan Aspå och Lögdå ändå kommer att göra en ny jämföring i Bymålet, så dömer Rätten samma jämföring bör ske efter Jordboks skatten överallt så i Åker som i Äng och all åverkan ske efter Skatten i förmågo av det 4 och 6:e. Capitlet i Byggninga balken ll. samt den 2:a. Punkten i Kungl. Husesyns Ordningen av år 1681.

AGN1707,18/3,§31:
Lars Eriksson i Lögdeå, Olof Eriksson, Johan Jonsson, Per Eriksson ibm. - Anders Mattsson i Lögdeå i stället för sin Moder hustru Märit Jonsdotter och Mårten Asmundsson i Lögdeå, angående inrättade Bymål i Lögdeå. ( Klagomål över synen 1706 )
Källor: Kråken. Johansson, Sven-Erik

 

 

Min Farfars mm mm ff mf:
Erik Samuelsson Född omkring 1645 i Lögdeå Nordmaling. Erik Samuelsson och Anna Eriksdotter är föräldrar till två av min anmödrar ovan.

Gift med min Farfars fm fm mm mm:
Anna Eriksdotter Född omkring 1650 i Nordmaling.

Barn:
Dordea Eriksdotter. Född 1676 i Lögdeå, Nordmaling, se ovan.
Kristina Eriksdotter. Född omkring 1680 i Lögdeå, Nordmaling
Anna Eriksdotter. Född 1682 i Lögdeå, Nordmaling Död 1 april 1757 i Lögdeå, Nordmaling, se ovan.
Brita Eriksdotter. Född omkring 1690 i Lögdeå, Nordmaling
Margareta Eriksdotter. Född 1 maj 1694 i Lögdeå, Nordmaling

 

 

Min Farfars mm mm fm ff:
Jakob Isaksson Född omkring 1640 i Mo Nordmaling.

Gift medmin Farfars mm mm fm fm:
Brita Eriksdotter Född omkring 1640 i Nordmaling.

Barn:
Olof Jakobsson, född 1661, död 1705-03-05 i Lögdeå.

UNDERSÖK:
TS har Jakob Asmundsson i Lögdeå som fader, men detta är mycket tveksamt enär åldern ej verkar stämma. Jag tror att han kommer från Mo och att han gifter sig med Cristina Larsdotter efter att han, om han är ifrån Mo, är den som 1688 har fått nej av Nils Zakrissons dotter i Mullsjö/Hallen.Det stämmer då in på ålder och sammanhang.

Se nedan:

DBN1688,2/11,§11:
Olof Jacobsson i Moo beklagade sig över att han friat till Nils Zachrissons dotter i Hallen, fått hennes och föräldrarnas löften på äktenskap, tagit gåvor nämligen 3 Rdr. och en Ring, men de sig sedan ändrat och upptaget en annan friare. Nils Zackrisson kunde intet neka att han icke lovat honom sin dotter, men på det villkoret att han genast skulle stiga in i gården och tjäna. Herman Mårtensson i Torrböle som varit Olof Jacobssons ombudsman, vittnade att föräldrarna gav gott svar utan sådant villkor. Olof Jacobsson sade att han intet har att skylla pigan.

RESOLUTION: Innan något i saken slutas kan, bör pigan jämte Föräldrarna komma tillstädes och uppvisa av vad skäl de sin loven söka att rygga. Dessinnan ej heller något äktenskap mellan pigan och den andre lär tillstädjas.

AGN1693,27/3,§17:
Uppsyningsmän i Nordmalings socken Olof Jakobsson i Lögdeå, Olof Sjulsson i Hyngelsböle, Olof Jakobsson i Brattfors, Mårten Eriksson i Bredvik

AGN1704,22/2,§16:
Johan Jonsson i Lögdeå tilltalade sin förmyndare Nils Nilsson i Bredvik, 1/ Om hemmanet i Lögde som består av 17 seland och Styvfadern Olof Jacobsson sig ifrån säger, att Nils Nilsson med sina samarva är rådande till halva hemmanet må också det halvparten övertaga, efter han intet förmår mer än sin egen halvpart förestå. 2/ Att Nils Nilsson måtte fylla honom vad Modern och Styvmodern förfarit av hans och systerns arv, som stiger till 115 dr. kmt. varpå, sedan Nils Nilsson svarat, Resolverades att: 1/. Som hemmanet så stort är att tvenne där kan vara fullsuttna, så må Erik Johanssons ( Erich Johansson ) barn och arvingar draga försorg för sin halvpart och Jonas Johanssons barn för den andra halvparten. 2/. Efter Modern ärver den ena dottern som är bliven död, till halvparten i löst och fast emot sina syskon, och utesluter halvsyskonen, så kan Johan Johansson och systern varda av den delen fullbetalade för sitt fäderne utan förmyndarnas ansvar, som därigenom göres fri och lös för vidare tilltal angående detta sitt förmyndarskap för Johan Jonsson, och alla bevisliga (omkastningar) som förmyndaren gjort böra honom vedergällas och betalas av egendomen.

AGN1701,23/2,§18:
Olof Jacobsson i Lögde , Lars Eriksson ibm. och Olof Larsson i Aspe sade sig skatta ett änge vid namn Stillen, som hört under Rönnholms By för 4 1/2 seland, begärandes att Rönnholms Byamän måtte varda pålagda detta änge återlösa, det Rönnholms Byamän intet ville göra, ej heller kunde Rätten dem sådant pålägga. Men om intressenterna i bemälda änge ifrån Lögde och Aspe skulle enhälligt vilja utan lösen cidera detta änge under sin gamla Bolby Rönnholm, kunna Rönnholms Byamän det intet vägra emottaga, efter samma änge står dem påfört i Båtsmansindelningen, och de många uppdelningarna av samma skatt i Jordeboken därigenom kunde indragas.
Källa: Släktforskningen Kråken 2002 - 2003 ( 33449 )

Isak Jakobsson, född 1665, död 1754, se ovan.
Margareta Jakobsdotter född cirka 1680 -
Jakob Jakobsson född cirka 1680 -
Catarina Jakobsdotter född cirka 1680 -
Magdalena Jakobsdotter, född 1686, död 1770. DÖDSRUNA: Malin haft med Mikael 8 barn. Sedan mannen dog haft sitt tillhåll hos sonen Jacob och vid tillfällen varit jordemor, bland de bättre i socknen. Levnaden har varit stilla och fridsam, dog avålderdom. Begravd den 22/4 under likpred. ur Gen. 47. 83 år 33 v 4 d
Källa: Släktforskningen Kråken 2002 - 2003 ( 3617 )


Min Farfars mm mm fm mf:
Erik Nilsson bonde, nämndeman. Född 1635 i Ledusjö Nordmaling. Död 1698 i Ledusjö Nordmaling. Bonde och nämndeman i Ledusjö 1669-98.

Familj med ?

Barn:
Nils Eriksson, född 1655 -
Brita Ersdotter, född 1675, död 1754

Gift 1678 i Resele med min Farfars mf fm ff fm:
Margareta Eriksdotter Född 1658-02 i Liden Resele. Död 1733-09-02 i Ledusjö Nordmaling. Dödsruna: Änka, född i Lådon(?) och Resilla(?) Pastorat. Varit gift i 18 år med nämdemannen i Ledusjön och med honom haft 12 barn, varav 2 söner och 3 döttrar ännu leva. Begravdes i nordöstra gravkoret på Qvinnfolkssidan d 9 sept, 75 år och 25 veckor gammal. Begravd: 1733-09-09 Nordmaling

för mig kända Barn med Margareta Eriksdotter:
Per Eriksson, född 1678, död 1762, se ovan.
Märit Ersdotter, född 1683, död 1760, se ovan.
Anders Eriksson, född 1685-04, död 1755-02-07 i Ledusjö. Bonde i Ava 1711-1719. Bonde i Ledusjö 1720-55.
Catarina Ersdotter, född 1687, död 1756-05-05 i Djupsjö.
Källor: Persson,Lennart (http://web.telia.com/~u21106278/Index.htm Hemsidan verkar inte finnas kvar längre)

 

 

Min Farfars mm mm mf ff:
Olof Eriksson Född 1640 i Ängersjö Nordmaling. Död före 1704 i Ängersjö Nordmaling. Förekommer 1658 i Ängersjö, Nordmaling. Förekommer mellan 1670 och 1697 i Ängersjö, Nordmaling. 13 seland.


DB 1658 24/3 §1:
Avlat barn med Margareta Ersdotter barnfödd i Umeå stad, barnet dog, ville ej äkta henne, 40 m mark. OE i Ängersjö och Margieth Eriksdr barnfödd i Umeå stadh bekänna sig lägersmål haft hafwa o tillsammans barn aflat, hwilket blef strax dödt, och henne intet til ächta hafwa, ej heller henne ächtenskap låfwat. Plichta 40 mk och 20 mk.

Gift med min Farfars mm mm mf fm:
Sigrid Svensdotter Född omkring 1640 i Sörbyn Nordmaling. Död 1715. Möjligen dotter till Sven Persson i Sörbyn.

Barn:
Olof Olofsson Ängerman Född 1685-08-04 i Ängersjö Nordmaling. Död 1778-12-14 i Brattfors Nordmaling, se ovan.

 

 

Min Farfars mm mm mf mf:
Mats Pålsson Född omkring 1650 i Nordmaling. Död 1686-06-02 i Nordmaling. Dömd till döden för dråp 1686-06-02. Bonde i Agnäs. Gift med Mats Matssons änka? Förekommer mellan 1678 och 1686 i Agnäs, Nordmaling. 8 seland. 9 personer mantalsskrivna 1679 (Pål Pålsson ej särskilt redovisad som bonde). Förväxlas ej med MP d.ä. i Agnäs, som var farbror.


DB 1678: Sakfälld för tvenne okvädingsord mot Johan Eskilsson i Orrböle. DB 1681: MP klagar över det intrång han tillfogats av sin broder på samma hemman.
DB 1682: En fordran till Jon Larsson i Rönnholm.
DB 1686: Dömd för dråp på sin granne Hindrik Mårtensson att mista livet. (Ref Vb 1964).

Hindrik Mårtenssons far hette Mårten Henriksson 1625-1697, hans mor hette Beata Pålsdotter 1625-1678. Hindrik föddes 1655 i Agnäs Bjurholm och han mördades 1686 i Agnäs. Noteringar: Dödad Knivmördad, se Västerbotten 1964. Övertog hemmaneti Agnäs.
Källor: Utdrag ur Thors Bylunds släktdatabas "Angur". Tyko Lundkvist
TLÖ sid 214, 218-219 och 223. Leif Boströms mors antavla, nr 473.

Brita Mårtensdotters andre make, Matts Pålsson, råkade illa ut enligt Tyko Lundkvist. Pål Pålssons son Matts Pålsson gifte sig med Matts Mattsons änka, en dotter till Mårten Nilsson i Nyåker. Som styvbarn hade hon medfört Per Mattsson och Lars Mattsson. I äktenskapet föddes Anna Mattsdotter 1680. Så hände olyckan. Byborna hade samlats en söndagsafton hos Pål Pålssons, sedan de varit på bönen hos Olof Mattssons. De språkade om svedjefällande och sådant som behövde planeras inför våren denna ödesdigra dag den 21 mars 1686. Så köpte de för 9 öre brännvin av värdinnan, vilket de söp i sig och började ordkasta om en båt, som grannen Hindrik Mårtensson olovligen lånat och rott över ån med. Hindrik tilltalar Matts´ styvson Lars hårt, att om han inte vaktade korna så att de höll sig borta från hans slåtter, så skulle han piska honom. Och så fortsatta de att träta om getningen och Hindrik försöker slå Matts över bordet med knytnäven mot huvudet och axeln. Så stiger de båda ut på golvet och när Hindrik ropar: "Du hund kom hit", så går Matts mot honom och tänker märka honom litet. Hindrik tar emellertid Matts i håret och då tar Matts fram täljkniven och skär honom flera sår, som tog värre än han tänkt i bröstet, kinderna och ena axeln. Hindrik föll ihop och låg till sängs 8 dagar, tills han den 28 mars avled. Matts besökte Hindrik på dödsbädden och sökte förlikning. På tinget bad han om nåd att få njuta livet för sin hustrus och barns skull. Han ville gärna förlika sig med Hindriks änka, ty Hindrik och Matts var ju syskonbarn, Hindriks mor Beata och Mats far Pål var syskon. Olof Mattsson, också han kusin, vittnar att alla byborna varit samlade hos honom för att hålla bön mässotiden, eftersom de inte kunde komma till kyrkan för den svåra och långa vägens skull, 7 gamla mil utur fjället. Det framkom att Matts också misstänkt Hindrik att ha förgjort hans boskap. Hindrik sades ha varit nog benägen att slåss, snarstucken och stormodig. Häradsrätten dömde Matts Pålsson till döden för dråp i oträngt mål och utan rätta livsnöd, varandes därhos å färska gärning tagen. Hovrätten fick sedan ärendet, men dess utslag är okänt. Matts försvinner från Agnäs, troligen avrättad eller möjligen benådad till livstids fästningsarbete. Eftersom hans hustru gifter om sig längre fram, vet vi att Matts Pålssons liv förvisso var ändat, (DB 1686 2/6 fol 545). Brita Mårtensdotters andre son med Matts Mattsson, dvs Lars Mattsson (bror till Per Mattsson; ID 346) råkade även han illa ut enligt Tyko Lundkvist. Kyrkoherde Petrus Arctædius var ännu vid god vigör och anmälde tätt och ofta förseelser till rättslig näpst. Det var inte bara lösdriveri han inte tålde utan även oskickeligt leverne och fylleri, åtminstone på söndagarna samt i eget intresse även bristande kvicktionde. Han klagade 1694 över superi på kyrkvallen under helgdagar och angav drängen Lars Mattsson, som var avlidne Matts Mattsson son i Agnäs, den faderlöse stackaren, som före de vådliga knivhuggen 1686 (ovan) fick bannor av Hindrik Mårtensson för getningen. Nu var han i tjänst i Orrböle och hade första söndagen efter jul kommit drucken till kyrkan, där han under predikan kastade upp i kyrkbänken. Han erkände att han supit något brännvin i Levar, där han varit på gästabud. Ena vittnet sa att det bara var vatten, som kommit upp. Men det luktade "start brännwijn" sa Elias Isaksson från Järnås. Lars dömdes att sitta 14 dagar i kistan (arresten) och stå kyrkoplikt, eftersom han inte hade något att böta med (DB 1694 26/2 §3). Lars Mattson synes ha bott 1695-97 i Hummelholm och haft hemman där men blivit båtsman och därmed försvinner han från våra längder. Brita Mårtensdotter var, enligt Leif Boström, gift fyra gånger. Mats Pålsson. Född omkring 1650. Dömd till döden för dråp 1686-06-02. Bonde i Agnäs. Gift med Mats Matssons änka? Förekommer mellan 1678 och 1686 i Agnäs, Nordmaling. 8 seland. 9 personer mantalsskrivna 1679 (Pål Pålsson ej särskilt redovisad som bonde). Förväxlas ej med MP d.ä. i Agnäs, som var farbror. DB 1678: Sakfälld för tvenne okvädingsord mot Johan Eskilsson i Orrböle. DB 1681: MP klagar över det intrång han tillfogats av sin broder på samma hemman. DB 1682: En fordran till Jon Larsson i Rönnholm. DB 1686: Dömd för dråp på sin granne Hindrik Mårtensson att mista livet. (Ref Vb 1964).

Barn:
Anna Matsdotter Född 1680 i Argnäs Nordmaling. Död 1763-09-19 i Brattfors Nordmaling, se ovan.

 

Min Farfars mm mm mm mf:
Per Larsson Postbonde. Född 1639 i Nordmaling. Död 1731-09-09 i Långed Nordmaling. DÖDSRUNA: Postbonden Per Larsson från Långedh som första gången varit gift med avlidna hustrun Anna Larsdotter och med henne haft 2 söner. 2:a gången gift med pigan Kerstin Jacobsdotter och med henne haft 3 söner och 3 döttrar Begravd mellersta hvalvet på manfolkssidan den 19/9 efter hållen likpredikan från Phil. 1:21. Har levat 92 år.

Gift första gången 1678 med Anna Mikaelsedotter från Örsbäck född 1640, död omkring 1695.

Gift andra gången omkring 1695 med min Farfars mm mm mm mm:
Christina Jakobsdotter Född 1663 i Långed Nordmaling. Död 1741-08-02 i Långed Nordmaling. DÖDSRUNA: Änkan Kerstin Jakobsdotter ifrån Långed haft med sin man Per Larsson 3 söner och 4 döttrar. Begraft med hållen likpredikan den 9 Aug. Levat 78 år

Barn i första giftet:
Lars Persson. Född omkring 1680 i Långed, Nordmaling
Sigrid Persdotter. Född 1685 i Långed, Nordmaling
Per Persson. Född 1687 i Långed, Nordmaling

Barn i andra giftet:
Christina Jakobsdotter. Född 1663 i Långed, Nordmaling Död 1741-08-02 i Långed, Nordmaling
Jakob Persson. Född omkring 1695 i Långed, Nordmaling
Brita Persdotter. Båtsmanshustru. Född 1698 i Långed, Nordmaling Död 1745-08-20 i Håknäs, Nordmaling, se ovan.
Olof Persson. Född 1702-04-27 i Långed, Nordmaling
Erik Persson. Född 1704-02-13 i Långed, Nordmaling
Christina Persdotter. Född 1707-07-06 i Långed, Nordmaling Död 1707-08-06 i Långed, Nordmaling
Catharina Persdotter. Född 1708-09-12 i Långed, Nordmaling.

 

 

 

Generation 10

 

Min Farfars ff ff mf ff f:
Anders Mickelsson Född i Röbäck Umeå lf.
Far: Mickel Gullesson Född: 1601 Röbäck, Umeå lfs Nämnd 1640-1650 i Röbäck, Umeå lfs. Nämnd 1654-1671 i Röbäck, Umeå lfs. Ej nämnd av Johan Bure.
Källor: Boström, Leif (http://familjenbostrom.se/genealogi/)

Barn:
Mickel Andersson Född i Röbäck Umeå lf. Se ovan.

 

 

Min Farfars ff fm ff ff f:
Erik Larsson bonde, nämndeman. Född omkring 1574 i Hyngelsböle Nordmaling. Död omkring 1645 i Hyngelsböle Nordmaling.

Familj med?

kända Barn:
Lars Eriksson, född 1607 -
Olof Eriksson, född Född omkring 1610 i Hyngelsböle Nordmaling. Död 1683 i Hyngelsböle Nordmaling, se ovan.
Mårten Eriksson, född 1610, död 1669
Märit Eriksdotter, född 1610 -

Någon gång ca 1606 gifter sig Erik 32 år. Även Erik gifter sig med en för oss okänd dam. Kvinnor hade inte så stort värde på den här tiden och var omyndigförklarade. Ändast om en kvinna blev änka blev hon myndig, men gifte hon om sig blev hon omyndigförklarad igen. Kanske det är anledninegn att kvinnors namn inte skrevs in i kyrkoböckerna. Kvinnor fick inte sjunga i kyrkkören i kyrkan. Man använde istället unga pojkar som inte kommit in i puberteten som sopraner. 1607 omnämns Erik 33 år som bonde i Hyngelsböle. Förmodligen har han då tagit över sin fars gård. Om det var pga av ålderdom eller dödsfall vet man inte. År 1611 betalar Erich Larsson 3 daler i Tremarkhjälp och 2 daler i skjutsfärd.. Skjutsfärd innebar att skjutsa Hans Excellens Greffwe Gustav Gustavsson vart han ville åka, när han så behagade. Erich var även en god granne. När hans närmaste granne Håkan Siulsson hamnade i “nöd” 1611, köpte han av Håkan 10 marker jord, men lät Håkan bruka den. Före 1665 förekom lokala mått i olika landsdelar och samma måttbenämning kunde ha olika innebörd. Därför är det svårt att veta hur mycket mark Erich egentligen köpte av Håkan. Inte förrän 1665 beslutade man om ett enhetligt måttsystem. 1618 hamnade grannen Håkan Siulsson i klammeri med rättvisan och döms för hor att mista livet. Straffet var dödsstraff och tingsrätterna dömde också dödsstraff men nästan alltid omvandlade hovrätten straffet till böter. Generellt var bötesbeloppet 80 daler för den gifta och 40 daler för den ogifta. Detta var mycket höga böter som inte alltid kunde betalas. Då omvandlades straffet till kroppsstraff. För kvinnan vanligen spöstraff men för mannen i regel gatlopp. Sex gatlopp motsvarade då 80 daler.( Innebörden av ett gatlopp var att den dömde tvingades springa mellan rader av ett stort antal män som slog med käppar. Ett gatlopp räknades så att man måste springa fram och tillbaka. Det var inte självklart att en människa skulle överleva. Slog man inte hårt nog fick man själv som straff springa gatlopp) Håkan Siulsson ägde mark så han sålde ytterligare 10 marker jord till Erich efter sin dom 1618 så han kunde betala sina böter. Pigan på gården som han hade ihop det med blev dömd till kyrk tjänst. Håkan Siulsson var en återfallsförbrytare och blev dömd för hor ytterligare tre gånger. Han dömdes till döden tre gånger till. Men som en katt som har nio liv överlevde han dödsstraffen och fick dödsstraffen omvandlade till böter. Han fick böta sammanlagt 280 mark Erich Larsson med familj, livnärde sig som bonde och år 1620 står följande i boskapslängden om honom: Erik Larsson har 1 häst, 1 stod, 8 kor, 4+2 får, 1 bock,2+2 getter 1 svin. Erich kom nog från en ganska välbeställd familj. Han hade det gott ställt med så mycket djur. Erich var vad vi idag skullle kalla för affärsman. Han köpte upp mark intill sin egen och gården växte. Erich
fick också mer inflytande i Hyngelsböle, han blev utsedd till nämndeman 1618 och hade den posten till 1640. Erich blir också utnämnd till Tolvman 1618 och 1635, för att bli Tolvman var man tvungen att vara bonde och ha egen jord. Då fick man döma i Häradsrätten och den bestod av just 12 män. De kallades även de 12 Edssvurne. Erich Larsson var bonde till 1644. Så 1645 tar son nr. 2 Olof Eriksson över gården. Var fadern nämndeman så togs även det över av den sonen som tog över gården, sådana ämbeten ärvdes ofta. Erich Larsson blev ca 71 år.
Källa: http://www.larsnordvall.com/page15.html

 

 

Min Farfars ff fm mf mf f:
Johan Larsson, bonde och nämndeman. Född 1625 i Bredvik Nordmaling. Död 1686 i Nordmaling.

Gift med min Farfars ff fm mf mf m:
Kristina (Kerstin) Tomasdotter Född 1620 i Bredvik Nordmaling.

Kända Barn:
Lars Johansson, född 1654, död 1735, se ovan.
Barbro Johansdotter, född 1658, död 1740
Catarina Johansdotter född omkring 1660 -
Rakel Johansdotter född omkring 1660 -
Margareta Johansdotter född omkring 1660 -


DBN1659,7/3,§1:
Staffan Olofsson i Gräsmyr och Johan Larsson i Bredvik blevo satta i Tolvmannanämnden och avlade sin Ed i lagboken, sig i samma ämbete rättrådiga finnas och vara skola.

DBN1680,15/3,§8:
Olof Eriksson i Gåsnäs och Nordingrå socken igenom sin fullmäktige Gevaldigern Joren Josefsson, anklagade Johan Larsson ifrån Bredvik och hans kamrat, kyrkoherdens Vördige Hr. Daniel Solimomtanus dräng, Jonas Algotsson , att dessa vid sin resa från Härnösands marknad i förlidne höstas 1679, till nattläger landat i Norrfällsviks hamnen, därest han Olof Erichsson sin sjöbod hade, och där uttog och honom avhände en Järngryta, vilket de nu bägge tillstå sig tagit emedan de ingen gryta ägde att koka i, och emedan de grytan inte kvarlämnade efter sig utan förde henne hem med sig till Nordmaling, vilken gryta framhades och värderades till 16 öre smt. Varför kändes de brottslig för sådan stöld, får omskrivne Målsäganden sitt igen, och sedan plikta tredubbelt så mycket som tjuvnaden är värderad för, nämligen - 6 mk. smt. Förutom grytan har och Joen Algotsson bortstulit i samma bod som grytan stod följande saker, nämligen: ett utanlås, ett st. bandhake och en tolft tunnbottenbräder, vilket värderades till 16 öre smt. Pliktar i lika motto, sedan han Målsägaren sitt igen betalt haver, tredubbelt Högbemälde Kungl. Straffordningens, som är ......Silvermynt - 6 mk. till treskiftes.

DBN1683,23/3,§10:
I Olof Erikssons ställe i Hyngelsböle antogs till Tolvman Erik Olofsson ibm. I Johan Larssons ställe i Bredvik, Per Hansson ibm.som avlade sin Nämndemans Ed.

DBN1685,2/9,§13:
Olof Jacobsson i Långed kärade till svågern Lars Johansson i Bredvik om betalning för en nyåker deras salige Fader i livstiden uppgjort i proportion mot svågern som arv efter dess salig Svärfader, begärandes att hon som syster måtte i samma nyåker delaktig bliva. Lars Johansson i Bredwik svarade hemmanet i Bredwik inte större vara än 11 seland och tillförne vara skattelagt i Vattenverken, vilket nu förfallet är, förmodar få allena behålla samma nyåker under gamla skatten, emedan han eljest intet kan
bli besittande på hemmanet. Olof Jacobsson protesterade honom inte allena kunna njuta Faderns arbete. RESOLUTION: Ehuru väl vid utlösen meliostenar ?? och förbättringar böra komma i concideration då den sker efter Mätesmanna orden som Lagen säger i det 3 Capitlet Jorda Balken ll. Likväl som största delen av salig Johan Larssons egendomsom gången är uti gälden ,som bytesmännen betyga, och änkan som än lever, tarvar något nöjaktigare underhåll i livstiden än henne lämnat vara kan, så prövar Rätten skäligt att sonen Lars Johansson som Modern hos sig har, njuter Nyverken tillgodo utan åtal för de andra syskonen, som även intet kunna sig undandraga förskjuta till Moderns underhåll, helst som hon sin andel och rätt i den Nyverken
Källa: Kurt Sandberg via DISBYT Källa: Sten Hofvenstam via DISBYT Källa: Sven-Erik Johansson
Källor 1) Lundström, Patrik 2) Palmestål, Mattias (http://www.palmestal.com/genealogy.htm)
3) Bylund, Thord

 

Min Farfars ff fm mm ff f:
Lars Eriksson Född omkring 1615 i Aspeå Nordmaling.

Barn:
Olof Larsson, född 1645, död 1718, se ovan.

 

Min Farfars fm ff mm ff f:
Per Matsson, Bonde. Född omkring 1600 i Nordmaling. Död före 1658 i Agnäs Nordmaling.

Gift omkring 1625 med min Farfars fm ff mm ff m:
Christina Persdotter Född omkring 1600 i Nordmaling. Död omkring 1699 i Agnäs Nordmaling.

Kända Barn:
Beata Persdotter. Född omkring 1625 i Nordmaling, Agnäs. Död omkring 1680.
Anna Persdotter. Född omkring 1640 i Nordmaling. Död 1716 i Nordmaling, Agnäs.
Per Persson Bröms. Född omkring 1640 i Nordmaling, se ovan.

DBN1665,13/2,§2:
Kungjordes den förening som hustro Kerstin Persdotter i Agnäs med sin måg Per Eskilsson gjort haver första gången, angående ett Testamente som Testaments- skrivaren nogsamt betygar.

DBN1667,30/8,§7:
Det Testamente eller samsättning, som hu. Kerstin Persdtr i Agnäs till sin måg Per Eskilsson gjort haver, oppbjöds 3:e. gången.

DBN1670,7/1,§6:
Det Testamente som Salig hustru Kerstin Persdotter i Agnäs till sin måg Per Eskilsson gjort haver och Anno 1667 den 30 aug. 3:e. gången uppbuden är, dömdes fast och gott att stå och därpå Confimation givas. Helst emedan hennes son Per Persson i Hummelholm och Dottern i Ådalen icke ha häremot något lagligt klander infört, utan därtill sin samtycko givit.

DBN1634,§2:
Hustru Kerstin i Agnäs haver förvitit sin granne Hustru Anna ibid. det hon skull hava avhänt ett får ifrån sig olovligen, det hon ej bevisa kunde. Hon därföre penningar - saker 3 mk.

DBN1646,9/11,§11:
Per Mattsson i Agnäs efterlåts opptaga 15 sädesland Ödesjord i Agnäset. Haver legat öde från 1634.

DBN1647,6/12,§7:
E. dh.? 15 seland i Agnäset som äro skrivna öde ifrån 1634 och likväl varit i fullt bruk, den Per Mattsson haver brukat. Men hans granne Påhl haver i 6 år skattat -- 15 seland och i 3 år 12 seland och allt lika god och brukad jord, och det allt efter Tolvmäns skepelse. Peder Mattsson haver i 8 år skattat 2 seland och 3 daler om år. Bliver -- 24 mk, äger 1 sto och 5 kor och bekänner sig intet bliva mera än 1 ko och ingen häst när han kom dit.

DBN1647,6/12,§2/12:
Pål Pålsson i Agnäs i Agnäset räckte Per Mattsson sin granne handen att giva honom sine utlagde penningar för hans jord där i Agnäset, Nämligen - 60 daler kmt. så att Påwell bliver boendes där i Agnäset, och Pehr Mattsson efter han aldrig uti 11 års tid haver gjort någre utlagor. söker sig hemvist var han kan.

DBN1649,17/2,§9:
Blev avdömt att Pål Pålsson i Agnäs skall bekomma fastebrev på efterföljande Jord i samma by liggandes, nämligen av Per Mattsson ibm. haver han köpt 4 seland och därföre -- 20 daler kmt. givit som han för honom i Cronones ränta utlagt haver, och därmed är samma jord till fullo nog betalat, vilken jord Per Mattsson (där) förut av Anders Andersson i Sunnansiö köpt haver, och är ibland de -- 15 seland som han Anno 1638 den 10 december haver bekommit dombrev oppå.

DBN1658,20/8,§1:
Mårten Hindersson låter första gången uppbjuda den hus och Jord, som han av salig Peder Mattsson i Agnäs köpt har.


DBN1666,20/3,§1: Per Eskilsson i Agnäs uppbjöd 2:a. gången sin svärmoders sytnings eller föregångsgåvor.

 

 

Min Farfars fm fm fm mf f och min Farfars fm fm mm mf f och min Farfars mm mm ff mf f: OBS! 3x anfader.
Samuel Esaiasson Född omkring 1610 i Lögdeå Nordmaling. Död omkring 1676 i Lögdeå Nordmaling.

Kända Barn:
Johan Samuelsson. Född omkring 1635 i Lögdeå, Nordmaling
Anna Samuelsdotter. Född omkring 1635 i Lögdeå, Nordmaling
Rasmus Samuelsson. Född omkring 1640 i Lögdeå, Nordmaling
Erik Samuelsson. Född omkring 1645 i Lögdeå, Nordmaling Bonde i Lögdeå, Nordmaling, se ovan.
Per Samuelsson. Född omkring 1645 i Lögdeå, Nordmaling
Kristina Samuelsdotter. Född omkring 1650 i Lögdeå, Nordmaling
Olof Samuelsson. Född omkring 1650 i Lögdeå, Nordmaling

DBN1634,§3:
Desse efterskivna äre Ländsman olydige och icke ville komma tillstädes när han stämmer dem i Skjutsfärd. För deras olydno och treska skola de böta vardera Saker - 3 mk. Jon Nilsson i Hörnsjö, Olof Nilsson ibid. Samuel Esajasson i Lögdeå och Olof Larsson i Brattfors

DBN1645,7/7,§2:
Per Ersson i Aspe och Lars Carlsson i Ava för ogill väg vardera 3 daler - 6 daler till treskiftes. Lögde Jonas Ersson, Jacob Åsmundsson och Samuel Esaiasson Lemesjö Östen. Agnäs Pål Pålsson

DBN1646,15/8,§11:
Olov Månsson i Mo skall betala Samuel Esaiasson – 2 1/3 daler smt. för ett ängesstycke, Ånäset benämnt, och sedan aldrig pröva med det att åtala.

DBN1648,19/8,§2:
Jonas Eriksson, Samuel Esajasson, Jacob Asmundsson, Anders Håkansson, Jonas Eriksson i Lögdeå, Abraham Jonsson i Ava, Per Eriksson i Aspeå, Enok Olofsson i Järnäs, Jacob ibm. Nils Östensson i Sunnansiö samt Anders, besvärat sig högeligen över Sven Nilsson i Långed och hans son Per Svensson, att de - 14 dagar vid pass efter sistlidne Michaelis genom försummelse och vangömmo (vårdslöshet) låtit eld komma lös vid kyrkobods hässjorna och därigenom avbrändt deras bodar eller Kyrko hus vid Kyrkovallen uti vilka de hade sina kyrkokläder förvaradt. Resolution: Nämnden avsade och dömde att föreskrifne Swen Nilsson och hans son Pedär Swensson skole sig inställa till förlikning med dem som skadan lidit hava, eller och efter en skälig värdering den lidna skadan betala som det -- 36 Cap. Av Byggninga Balken innehåller. Dock fälltes för dem förbön att med dem billigt och icke uti strängaste Måthen i detta fallet handlas skulle, alldenskull de var fattige personer.

DBN1648,19/8,§6:
Samuel Esaiasson i Lögdeå anklagar Per Ersson i Aspeå för våldtäkt,att han haver för honom slagit ett änge vid Blindsundet och därav borttagit 3 lass hö och sådant honom övertygade. Resolution: Nämnden haver dömt honom Per Ersson sak efter 28 Cap.Konungsbalken att gälda åter skadan-40 daler till reskiftes.

DBN1650,17/12,§2:
Abraham Jonsson i Afwa besvärade sig för Rätten, att han i näst förledne höst haver legt en piga Merit Larsdotter i Aspby som tjänar hos Samuel Esaiesson i Lygde och givit henne - 1 daler i legopenning. Men några dagar därefter bar hon igen legopenningen. Rätten: Erkändes att pigan Merit skall efter Lag giva Abraham så mycket som han haver stadgat, och Samuel behåller pigan i detta året.

DBN1653,19/8,§2:
Nämnden avdömde att efterskrivna personer skall Joen Eriksson i Lögdeå till skadestånd halva hästvärdet betala för hans häst som till döds biten bliven är, Nämligen: Erik Eriksson i Rönnholm - 7 daler 16 öre samt Samuel Esajasson i Lögdeå - 3 daler 24 öre och Perr Eriksson i Aspeå - 3 daler 24 öre i kmt. allt utan någon dröjsmål tillställa.

DBN1655,23/8,§2:
Samuel Esaiasson i Lögdeå haver före detta, såväl som nu,och av långt wröckt, sin granne Jabob Asmudsson beskyllt att han honom tillagt haver Jakobs laxfiskevånor förvanskat have skulle, som är genom lövjeri, eller olovliga medelö förståendes.Vartilll Jakob alldeles nekar sig aldrig honom för sådant olovligt medel beskyllt hava. Ike heller kunde Samuel honom därtill lagligen binde,som han likväl gärna ville. Res: Föreskrivne Samuel Esaiasson blev för ovanmälte tillmäle sakfälld efter 20 Cap.av Ting B -40 daler treskiftes

DBN1691,26/3,§18:
Det Åkerstycke som Erich Johanssons förfader i Lögdeå för 40 år sedan pantsatt till Erich Samuelssons fader, Samuel Ersson i Lögdeå emot - 10 daler kmt. Dömdes tillbaka med sina oppertinentier under sin rätta skatt igen som Erich Johansson besitter utan lösen, medan det prövas att nyttan av samma åkerstycke som av Erich Samuelsson och hans fader är brukat så långan tid utan skatt, icke allena fyllt intresset utan Kapitalet snart till tredubbelt.
Källor 1) Kråken. Johansson, Sven-Erik

 

Min Farfars fm fm mf fm f:
Östen Zakrisson Född omkring 1625 i Hallen Nordmaling.

Barn:
Ingeborg Östensdotter Född omkring 1650 i Brattfors Nordmaling. Död 1719 i Brattfors Nordmaling, se ovan.

AGN1681,1/3,§19:
Peder Michelsson i Brattfors begärer optaga 5 sädesland jord som öde ligger i bemente by, över vilken jord Härads Rätten rannsakade och som befanns. 1: haver öde legat ifrån 1675 intill 1681 som är 6 års tid. 2: Cronans rest på jorden efter befallningsmans uppsats 33....... 3.Denne Per Mikaelsson åbott samma jord i 13 års tid förrän han utgick båtsman 4.Att tolvman Östen Zakrisson går i god för honom det han efter åtnjutande frihetsår skall göra fulla skatten för bemärkte jord till Cronan.Fördenskull att bringa landet i bruk igen,som i desse krigstider på många ställen äro ödelagda,gav rätten honom frihet att emot satt caution tillträda benämnte 5 sädesland i Brattfors,och på det han så mycket bättre skall kunna bringa jorden i sitt rätta bruk föruntes honom därpå 3 frihetsår och nådgustige gottfinnande.
Källa: Släktforskningen Kråken 2002 - 2003

 

 

Min Farfars fm mm ff ff f:
Per Larsson Född omkring 1585 i Edfastmark Bygdeå. Död omkring 1653 i Edfastmark Bygdeå.

Barn:
Zakris Persson Född 1610 i Edfastmark Bygdeå. Död 1687 i Edfastmark Bygdeå, se ovan.

 

 

Min Farfar fm mm ff fm f:
Christier Isaksson Född i Brände Nysätra.

Barn:
Lucia Christiersdotter Född 1628 i Edfastmark Bygdeå, se ovan.

 

 

Min Farfars fm mm fm ff f:
Lars Andersson Född i Ultervattnet Bygdeå. Död i Ultervattnet Bygdeå.

Kända Barn:
Johan Larsson Kraft
Anna Larsdotter - död 1721
Anders Larsson, se ovan.

 

 

Min Farfars fm mm fm mf f:
Anders Olofsson Född omkring 1618 i Pellboda Nysätra. Död 1702 i Pellboda Nysätra.

Sambo med min Farfars fm mm fm mf m:
Margareta Larsdotter Född 1618 i Nysätra. Död 1696-06-04 i Flarken Nysätra.
Källor: Mossberg, Olofsson Agneta

Kända Barn:
Olof Andersson, född 1651, död 1740, se ovan.
Brita Andersdotter, född 1660 -
Per Andersson
Lars Andersson

 

 

Min Farfars fm mm mm ff f och min Farfars mf fm mf ff f: OBS! 2x anfader.
Olof Larsson Lille Född i Flarken Nysätra. Död i Flarken Nysätra.

Kända Barn:
Lars Olofsson, född 1622, död 1698, se ovan.
Anders Olofsson, född 1632 -
Nils Olofsson, född 1642 -
Olof Olofsson

Olof Larsson Lille hade hemmanet åren 1642 - 1665.
Källa; Nysätra byar och gårdar 1650 - 1800 skriven av Agneta Olofsson sidan 1 Flarken 1 Nysätra.

 

 

Min Farfars fm mm mm mf f och min Farfars mf fm mf mf f: OBS! 2x anfader.
Nils Nilsson Född 1597 i Brände Nysätra.

Barn:
Nils Nilsson, född 1635, död 1686 , se ovan.

 

 

Min Farfars fm mm mm mm f:
Lars Mårtensson gästgivare och postbonde. Född 1599 i Gumboda Nysätra . Död 1691 i Gumboda Nysätra.

Kända Barn:
Mårten Larsson, född 1621, död 1719
Hans Larsson, född 1628-
Barbro Larsdotter, född 1630, död 1700, se ovan

Noteringar Står för hemmanet 1613-20 Anders Mårtensson Nämndeman Står för hemmanet 1620-40 son St. Hans Andersson Står för hemmanet 1640- Lars Mårtensson
Källa: Nysätra byar och gårdar 1650 - 1800 skriven av Agneta Olofsson sidan 138 Gumboda 9 Nysätra
Källa: Mossberg.

 

 

Min Farfars mf fm ff ff f och min Farfars mm mm fm mf f: OBS! 2x anfader.
Nils Persson Född 1590 i Ledusjö Nordmaling. Död omkring 1670 i Ledusjö Nordmaling.

Kända Barn:
Per Nilsson, född 1620, död 1672
Mårten Nilsson född cirka 1620, död 1706
Johan Nilsson, född 1625, död 1679
Erik Nilsson, född 1635, död 1698, se ovan

Noteringar

Bonde i Ledusjö 1619-50
Nils Persson var bonde och tjärbrännare i Ledusjö 1622-1650.
Möjligen av finsk börd.
Biografi:
Nils är den förste och äldste i släktföljden som med säkerhet kan fastställas. Tidigare generationer får bara antagas vara med stor sannolikhet riktiga. År 1619 övertar han 9 seland jord i byn Ledusjö. (enl. tiondelängden 1620) År 1638 var Nils enligt roteringslängden 48 år gammal, sjuklig och förlamad. Mantalslängden 1653 redovisar en son född omkring 1623. Det bör vara Peder (som att döma av namnet bör ha varit äldst.) (Källa Daniel Brömster)

1638 rotelängd har följande rubrik:"Dessa efterskrevene äro sjukliga halte och förlamade."Nils Persson Ledusjö,f 1590, 48 år förlamad,9 seland.

Nils Persson var bonde och tjärbrännare, som omkring 1619 övertog 9 seland jord i byn (tiondelängden 1620).Enligt Roteringslängd 1628 var Nils då 48 år gammal, sjuklig och förlamad.Han var alltså född 1590, man var han infödd i byn eller hade han kommit från annat håll. Tyvärr finns det inget säkert svar på den frågan. Ja det vill säga att han troligen inte var född i byn, eftersom det inte fanns någon med namnet Per där omkring 1590. Men från 1600-talets första årtionde fram till åtminstone 1618 fanns en Per Kjellson där.Denne är upptagen bland de utfattiga som slätt inte kunde utge något till Älvsborgs lösen för 1615 och 1618. Han betraktas här som spetälsk, ett öde som han delar med Erik Ersson i Rönnholm. Per Kjellsson redovisas under Agnäs under 1600-talets första år.Han har här bytt av Kjell Ersson som suttit på 6 seland 1574-1600.
Denne Kjell hade 1694 blivit slagen "sju blåningar och två blodsår" av en annan Per i samma by, som blev saker för 6 mark. Själv fick Kjell böta 6 mark för knivslag samma år och vidare fick han böta för hor 40 mark och för tredska att utföra påbjuden skjutsning samt för ogilla broar (Ciatat efter Tycko Lundkvist Öreälvens byar sid 209)
Tycko Lundkvist fann det möjligt att Kjell var en inflyttat finne, han var jägare och sålde mårdskinn. Man kan emellertid på lika sannorlika grunder anta att han var son till Erik Svensson, som fanns i byn 1546-1573 på 9 seland. Denne Erik var träskfiskare 1573 och fiskade väl gädda,aborre, id och mört uppe i Lögdasjön och i Norsjöträsk-träskfiskare från Sunnansjö och Ledusjö hade sina fiskevatten i Djupsjöträsk och Sexvattenträsk (norr om Bredträsk). Om Erik heter det i domboken 1558 att han fick böta för två blåmärken. Erik var inte infödd i Agnäs, eftersom han inte föregås av någon Sven under rimlig tid bakåt. Däremot finns i Brattsbacka- på en mils avstånd över berg och myrar- Sven Olofsson, som var bonde där på 18 seland 1535-1562. Denne Sven hade en son Olof, som var en väldig jägare. Jag har fått ta del av en utredning om Olof och hans släktskapsförhållande, som Tore Nilsson i Vännäs gjorde på sin tid, och jag bygger i det följande mycket på denna.
1571 sålde Olof tillsammans med Erik Svensson i Agnäs (sic!) årets byte till den kungliga uppköparen (som hade ensamrätt):
-2 mårdar a 5 mark
-1 bäver för 3 mark
-3 älghudar a 7 mark.
Själv hade Olof varit på verklig storviltjakt och kunde leverera en björnhud för 10 mark. Annars var det framför allt loskinn, som betingade högt pris- 1574 fick Olof 40 mark för ett sådant. Att ett släktskap förelåg mellan Olof Svensson i Brattsbacka och Erik Svensson i Agnäs antyds också av att när Erik lämnade hemmanet i Agnäs 1573, Olof hade övergått till att jaga i lag med Kjell Eriksson, eriks son. Det förekom nämligen egentligen inte att jägare sålde sin fångst tillsammans på det sätt som Olof och Erik och sedan Olof och Kjell gjorde, om de var oskylda. Tore Nilsson fann det också högst sannorlikt att Erik Svensson var en äldre son till Sven Olofsson i brattsbacka och att han flyttat till grannbyn agnäs på 1540-talet förmodligen som måg till Lasse i" Annes (agnäs) eller till hustru Sigrid i den byn, som båda finns upptagna 1 1535 års hjälpskattelängd liksom Sven i Brattsbacka. Även en älder Olof finns med 1535. 1550 har vi så Erik Svensson i agnäs, Sven Olofsson och Olof Ersson i Brattsbacka. Olof ersson som av allt att döma var far till sven Olofsson, var en av de nämndemän. som nämns i det s.k.Lögdeåbrevet av år 1550 ( ett brev som avhandlar en arvsfråga i byn Lögdeå, också i Nordmalings socken). Det är inte troligt att han skall vara identisk med den Olof som finns i byn så sent som 1550, eftersom 1500 års man då skulle ha varit åtminstone 80-år vid det laget. Sven Olofsson var också nämndeman och även sexman loksom sonen Olof, som satte sitt bomärke på tiondelängderna under kyrkoherde Nicolaus Paulis tid (1566-1601)
I "Register op huars och ens egodelar uti nordmalings Socken,såsom therur tiondelen skall skattas utaff och uthjort 1571" finner vi att Olof Svensson i Brattsbacka bl.a.hade 5 kor, 1 tvårskviga, 2 tvårsstutar, 10 får och 1 sto totalt 102½ mark, utgjort 10 mark 2 öre DB)

Nils Persson och hans söner
1638 års roteringslängd, som i förbigående nämnts innehåller mängder av viktiga uppgifter för släktforskare (liksom i längderna för 1637 och 1639 fast noggrannare) upptar alla män mellan 16 och 60 år. som skulle kunna skrivas ut som knektar men dessutom sjuka och äldre män, alla med angivande av ålder. Nils Persson var enligt denna längd 48 år gammal, "sjuklig och förlamad". Han tycks inte ha manbara söner vid denna tid (i varje fall Inga hemmavarande), men däremot redovisas l mantalslängderna för åren 1643-45 en son. som kan ha varit född omkring 1623. Det bör ha varit fråga om endera Peder eller Mårten (se nedan) och då snarast den förstnämnde, som av namnet att döma bör ha varit äldst. Dock uppges Mårten vid dödsfallet 1706 vara 86 år gammal, alltså född 1620, men uppgifterna var vid den tiden ofta ungefärliga. Annars kan det vara så, att Mårten som äldst eller näst äldst fått morfaderns namn, vilket skulle kunna Innebära, att Nils Perssons hustru kan ha varit dotter till Mårten Östensson och Kerstin Nilsdotter i Baggård, en av Ledusjös grannbyar. Alltnog vet vi, att Mårten lämnade Ledusjö på 1640-talet och slog sig ner i Nyåker, halvannan mil uppströms Leduån.
Omkring 1652 överlämnade Nils hemmanet till sonen Peder Nilsson. Han var själv 62 år vid det laget och är säkert den, som i 1653 års mantalslängd redovisas som "åldring' ' Annars fanns detta år fyra vuxna hos Peder Nilsson -förmodligen han själv. hustrun. modern och brodern Erik. Sex år senare består husfolket av tre vuxna ~ Peder, hans hustru och Erik -samt två åldringar - föräldrarna. 1662 har det så tillkommit två vuxna. Erik hade gift sig vid den här tiden och möjligen fanns ett yngre syskon eller kanske ett "tjänstehjon". Ett mellanspel på hemmanet tycks ha gjorts i slutet av 1640-talet (i varje fåll 1647~ 1649), då Johan Nilsson var knekt p6 eget hemman i Ledusjö. Eftersom Nils Persson då inte finns upptagen i roteringslängden, har jag utgått från att denne Johan också var son till Nils, som i mantalslängderna fortfarande står för hemmanet. Från 1651 upptas inte Johan längre, men vid denna tid dyker en Johan Nilsson upp i den närbelägna byn Djupsjö. Det finns goda skäl att anta, att det är fråga om samma person, som först är knekt på eget hemman i Ledusjö och sedan bokförs som soldat på eget hemman i Djupsjö. Om så är får ättlingar till Johan Nilssons söner Olof och Sven ett bra tillskott till sina antavlor. (DB)

DBN1642,6/8,§4:
Belangande Johan Perssons Ländsmanssons käromål i Själevad som efter 5 Lispund tjära av Nils Persson i Ledusjö, 2 Lispund och Erik Amundsson i Ledsiö 2 tunnor och Nils Mårtensson i Baggård, så föregiva de att Jon Pedärssons dräng Jonas Mårtensson haver befallt dem föra tjäran in på gärdeskutan som då låg på avfärdig, oavsett att där voro någre på skutan eller ej. Desse uppskjöts till nästa Ting och då skulle Jon komma till svars.

DBN1649,17/2,§5:
Lars Mattsson i Gräsmyr besvärar sig högeligen att han intet kan bliva behållen eller född på det ödeshemman - 16 seland som han i samma by antagit haver att uppbruka. Likväl vittnar Länsmannen och Nämnden med andra flere honom nog haver sin flit använt med hemmanets oppbrukande, alls icke heller vinst eller någon nytta därav haft. Alltså uppbjuder och avsäger han nu samma hemman ifrån sig efter som han sig där icke föda kan och honom nogsamt i det fallet vittnesbörd bäres. Hemman i lika måtto oppbjudes Per Persson ibm. -- 20 seland ödesjord som han haver antagit. Item Efterskivna säga sig och nödgas övergiva såframt dem icke gunsteliga tillåtes om skälig förmedling, eller avslag oppå jorden för skatten. Och haver vardera ? hävdat, Nämbligen bl.:Erik Olofsson i Ledusjö 11½ seland och Nils Persson ibm 11 seland

DBN1649,17/2,§12:
Efterskivna personer haver trilskats med Skjutfärdsbudet och icke framkommit till att skjutsa när som Hans Exellens Greffwe Gustav Gustavsson ut förreste. Och berättar Ländzmannen Östen Persson i Levar samt hållmästaren Hans Persson i Bredvik och Erik Nilsson i Sunnansjö att Håkan Siulsson i Hyngelsbölet haver de andre uppstussat.
RESOLUTION: Alltså äre de sakfällte efter 33 Cap. av Tingsmåla Balken att böta -- 3 mk. vardera, näml: Elias Persson i Håknäs -- 3 daler, Håkan Sjulsson i Hyngelsbölet -- 3 daler, Erik Olofsson i Ledusjö -- 3 daler och Nils Persson ibm. 3 daler = 12 daler till treskiftes.

Källor: min källa är http://www.cweden.com/genealogy/mormor/pa200c651.html

1) Ronnes, Bengterik

2) Persson, Lennart (http://web.telia.com/~u21106278/Index.htm Hemsidan verkar inte finnas kvar längre)

 

 

min Farfars mf fm ff mf f:
Simon Jonsson Född 1640 i Umeå lf.

Gift med min Farfars mf fm ff mf m:
Brita Göransdotter Född 1623 i Umeå lf.

Barn:
Göran Simonsson Född 1660 i Umeå lf.. Död 1735-01-14 i Brattfors Nordmaling, se ovan.

 

 

Min Farfars mf fm ff mm f:
Abraham Tobiasson Född 1630 i Gräsmyr Nordmaling. Död mellan 1715 och - i Nordmaling.

Kända Barn:
Anna, född 1655 -
Agneta, född 1656, död 1732, se ovan.
Margareta, född 1665, död 1738
Catharina, född 1667, död 1740
Ingeborg, född 1670 -
Christina, född 1670, död 1728

Maka nr 2
Segrin Larsdotter 1668, död 1750 Vigsel: 1697 Nordmaling

Kända Barn:
Lars, född 1700, död 1702
Ingrid Tobiasdotter, född 1704, död 1764
Tobias Tobiasson, född 1706, död 1736
Abraham Tobiasson, född 1707 -

DBN1691,26/3,§4:
Abraham Tobiesson i Gräsmyre kom för Rätten och på sin Mågs Jacob Michelssons vägnar begärde få tillstånd upptaga Ödes hemmanet i Hörnsiö bestående av 10 seland Jord som varit Anders Nilssons hemman ibm. Ställandes sig själv i löfte tillika med grannen allenast mågen kan till dess upprättande några frihets år bekomma, propotionerade efter den svårighet som bemälda hemman till uppbrukande med sig för. Då det över Ödes hemmanets beskaffenhet ransakades, och på efterfrågan intygades att detta hemman leg läge, Ängen alldeles skogslupen, Diken och Gärdesgårdarna förfallna, Husen alldeles nerruttna och till intet dugliga, så att en gård ånyo måste uppsättas. Till hemmanet är någorlunda god Skog, Mulbete medelmåttligt, intet Fiske. Vilket hemman efter Näm löftet för............, så kunde Jacob Michelsson intet vägras detta Ödeshemman mottaga och lämnas till Hr. Gouvernörens vidare ratifikation om frihetsårens nyttjande emot Ödes målet.

 

Min Farfars mf fm fm ff f:
Erik Erlandsson Död 1677-07-01 i Kjöge bugt Danmark. Övertar hemmanet: 1669 Sörmjöle Umeå lfs. Noteringar Erik Erlandsson Antagen 1677-05-12 Avgått 1677-07-01 Till: Död vid Kjöge bukt. Mönstringsår m.m; Stockholm på Rännarbanan 1677-05-12 i Umeå Kompani. Soldat vid Flottesqvadern i Dalarö 1677 i Lövånger Kompani.

Barn:
Zachris Eriksson – död cirka 1710, se ovan.

 

 

Min Farfars mm fm mm ff f:
Olof Nilsson, knekt - soldat. Född omkring 1645 i Stärkesmark Umeå lf. Död 1678 i Stärkesmark Umeå lf. Notering: Mantel 1669 Stärkesmark 2 Olof Nilsson Antal 3. Antagen som soldat 1677-05-12. Mönstrar på Rännarbanan i Stockholm 1677-05-12. Soldat i Lövånger Kompani vid Flottesqvadern i Dalarö 1677.
Källa: web.comhem.se/~u98400668/genealogi/html/pafg44.htm#1971

Gift med min Farfars mm fm mm ff m:
Anna Nilsdotter Född omkring 1640 i Umeå lf. Död i Umeå lf.

Barn:
Nils Olofsson född cirka 1670, död 1732, se ovan.

 

Min Farfars mm fm mm fm f:
Mikael Olofsson Född omkring 1650 i Brännland Umeå lf.

Gift med min Farfars mm fm mm fm m:
Christina Larsdotter Född omkring 1660 i Umeå lf. Död 1732-05-07 i Grisbacka Umeå lf.

Barn:
Magdalena Mikaelsdotter född cirka 1675, död 1709, se ovan.

 

 

Min Farfars mm mf mm mf f:
Erik Persson Född omkring 1640 i Hummelholm Nordmaling.

Barn:
Erik Eriksson, född 1665, död 1754, se ovan.
Källor: Kråken. Johansson, Sven-Erik

 

Min Farfars mm mm ff ff f:
Anders Håkansson bonde, tolvman. Född 1603 i Lögdeå Nordmaling. Död omkring 1694 i Lögdeå Nordmaling. Han angav tolvmanslöfte 1656. 1636:4 kor. 1642: På restlängd som husarm och utfattig. 1650:8 seland.

Barn:
Matts Andersson, född 1650 – se ovan.
Brita Andersdotter, född 1650, död 1735


AGN1648,19/8,§2:
Jonas Eriksson, Samuel Esajasson, Jacob Asmundsson, Anders Håkansson, Jonas Eriksson i Lögdeå, Abraham Jonsson i Ava, Per Eriksson i Aspeå, Enok Olofsson i Järnäs, Jacob ibm. Nils Östensson i Sunnansiö samt Anders, besvärat sig högeligen över Sven Nilsson i Långed och hans son Per Svensson, att de - 14 dagar vid pass efter sistlidne Michaelis genom försummelse och vangömmo (vårdslöshet) låtit eld komma lös vid kyrkobods hässjorna och därigenom avbrändt deras bodar eller Kyrko hus vid Kyrkovallen uti vilka de hade sina kyrkokläder förvaradt. Resolution: Nämnden avsade och dömde att föreskrifne Swen Nilsson och hans son Pedär Swensson skole sig inställa till förlikning med dem som skadan lidit hava, eller och efter en skälig värdering den lidna skadan betala som det -- 36 Cap. Av Byggninga Balken innehåller. Dock fälltes för dem förbön att med dem billigt och icke uti strängaste Måthen i detta fallet handlas skulle, alldenskull de var fattige personer.

AGN1706,19/2,§12:
I saken mellan hustru Margareta Jonsdotter i Lögdeå kärande och Per Samuelsson i Aspeå svarande, angående en pantsatt stång Jord i Lögdå ängen och dess inlösen som tvistas om, är detta Rättens Dom: Det har hustru Märits Svärfader, Anders Håkansson i Lögde den 2 Maj 1704 pantsatt till Pehr Samuelsson i Aspå en stång Jord i Lögdå äng emot länte penningar 21 daler kmt. Som Pehr Samuelsson allt härintill nyttjat och intet mera skattat hustru Märit till hjälp än ett seland, där likväl hon efter sina två stänger hon haft i behåll årligen skattat 7 1/2 seland, därhos Pehr Samuelsson efter sin ena Stång så mycket Äng nyttjat att han årligen fått så mycket Hö efter sin treding som hon efter tvådelarna. Begärandes vara förhulpen att få sin äng igen, den hon intet mäktar igenlösa utan förr måste i alla dagar lida en sådan oförrätt. Så ehuruväl Pehr Samuelsson ville invända att de andra hustru Märits grannar i Lögdå böra svara henne för sådan brist och hustru Märit bör inlösa Panten som han i alla år skattat. Likväl, medan skatten som Pehr Samuelsson sig påtaget för denna Pantsatta slått varit alltför ringa emot välfärden, ty prövar Rätten nyttan av Panten för lägesen ha betalt Pantskillingen och Änget utan lösen bör hemfalla tillbaka under hustru Märits hemman igen efter Kungl. Jordeplakatet av år 1677.
Källor 1) Kråken. Johansson, Sven-Erik 2) Eurenius, Jan (http://www.geocities.com/Heartland/Fields/2251 Hemsidan verkar inte finnas kvar längre)

 

Min Farfars mm mm ff fm f
Jonas Eriksson Född omkring 1590 i Mo Nordmaling. Död 1662 i Mo Nordmaling.

Barn:
Märit Jonsdotter född cirka 1650, död 1721, se ovan
Per Jonsson född omkring 1650, död 1715

Noteringar Älvsborgs lösen 1613-18: Jon Ersson är gift 1613,men betecknas som änkling 1614-18 Betalade totalt 39 daler kmt under de 6 terminerna

DBN1632,17/2:
Desse efterskrefne haver varit olydig emot Länsman ock treskes mot Länsman för skjutsfärder, för deras olydno ock treske saker vardera 3 mark: Olof Erichsson i Lögde Isac Håkansson i Mo Jon Erichsson ib: unge Olof Månsson ib:

DBN1634,§4:
Komför rätten Jonas Ersson i Mo och sig storligen besvärade utöver en häst som blev förleden sommar ihjälriden, av en fänrik till Västerbottens Jakob Larsson benämt, som honom ihjälred enär han reste till begravnings och efter det han Jonas Erssons häst blev orätt uttagen för ett annat håll,som honom icke kände. Resolution: Blev av Rätten dömt det Brattforshållet och Sunnansjöhållet skall utleta vem som därtill skyldig äro att förbenämnte häst att betala, nämligen 20 daler kmt att betala nästkommande ting. Eljest skall de böta för dombrott,och ändå betala hästen.

DBN1636,12/12,§2:
Kom för Rätten Jonas Ersson i Mo och sig storligen besvärade utöver tvenne hästar här i socknen. För 3 år sedan var hans häst för samma hästar uttagen av Löjtnanten Jakob Larsson benämt under Peder Svenssons kompani och samma häst haver förbenämnte Leutnant ridit till döds, och hållen vore med tredska olydnad hemma. Resolution: Är nu av nämnden avdömt, att Gräsmyre och Sunnansjöhållet skulle samma häst betala eftersom gode män kunde honom värdera och de söke deras fångesman (Jakob Larsson) uti samma Leutnant varhelst de honom finna kunde.

DBN1645,7/7,§3:
Blev avsagt att Jonas Eriksson i Mo skulle betala hustru Maria på en släda, -- koppar mynt 1 daler 3 öre. D:o. blev avsagt att Sven Håkansson skall utgiva Erik Olofsson i Ledusjö -- ? på Knäktståndet.

DBN1646,15/8,§7:
Belangande de 9 daler kmt. som Erik Håkansson fordrar av Nils Östensson i Sunnansiö, därom vittna Tolfmän att Nils Östensson haver samma penningar betalat till Erik Håkansson och ansett penningarne intet är kommna uti hans händer. -- Så haver de blivit räknad för honom uti knäktstånd. Men efter alla bekände Erik Håkansson, själv tolffman, hava tillstadt Nils Östensson att utaga bemälte penningar av sig, och alltså lovade nu denne själv ställa bemälte Erik Håkansson för bemälte penningar till freds där de icke skäligen kunna bevisa dem vara satte för honom uti ett knäktestånd, och änteligen så laga att detta kommer aldrig mer uti krakel eller efterfrågan. Nu kommer han andra dagen och vill göra Ed att N. Östensson var sig samma penningar skyldig och sålunda kom tvetalan uti, desslikes beviste Jonas Eriksson i Mo att Erik Håkansson haver givit samma penningar till sin broders son Lars Persson och alltså haver gubben mehr krävt.

DBN1651,1/8,§3/5:
Jonas Eriksson i Mo vittnar efter avlagd ed, nämligen: Sig av bemälte Brita Axelsdotter höra när hon till rättsplatsen gick, henne med gråtande tårar hu. Britha i Öhrsbäck flitigt om tillgift och förlåtelse bedit för det ryktet som hon henne om Barnamordet påkommit hade, och därför alldeles oskyldig kände och sade.

DBN1658,24/3,§6:
Jonas Eriksson i Mo blev tilldömd att betala sin granne Isack Håckansson halva skadan för hans häst efter det - 44 Cap. av Byggninga Balken ll. eftersom Joen Erssons häst Isaks häst till döds slagit haver eller tvingat honom i ån och honom där dränkt.

Källor: Kråken. Johansson, Sven-Erik

 

Min Farfars mm mm fm ff f:
Isak Håkansson Född omkring 1603 i Lögdeå Nordmaling. Isak Håkansson var bonde i Mo 1635-63 och skattade för 11 seland.

Gift med min Farfars mm mm fm ff m:
Catharina Olofsdotter Född omkring 1610 i Nordmaling. Död omkring 1691 i Mo Nordmaling.

Barn:
Catarina Isaksdotter, född omkring 1635 -
Jakob Isaksson född omkring 1640 – se ovan.
Erik Isaksson född omkring 1640 -


DBN1632,17/2:
Desse efterskrefne haver varit olydig emot Länsman ock treskes mot Länsman för skjutsfärder, för deras olydno ock treske saker vardera 3 mark: Olof Erichsson i Lögde Isac Håkansson i Mo Jon Erichsson ib: unge Olof Månsson ib:

1636 hade Isak Håkansson 5 kor.

DBN1637,11/12,§1:
Kom för Rätten Erik Larsson i Rönnholm och tilltalade Isach Håkansson i Moo, om något murtegel som han för Erik Larsson förfarit har. Vart nu av Rätten avdömt att föreskrivne Isach Pedersson skall utgiva 7 mk. kmt. Varder det icke betalt vid nästkommande Ting skall han betala för dombrott, dessutom att betala det han skyldig är.

DBN1646,15/8,§12:
Isak Håkansson i Mo skall betala Peder Ingelsson i Levar- 2 daler kmt till Korsmässo. som han skyldig är på den roten, som han haver köpt av honom

DBN1647,6/12,§2:
Isak Håkansson i Mo skall giva hustru Märit salig Olof Månsson ib kornet uti 10 skylar till på arvsbytet som fallet är där i Mo efter benämnte Olof Månsson

DBN1658,24/3,§6:
Jonas Eriksson i Mo blev tilldömd att betala sin granne Isack Håckansson halva skadan för hans häst efter det - 44 Cap. av Byggninga Balken ll. eftersom Joen Erssons häst Isaks häst till döds slagit haver eller tvingat honom i ån och honom där dränkt.

DBN1658,24/3,§7:
Det Testamente som hustru Gudlög ( Giöli ) änka, barnfödd i Gräsmyr till Isak Håkansson i Mo gjort haver, blev Confirmerat och gillat eftersom det 19 Cap. Av Ärvda Balken stl. innehåller, sålunda att all gäld och hennes påkostning med begravning först av oskifto gods betalas, sedan tage Isak en treding av godset, och där näst gånge de flere hennes arvingar tillika med bemälda Isak per Kvotum till det övriga godset till skiftes.
Källa: Släktforskningen Kråken 2002 - 2003

DBN1672,21/2,§3:
Hustro Katarina i Mo efterkärade sin börd ibm. få inlösa, och emedan det befanns att hennes faders systers barn, en del så väl som andra, av hennes farfaders hemman hava sig inkräktat och det sönderrivit. Varför prövade Rätten skäligt och lag likmätigt att hustro Karin, som närmaste bördeman är, innan torsdagen före Midfasto nästkommande inbördar hela hemmanet. Under den förening som hon med Cappelanen Hr. Erich Calicio skriftligen haver upprättat, som nu 1:a. gången uppbjudes.

DBN1673,25/8,§2:
Den jord i Mo, som hustru Karin ib med sin syster Brita hava sålt till Cappelanen herr Erik,uppbjudes nu 3 gången,vilken jord Erik Olofsson i Mo begär få återbörda.

DBN1678,3/2,§5:
Anlangande de 6 marker jord ,som vördige Herr Erik haver köpt av hustru Karin och Brita i Mo så utlovade bördemannen Erik Ersson i Lögdeå med penningar ..... för fasta...... bemälte jord inbörda, samt de 2 seland som Anders Ersson i Mo brukar

DBN1691,26/3,§16:
Det Testamente som hustru Karin Olofsdotter i Mo gjort på all sin egendom så löst som fast, till sin son Jacob Isaksson i Moo den 29 december 1690 mot föda och sytning till döddagar, uppbjöds första gången i anledning av det 31 Capitlet Jorda balken ll.

DBN1691,26/6,§8:
Det tetstamente som hustru Karin Olofsdotter i Mo gjort på sin egendom så löst som fast till sin son Jakob Isaksson i Mo den 29 december 1690 emot föda och sytning till döddagar uppbjöds 2:a gången lagd i anledning av det 31 Cap.Jorda Balken LL:

DBN1692,2672,§9:
Det testamente som hustru Karin Olofsdotter i Mo på all sin egendom både löst och fast gjort till son Jakob Israelsson (ANM:bör vara Jakob Isaksson) och hans hustru mot föda och sytning till döds dagar upplästes 3:e gången
Källa: Släktforskningen Kråken 2002 - 2003

 

 

Min Farfars mm mm mf ff f:
Erik Olofsson Född omkring 1601 i Ängersjö Nordmaling. Död omkring 1675 i Ängersjö Nordmaling.

Gift med min Farfars mm mm mf ff m:
Brita Persdotter Född omkring 1610 i Nordmaling. Död omkring 1675 i Ängersjö Nordmaling.

Barn:
Olof Eriksson Född 1640 i Ängersjö Nordmaling. Död före 1704 i Ängersjö Nordmaling, se ovan.

DBN1675,29/3,§2:
Det Testamente som hustru Brita i Ängersjö till sin son Olof Eriksson ibm. i löst och fast haver gjort, uppbud 1:a. gången.

DBN1676,23/2,§5:
Det Testamente som hustru Brita i Ängersjö till sin son Olof Eriksson ibm. i löst och fast gjort har, uppbudes andra gången.

DBN1677,5/3,§8:
Det Testamente som hustru Brita i Ängersjö till sin son Olof Eriksson ibm. gjort har, bestående i dess fasta och lösa egendom,
uppbudes nu 3:e. gången.

DBN1679,12/3,§5: Insinuerades i Rätten en Testaments-skrift daterad den 21 Martii 1675 förmälandes, att hustru Brita Persdotter i Ängersjö har testamenterat under sin son Olof Eriksson ibm. all sin lösa och fasta egendom till etthundra dalers värde i kmt. Och därför skall han henne i livstiden väl sköta och föda, och när så Gud behagar henne ifrån världen kalla, låta henne hederligen komma till graven. och emedan detta Testamente är lagbundet........... (fastställdes detsamma).


DB 1645. Erik Olofsson blir utnämnd till nämndeman och förekommer i den funktionen till 1650

DBN1655,23/8,§3:
Erik Olofsson i Ängersjö lade frimodigt handen oppå lagboken såsom ock hans Laggärdsmän Östen Nilsson i Ängersiöö och Nils Zackrisson i Hallen att sig frigöra det han, vid pass - 3 år sedan, icke någon Salttunna av Nils Larsson i Gäfle uppå Anders Hanssons. vägnar där sammastädes oppå Härnösandh bekommit. Vilken Ed honom eftergiven blev eftersom han en trovärdig man var. Eljest bekänner Erich Olofsson sig av Anders Hansson tillsagt varit, den salttunna som han av honom hava skulle av Nils Larsson anamma. Men han seglade före och sent om en afton ifrån Härnösandh till Norrbottn, och sedan måste Anders Hansson. honom själv penningar därför betala.

DBN1658,24/3,§3:
Erik Olofsson och Östen Nilsson i Ängersjö, som skeppare vore på sin skuta, på vilken Päder Swensson i Långed någon tjära dem i händer levererat haver, varav Päder besvärar sig - 2 tunnor för honom vara borta. RESOLUTION: Förbemälda skepare pålades samma tjära betala och fordrar de sitt igen var de helst kunna och gitta.

DBN1667,12/9:
(TUN) Olof Nilsson i Hörne kärade till Erik Olofsson Ängersjö, Olof Olofsson i Öre byn och Östen Nilsson i Ängersjö om en Varpa om 10 famnar lång, som Olof Nilssons fader Nils Abrahamsson skulle hava lånat till ovan bemälde person för 10 eller 12 år sedan, vilket de och bekänna sig hava tagit till låns, dock något därefter levererat till Abrahamsson samma Varpa igen, när de igen levererade till Olof Michelsson hans Varpa, vilket de i Ed stod vittnande sant vara.

 

Min Farfars mm mm mf fm f:
Sven Persson Född omkring 1615 i Nordmaling. Död 1698 i Sörbyn Nordmaling. Förekommer mellan 1646 och 1670 i Sörbyn, Nordmaling. 16 seland. 15 seland 1660.

 

Gift med min Farfars mm mm mf fm m:
Rågärd Grelsdotter Född omkring 1610 i Sörbyn Nordmaling. Gift första gången omkring 1625 med Lars Larsson Född 1603 i Nordmaling. Död omkring 1644 i Nordmaling, Sörbyn.

DBN1647,6/12,§2/10:
Vad som belangar 3 tunnor tiära som hustru Rågärd, Sven Perssons i Sörbyn, kan vara förkommen i det han levererade in på Länsmans med sina med skeppares skuta, och där förkommen, skulle Länsmannen med sina Consorter betala.

Barn:
Segrid Svensdotter. Född omkring 1640 i Nordmaling, Sörbyn. Död 1715 i Nordmaling, Ängersjö, se ovan.
Per Svensson. Bonde/kronolänsman. Född omkring 1645 i Nordmaling, Sörbyn. Död 1715-05-01 i Nordmaling, Levar.
Rakel Svensdotter. Änka. Född 1648 i Nordmaling, Sörbyn. Död 1733-04-24 i Nordmaling, Järnäs.
Catarina Svensdotter. Född omkring 1660 i Nordmaling, Sörbyn.

DB 1676 22/2:
SP värjemålsed i fordringsmål anhängiggjord av sal. Erik Larssons arv. i Ängersjö. DB 1698 omtalar hustruns död 1679 och SP:s död. Döttrarna vittnade 1698 att fadern SP intill sista året varit så frisk att han gjort rätt för maten i det han hela sommaren rott till sjöss och om vintern lagat sjöredskapen.

DB 1701 23/2 §28:
Per Svensson i Sörbyn kom för rätten och besvärades över sina Syskon, hust Karin och Rakel att de genom byte som the efter fadern SP låtit upprätta d 25/11 1699 i thet the påfört honom att svara för en hop egendom, som fadern undantagit vid bytet år 1679 och han sjelf förtärt, Men syskonen opwiste en Häradsdom them emellan fallen d 2 Nov 1698 att PS skulle opgifva ett så rikligt inventarium på faderna efterlåtenskap att han thet besvärja kan, ...

 


Farfars mm mm mf mf f:
Pål Pålsson Född omkring 1618 i Nordmaling. Död omkring 1671 i Agnäs Nordmaling.

Barn:
Mats Pålsson Född omkring 1650 i Nordmaling. Död 1686-06-02 i Nordmaling, se ovan.

 

 

Generation 11

 

 

Min Farfars ff ff mf ff ff:
Mickel Gullesson Född i Röbäck Umeå lf.
Far: Gulle Isaksson

Barn:
Anders Mickelsson 1601 - se ovan.
Simon Mikaelsson

Noteringar Bonde på faderns gård i Röbäck. Nämnd 1600-1625 i Röbäck, Umeå lfs.
Källor 1) Boström, Leif (http://familjenbostrom.se/genealogi/)

 

 

Min Farfars ff fm ff ff ff:
Lars Olofsson Född omkring 1540 i Hyngelsböle Nordmaling.

Barn:
Erik Larsson. Bonde i Hyngelsböle, Nordmaling Född 1574 i Hyngelsböle, Nordmaling
Östen Larsson. Född omkring 1580 i Hyngelsböle, Nordmaling.

 

 

Min Farfars ff fm mf mf ff:
Lars Persson Född 1595 i Bredvik Nordmaling. Död i Bredvik Nordmaling.

Barn:
Olof Larsson, född 1620 -
Johan Larsson, född 1625, död 1686, se ovan.
Hans Larsson, född 1635 -
Per Larsson, född 1639, död 1731

Noteringar Lars Persson var bonde i Bredvik åtminstone åren 1625-29. Lars Perssons far var sannorlikt Per Persson, Bredvik. (Tycko) PS 20/2-99 anser att det är en felläsning för Hans Persson. Detta är möjligt, men trots allt bör det finnas en Lars eventuellt Persson eller Hansson i Bredvik. Enligt TUN består 1655 av: Hans Larsson, Johan Larsson, Olof Nilsson, Nils Östensson, Johan Davidsson, Per Hansson och 1659 års lista upptar: Johan Larsson, Olof Nilsson, Nils Östensson, Johan Davidsson, Per Hansson, Hans Larsson (förborgat soldat) / Gun Wiklund http://www.grewik.se/gunwiklund/gunwiklund.html
Källor 1) Lundström, Patrik 2) Eurenius, Jan (http://www.geocities.com/Heartland/Fields/2251 Hemsidan verkar inte finnas kvar längre)

 

 

Min Farfars ff fm mf mf mf:
Tomas Christersson Född 1575 i Nordmaling.

Gift andra gången med min Farfars ff fm mf mf mm:
Rakel Född omkring 1595 i Bredvik Nordmaling.

Barn med hustru nr. 1:
David Tomasson, född 1600 -
Lars Tomasson, född 1610 -

Familj med Rakel
Barn:
Christina Tomasdotter född omkring 1625 - se ovan.
Mikael Tomasson född omkring 1625 -
Segrid Tomasdotter född omkring 1630 -
Rågärd Tomasdotter född omkring 1630 -

DBN1612,2/2,§6:
Tomas Cristersson har gjort lönskaläge med Karin ibidem

DBN1628,25/2,§6:
Thomas Christiersson i Bredvik för dombrott emot Nills Daniellsson i Dombäck i Grundsunda socken Saker - 6 marker.
Källa: Kråken, Sven-Erik Johansson.

 

 

Min Farfars ff fm mm ff ff:
Erik Larsson Född omkring 1580 i Aspeå Nordmaling. nämnd 1613-1619 (Källa: Tyko Lundkvists kortregister)

Barn:
Lars Eriksson Född omkring 1615 i Aspeå Nordmaling.

 

 


Min Farfars fm fm fm mf ff och min farfars fm fm mm mf ff och min farfars mm mm ff mf ff: OBS! 3x anfader
Esaias Davidsson bonde, nämndeman. Född omkring 1580 i Lögdeå Nordmaling. Död i Lögdeå Nordmaling. Esaias Davidsson var nämndeman 1622-24

Barn:
Samuel Esaiasson, född 1610, död 1676 se ovan.


AGN1612,2/2:
Ett jordeköp sålunda att en vid namn Sigfrid (Sjulsson) i Gottne, Själevad socken bekante sig have godvilligen upplåtit och sålt Esaas Davidsson i Lygdeå 12 seland jord liggande i Lygdeå för 12 daler penningar

ÄLVSBORGS LÖSEN 1613-18:
Esaias Davidsson är gift och betalar totalt 49 daler under de 6 år lösen skulle betalas. "Denne är utfattig och äger en ko, säden bortfruset uppå den åker han resterar.
Källor: Kråken, Johansson, Sven-Erik

 

 

Min Farfars fm mm ff ff ff:
Lars Eriksson Född i Edfastmark Bygdeå. Död i Edfastmark Bygdeå.

Barn:
Per Larsson, född 1585, död 1653, se ovan.
Erik Larsson

 

 

Min Farfars fm mm fm mf ff:
Olof Eriksson Född i Pellboda Nysätra. Död i Pellboda Nysätra.

Gift med min Farfars fm mm fm mf fm:
Rågerd Olofsdotter

Barn:
Anders Olofsson, född 1618, död 1702, se ovan
Mårten Olofsson, född 1620, död 1707
Karin Olofsdotter, född 1630, död 1693

 

 

Min Farfars fm mm mm ff ff och min Farfars mf fm mf ff ff: : OBS! 2x anfader
Lars Persson Född i Flarken Nysätra. Lars Persson hade hemmanet 1630 - 1641.

Barn:
Olof Larsson Lille Född i Flarken Nysätra. Död i Flarken Nysätra, se ovan.

 

 

Min Farfars mf fm ff ff ff och Min Farfars mm mm fm mf ff: OBS! 2x anfader
Per Kjellsson Född omkring 1565 i Agnäs Nordmaling. Död i Ledusjö Nordmaling.

Barn:
Nils Persson, född 1590, död 1670, se ovan.

Noteringar
Per Kjellsson förekommer 1601-1604 samt i skjutsfärdslängd 1609 under Ledusjö. Bonde i Agnäs o.1601-18. Troligen far till Nils Persson enl Daniel Brömster o Theo Sundin. Per Kjelsson fanns registrerad i Agnäs under de första årtiondet på 1600-talet. Var upptagen bland de utfattiga som inte kunde utge något till Älfsborgs lösen enl. längderna för 1615 och 1618. Han betecknades här som "spetälsk", ett öde som han delade med Erik Eriksson i Rönnholm. (Källa: Daniel Brömster)
Källor 1) Kråken. Johansson, Sven-Erik 2) Ronnes, Bengterik

 

 

Min Farfars mf fm ff mm ff:
Tobias Danielsson, bonde, nämndeman, fjärdingsman. Född omkring 1569 i Gräsmyr Nordmaling. Död efter 1639 i Gräsmyr Nordmaling.

Gift med min Farfars mf fm ff mm fm:
Abrahamsdotter Född 1575 i Gräsmyr Nordmaling.

Barn:
Daniel Tobiasson född omkring 1615-
Margareta Tobiasdotter född omkring 1620 -
Abraham Tobiasson född omkring 1620, död 1715, se ovan
Jonas Tobiasson född omkring 1621, död 1643
Nils Tobiasson född omkring 1625, död 1705

Noteringar Bonde, Nämndeman, Fjärdingsman Gräsmyr 2, 1600-39. Biografi: 1622: 1 Häst 10kor. 1636 3 kor. Tobias Danielsson var bonde, nämndeman och fjärdingsman i Gräsmyr. 1638 rotelängd ger följande:"Dessa efterskrevne ähro utgamle och öffuer 50 åhr".Tobias Danielsson i Gresmyra 69 år f.1569. 1620 har Tobias 1 häst,1 stod, 8 kor, 10 får, 6 ung får, 5 getter och 2 ung getter 1622 har han 1 häst och 10 kor, medan han 1636 enbart har 3 kor. Denna tid var extremt besvärlig med missväxt och inskrivningar som soldat. Beroende på detta blev många hemman öde i Gräsmyr under dessa år.

DBN1621:
Framkom Daniel Pedersson i Bölet och gav tillkänna att hava bytt Jord med sin son Tobias Danielsson i Grassmyre, som han med sin hustru bekommit haver, sålunda, att Daniel utgav tu seland Jord i Grassmyre, och hans som Tobias har honom igen Tio marker

DBN1628,25/2:
Tobias Danielsson i Gräsmyr är i rykte kommen för en lego piga Maria Persdotter i Hörnsjö om lägersmål och fäste Lag uppå nästa ting att göra sig frian. Uppsattes till nästa Ting. Anno 1628 den 1 september haver Tobias och hans hustru sig själv tolfte gjort sig frian uppå Lagen och ingen honom bevisa kunde utan ett löst ord är uppkommit. Vilken honom efter denna dag den sanna sade....... hon skall svara........

DBN1630,6/12,§4:
Desse Efterskivna för oacktad stämning när som fången Erik Persson blev avrättat. Skall böta var sine 3 mk: Tobias Danielsson i Gräsmyr, Jonas Pedärsson ibid., Olof Thomasson ibid., Jonas Nilsson i Hörnsjö, Matts Eriksson ibid., Olof Nilsson ibid. och Nils Pedärsson i Hallen

DBN1646,15/8,10
Länsmannen Östen Persson räckte Mats Eriksson i Hörnsiö hand att han skall skaffa hans syster Märit Eriksdotter det henne blev tillmätt för sin tjänst efter Tobias i Gräsmyr, nämligen en ny vallmars kiortel, ett överliv av rött ? och 5 alnar vallmar (v
Källor 1) Andersson, Kurt ( http://www.qhurth.com/index.htm) 2) Persson, Lennart (http://web.telia.com/~u21106278/Index.htm Hemsidan verkar inte finnas kvar längre)

 

 

Min Farfas mf fm fm ff ff:
Erland Olsson Bosatt: 1653 Sörmjöle Umeå, Hade då ingen hustru men en son och en piga. Överlämnar hemmanet 1667

Barn:
Erik Erlandsson, död 1677-07-01, se ovan.


 

Min Farfars mm fm mm ff ff:
Nils Olofsson Stärke knekt, bonde. Född omkring 1600 i Stärkesmark Umeå lf.

Gift med min Farfars mm fm mm ff fm:
Brita Larsdotter Rist Född omkring 1600 i Umeå lf.

Barn:
Olof Nilsson född cirka 1645, död 1678, se ovan.

Noteringar Knekt med namnet Stärke 1645 -1647 på "Jemptelandets gränts". Levde 1647 "utfattig knekt och mycket sjuklig". Efterträddes 1670 av sonen Olof.
Källa: Tyko Lundkvists bok: Brattsbackabygdens historia, sidan 431. Källa: web.comhem.se/~u98400668/genealogi/html/pafg44.htm#1973 Källor: Kråken databas

 

Min Farfars mm mm ff ff ff och Min Farfars mm mm fm ff ff: OBS! 2x anfader
Håkan Eriksson Född omkring 1580 i Lögdeå Nordmaling.

Gift med min Farfars mm mm ff ff fm:
Göli Född omkring 1580 i Nordmaling.

Barn:
Isak Håkansson född cirka 1603 - se ovan.
Anders Håkansson, född 1615, död omkring 1694, se ovan.


DBG1616
Samma tidh witnade Tolf Män i Nämden om ett Jorde Kiöp som Lagligit skiedt ähre, emellan Oluf Algutsson och Per Algutsson, sampt Erich Siulsson I Öden, sålunda at för: de Oluf Algutsson och Peder Algutson som bröder ähre att hafua mz sin Moderbroder Håkan Erichsson i Lygde Jaa och Samtyckningh såldt för:de Erich Siulsson sit Fädernes hemman i för:de Fillingen, N: Fem Sädeslandh Jordh för trettio siu och en half dal.

UNDERSÖK:
Konsekvens av ovanstående. Efterson fadern till Olof och Per sannorlikt är Algot Björsson från Banafjäl bör modern för att det skall bli Olof och Pers fädernehemman i Öden vara från Öden. Konsekvensen av detta blir då att Håkan Ersson också kommer från Öden och ej som har varit vedertagit från Lögdeå, vilket också innebär att Erik Olofsson i Öden då skulle vara far till Olof och Per Algotssons mor och morbroder Håkan Ersson
Källa: Släktforskningen Kråken 2002 - 2003
Källa; Öreälvens Byar skriven av Tycko Lundqvist sidan 188 - 196 Tallberg Nordmaling
Källor: Skattelängd

 

 

Min Farfars mm mm ff fm ff:
Erik Jonsson Född omkring 1550 i Mo Nordmaling.

Barn:
Jonas Eriksson, född 1590, död 1662, se ovan.

 

 

 

Min Farfars mm mm mf ff ff:
Olof Jonsson Född omkring 1575 i Ängersjö Nordmaling. Förekommer mellan 1610 och 1625 i Ängersjö, Nordmaling.

Barn:
Erik Olofsson. Bonde. Född 1601 i Nordmaling, Ängersjö. Död omkring 1675 i Nordmaling, Ängersjö, se ovan.
Olof Olofsson. Bonde. Född omkring 1620 i Nordmaling, Ängersjö. Död 1678 i Nordmaling, Öre.

Källa: Hellman, Boström

 

 

Min Farfars mm mm mf fm mf:
Grels Jonsson, Bonde, knekt. Född omkring 1585 i Sörbyn Nordmaling. Död omkring 1644.

Barn:
Rågärd Grelsdotter Född omkring 1610 i Sörbyn Nordmaling, se ovan.


ÄLVSBORGS LÖSEN 1613-18:
Betalade alla 6 terminerna totalt 78 daler,vilket är bland de högst skattade i Nordmalings socken. Han betalde skatt för en piga 1615-16,3 daler extra per år. Här finns också en anteckning "Daniel Olofsson varit 3 år knekt, två resor till Vaxholm"

DBN1630,6/12,§1:
Mäisa Grelsdotter i Sörbyn haver olovligt och emot förbud dragit av landet.Hennes fader Grels Jonsson i Sörbyn är god för hennes sak.

DBN1646,15/8,§8:
Tolfmän vittnade det hustro Märit Larsdotter, salig Olof Jonssons efterlåtne änka i Örsbäck, skall hava utav salig Grels Joenssons barn och arvingar i Södärbyn för ett Smidesstäd två Smidesbaljor-- 17 daler kmt. som Sven Persson i Sörbyn skall svara fö städ och baljor att svara.

 

 

Min Farfars mm mm mf mf ff:
Pål Pålsson, Bonde, finne. Född omkring 1590 i Stigsjö Viksjö finnmark. Död omkring 1648 i Agnäs Nordmaling.

Barn:
Matts Pålsson, född 1615, död 1659
Pål Pålsson, född 1618, död 1670, se ovan
Beata Pålsdotter, född 1625, död 1678
Ella Pålsdotter
Olof Pålsson

DB 1671 23/8:
Efter Per o Johan Eskilsöners vittnande i Agnäs blef afsagt att Olof och Per Pålssöner skola njuta hos sin stiufmoder att utbekomma deras arff efter sin sal. Modher 50 skyl rogh, som är en tridiepartt af tvenna bolands svedior, wälförstående att de tillbakagiva tredieparten uthsädhe och tijonde som theras fadher sahl. Påul Påulsson allena utladhe.

DB 1673 25/8:
PE i Agnäs sökte 1 sädesland jord ib på sina stiufbarns vägnar som uti Pål Pålssons hemman dersammanstädes skall vara inkommit wtan betalning,
som sahl. Påhl sielf skall hafva bekänt ...

Agnäs har blivit känt som finnbosättning även bland de finnar som slagit sig ner i södra Ångermanland och Själevad, vilket också innebär sekundära inflyttningar inom landskapet. Det verkar klart att Pål Pålsson kom med sin stora familj till Agnäs 1638, från Viksjö finnmark i dåvarande Stigsjö socken. Pål Pålsson I fick 1640 lagfart på ett hemman på 7 1/2 seland i Agnäs, som han hade köpt av Per Perssons änka Kerstin. 1647 levde Pål Pålsson I med största sannorlikhet eftersom det i domboken fastställdes att han skulle ha skattat för 15 seland under 8 år och 12 seland under 3 år. Det kan inte vara Pål Pålsson II, som troligen ännu ej fyllt 20 år,utan det måste vara Pål Pålsson I. Enligt DB 1649 framgår att Pål Pålsson I såväl som hans hustru måste vara döda.Texten lyder:Pål Pålsson och Mats Pålsson har fått utstå mycket besvär efter föräldrarnas död. Det är sannorlikt att Pål Pålsson I:s hustru har avlidet 1645. Vi känner ej till hennes namn. Det finns vissa skrivningar i senare domstolsprotokoll som antyder att Pål Pålsson I omgående skulle ha gift om sig. Även denna hustru skulle då ha avlidit före 1649. Det är förenat med stor osäkerhet att försöka definiera hans barn och barnbarn, eftersom samma namn återkommer i flera generationer.

DBN1645,7/7,§2:
Per Ersson i Aspe och Lars Carlsson i Ava för ogill väg vardera 3 daler - 6 daler till treskiftes. Lögdeå Jonas Ersson, Jacob Åsmundsson och Samuel Nilsson. Lemesjö Östen.
Agnäs Pål Pålsson

DBN1647,6/12,§7:
E. dh.? 15 seland i Agnäset som äro skrivna öde ifrån 1634 och likväl varit i fullt bruk, den Pedär Mattsson haver brukat. Men hans granne Påhl haver i 6 år skattat -- 15 seland och i 3 år 12 seland och allt lika god och brukad jord, och det allt efter Tolvmäns skepelse. Peder Mattsson haver i 8 år skattat 2 seland och 3 daler om år. Bliver -- 24 mk, äger 1 sto och 5 kor och bekänner sig intet bliva mera än 1 ko och ingen häst när han kom dit.

DBN1647,6/12,§8/12:
Påwell Påwellsson i Agnäset räckte Per Mattsson sin granne handen att giva honom sine utlagde penningar för hans jord där i Agnäset, Nämligen - 60 daler kmt. så att Påwell bliver boendes där i Agnäset, och Pehr Mattsson efter han aldrig uti 11 års tid haver gjort någre utlagor. Söker sig hemvist var han kan.

AGN1649,17/2,§7;
Efter såsom Pål Pålsson och Mats Pålsson i Agnäs hava stort besvär uppstådt hemma i gården efter deras föräldrars frånfälle / framför de andra syskonen / och för än som arvskiftet skedde, alltså tillstås dem nu till en begynnelse och vidare besked uppå sin mödho och arbete som de havt haver, att njuta de -- 4 tunnor råg som av onyttan Lått tagen är, och på den Swedan Utsått som de efter föräldrarnas död huggit haver och dem med rätta tillhörer efter Nämndens samtycke.

DBN1673,25/8,§4:
Per Eskilsson i Agnäs eftersöker 1 sädesland Jord ibm. på sina styvbarns vägnar, som i Pål Pålssons hemman därsammastädes skall vara inkommit utan betalning, som salig Påhl själv skall ha bekänt, dessutom på bemälda barns vägnar söker att få igenlösa - 2 seland av Påhl Påhlssons hemman för pänningar, som skall vara barnens börd. Och såsom saken är över - 30 år gammal och sedermera har stått trenne byten, både efter gamle Påhl såväl som sonen Påwel Påwelsson och hans förra hustro, därför synes det obilligt emot Kungl. Resolutioner nu vid denna tiden efter sådant söka, emedan ingen på så lång tid därefter sökt haver. Är de nu och 3 grannar i byn som besitta 8 seland vardera, som och efter nu nyligen ankommen Kungl. Resolution ej tillstås att rivas eller söndras.
(Databas Kråken 11A)


Generation 12

 

 

Min Farfars ff ff mf ff ff f:
Gulle Isaksson Född i Röbäck Umeå lf. Bonde i Rödbäck. Nämnd 1571-1600 i Röbäck, Umeå lfs.
Far: Isak Andersson Bure 1488 -

Barn:
Brita Gullesdotter
Anders Gullesson
Mariet Gullesdotter
Karin Gullesdotter
Mickel Gullesson, se ovan

Källor: Boström, Leif (http://familjenbostrom.se/genealogi/)

 

 

Min Farfars ff fm ff ff ff f:
Olof Eriksson Född omkring 1510 i Hyngelsböle Nordmaling.

Barn:
Lars Olofsson. Bonde i Hyngelsböle, Nordmaling Född omkring 1540 i Hyngelsböle, Nordmaling, se ovan.

Samtidigt som Gustav Vasa studerade i Uppsala som 14-åring 1510, föddes Olof Eriksson i Hyngelsböle (Hångredtzböle), Nordmaling. Om honom kan man bara gissa sig till hur han levde. Man kan bara anta att han levde som torpare. Som torpare bodde man tillsammans med gårdens djur i det enda rummet som torpet eller gården hade. Där kunde finnas både grisar och getter - och givetvis råttor. Fönstren var täckta av galler eller utspända djurtarmar, och eftersom det ofta inte fanns någon skorsten, var det ofta rökigt och sotigt. Vilket gjorde att det alltid var mörkt inomhus. Vid Hyngelsböle rinner Lögdeälven vilket förmodligen gjorde överlevnad enklare när man hade tillgång till fisk året runt. Det var då som nu även björnrika trakter. 1 1510 var Sverige fortfarande katolskt. Så vår Olof Eriksson var katolik och gick då i Nordmalings kyrka. Den byggdes redan 1480. Vad man däremot vet var att kyrkan spelade en väldigt stor roll för människorna som levde på 1500-talet. Prästen var den enda som hade någon form av utbildning. Men predikan var på latin, ingen vanlig människa förstod något av vad som sades. Det fanns inga bänkar och stolar i kyrkan, församlingen fick stå upp under predikan. Men predikan var i gengäld ganska kort. Olof Eriksson träffade även han en för oss okänd kvinna som han gifte sig med. Men under Olofs uppväxt hade nu Sverige blivit protestantiskt. Olof och hans fru fick en son 1540 som döptes till Lars Olofsson. Även han levde sitt liv i Hyngelsböle, Nordmaling. Även han som torpare/bonde Som torpare/bonde levde man på det som naturen gav svamp, nötter och bär, bröd bakad av rågmjöl, kornmjöl och rovmos var basvaror. Potatis fanns inte förrän på 1850-talet. Mestadels åt man bröd, gröt och välling Människorna på 1500-talet var mer eller minder vegetarianer, mer än två tredjedelar av den mat en person åt under ett år kom från spannmål. Den sista tredjedelen delades mellan fisk och kött i nämnd ordning. Maten röktes, torkades eller saltades för att hållas färsk. Öl var den vanligaste drycken, en vuxen drack ungefär 4 liter öl varje dag. Varje gård bryggde sin egen öl eller mjöd. Bröden man bakade träddes upp på en stång och hängdes i taket. På så vis höll sig brödet torrt och inga råttor kom åt det.
Källa: http://www.larsnordvall.com/page15.html

 

 

Min Farfars ff fm mf mf ff f:
Per Persson Född omkring 1570 i Bredvik Nordmaling.

Barn:
Per Persson, född 1590 -
Lars Persson, född 1595 - se ovan
Hans Persson, född 1600 -

Källor 1) Lundström, Patrik 2) Eurenius, Jan (http://www.geocities.com/Heartland/Fields/2251 Hemsidan verkar inte finnas kvar längre)

 

 

Min Farfars ff fm mf mf mf f:
Christer Olofsson Född omkring 1550 i Bredvik Nordmaling.

Barn:
Tomas Christersson, född 1575 – se ovan.

Källa: Sven-Erik Johansson

 

 


Min Farfars fm mm mm ff ff f och Min Farfars mf fm mf ff ff f: OBS! 2x anfader
Per Toresson Född i Flarken Nysätra.

Barn:
Lars Persson, se ovan.
Noteringar Källa; Nysätra byar och gårdar 1650 - 1800 skriven av Agneta Olofsson sidan 1 Flarken 1 Nysätra

 

 

Min Farfars mf fm ff ff ff f och min Farfars mm mm fm mf ff f:OBS! 2x anfader
Kjell Eriksson Född omkring 1540 i Agnäs Nordmaling. Död efter 1600 i Agnäs Nordmaling. Bonde i Agnäs 1574-1600.

Barn:
Per Kjellsson, född 1565 – se ovan.

Noteringar
Förekommer 1575-1601; 6 sel 1594. "Per i Agnäs haffwer slagit Kiell ibm siu blåningar och två blodsår; saker för 6 mark". Möjligen är han finne, jägare och sålde mårdskinn. Böter för knivslag 6 mark 1594. Pliktade även för hor 40 mark och tredska att utföra påbjuden skjutsning samt för ogilla broar.

Källor 1) Kråken. Johansson, Sven-Erik 2) Ronnes, Bengterik http://fam.ronne.se/

 

 

Min Farfars mf fm ff mm ff f:
Daniel Persson bonde, nämndeman. Född omkring 1535 i Gräsmyr Nordmaling. Död efter 1625 i Torrböle Nordmaling.

Gift med min Farfars mf fm ff mm ff m:
Jonsdotter, Född omkring 1550 i Torrböle Nordmaling.
Far: Jon Eriksson 1500 - †1578), Noteringar: TS anser att hon är dotter till Jonas Gulleson i Torrböle.

Barn:
Tobias Danielsson, född 1569, död 1639, se ovan.
Per Danielsson, född 1580-
Nils Danielsson, född 1590 -
Samuel Danielsson, född 1598 -
Jonas Danielsson, född 1600 -

Noteringar:
Daniel Persson född omkr. 1540 var bonde och nämndeman i Torrböle, där han sannolikt bekom hemmanet genom gifte, eftersom han inte är född i byn. Svärfadern var säkerligen bonden Jon Ersson född omkr. 1500 som ägde ett hemman om 10 1/2 seland från 1535 till 1578, då Daniel också förekommer första gången i Torrböle. Man kan fundera över varifrån Daniel Persson kom. Närmast till hands är det att gissa på Gräsmyr, där han mycket väl kan vara son till Per Thomasson och då skulle vi alltså vara tillbaka till ursläckten i Gräsmyr. Daniel Persson var bonde i Torrböle 1578-1625. Som nämndeman undertäcknade han skattelängden 1604. Hustruns namn är okänt.

1578: Daniel persson sak för åverkan på sin granne. Gaff 6 öre
1583 och 1584 har Daniel Persson 14 kor
1585: säljer Daniel persson 1 bäver för 3 marker betalar Daniel Persson 1 spann 1 fjärding i skatt
1587: Daniel Pedersson i Torrböle sålt en mård emot Kongl. Majt:s förbud blef saker 40 Marker Utgaf pengar 16 marker
1588 blir Daniel Persson dödsdömd för hor med sin legokvinna och var skyldig till tidelag. Benådad. Penningar 186 marker 5 öre 8 örtuggar
1583 har Daniel Persson 14 kor
1597 har Daniel Persson 18 kor
1599 har Daniel Persson 19 kor
1605 fyller Daniel Persson 70 år
1611 Daniel i Torrböle för någon Bodräckt han gjort haver. 9 marker

DBN1612:
Daniell i Torrebölett för någon bodräct han giordt hade Sach 9 marker Penninghr 9 marker Utgaf Älvsborgs Lösen 1613-18: Daniel Persson enkling betalt 14 marker 1:a termin Den andra termin är gården uppbrännt med allt bohag. Han åttio, är en utlevad och förlamad man går på kryckor och tigger

DBN1620,31/3:
År 1620-03-31, Nordmaling, hölls Rannsakning i Nordmalings Prästegård med Allmogen av Nordmalings socken efter Kunungslige medgivne fullmakt och Instruktion, då vart befunnit efter Prästens och Nämndens vittne, att efterskrivne voro så fattiga, att de var och en är antecknad, vilket vi då efter vår instruktions lydelse hava tillgivit. Och skola Kommissarierna för samma rest låta dem vara okrävda, och denna sedel uti deras räkenskap införa, vilket dem sedan skall bliva bestått. Daniel Persson i Torrböll ( Torrböle ) krympling, föres man emellan, pgr. 10 dr.

DBN1621:
Framkom Daniel Pedersson i Bölet och gav tillkänna att hava bytt Jord med sin son Tobias Danielsson i Grassmyre, som han med sin hustru bekommit haver, sålunda, att Daniel utgav tu seland Jord i Grassmyre, och hans som Tobias har honom igen Tio marker
Källor 1) Öhmell, Ulrika (http://www.ohrnell.net/ Hemsidan verkar inte finnas kvar längre ) 2) Persson, Lennart (http://web.telia.com/~u21106278/Index.htm Hemsidan verkar inte finnas kvar längre)

 

 

Min Farfars mf fm ff mm fm f:
Abraham Eriksson Född omkring 1535 i Gräsmyr Nordmaling. Död i Gräsmyr Nordmaling.

Barn:
Abrahamsdotter, född 1575 – se ovan.

 

 

Min Farfars mm fm mm ff ff f:
Olof Persson Stärke Född omkring 1570 i Stärkesmark Umeå lf.

Barn:
Nils Olofsson Stärke född omkring 1600 – se ovan.
Källor: Kråken databas.

 

 

Min Farfars mm fm mm ff fm f:
Lars Håkansson Rist Född omkring 1570 i Umeå lf.

Barn:
Brita Larsdotter Rist född omkring 1600 – se ovan.

Källor: 1) http://web.comhem.se/~u98400668/genealogi/html/pafg44.htm#1969
2) http://web.comhem.se/~u98400668/genealogi/html/pafg44.htm#1973

 

 

Min Farfars mm mm ff ff ff f och min Farfars mm mm fm ff ff f: OBS! 2x anfader
Erik Håkansson Född omkring 1540 i Lögdeå Nordmaling.

Barn:
Håkan Eriksson född omkring 1580 – se ovan.

Ö194,324,RoR25,TS
Erik Håkansson var bonde i Lögdeå och förekom 1562-83-1625. 1658 fick han böter 1591 var hemmanet skattelagt till 8 seland.

DBG1616 Samma tidh witnade Tolf Män i Nämden om ett Jorde Kiöp som Lagligit skiedt ähre, emellan Oluf Algutsson och Per Algutsson, sampt Erich Siulsson I Öden, sålunda at för:de Oluf Algutsson och Peder Algutson som bröder ähre att hafua mz sin Moderbroder Håkan Erichsson i Lygde Jaa och Samtyckningh såldt för:de Erich Siulsson sit Fädernes hemman i för:de Fillingen, N: Fem Sädeslandh Jordh för trettio siu och en half dal.

Källa: Släktforskningen Kråken 2002 - 2003 ( 3219 )
Källa; Öreälvens Byar skriven av Tycko Lundqvist sidan 188 - 196 Tallberg Nordmaling

 

 

Min Farfars mm mm ff fm ff f
Jonas Jonsson Född omkring 1520 i Mo Nordmaling.

Barn:
Erik Jonsson, född 1550 –se ovan.

Källor: Kråken, Johansson, Sven-Erik

 

 

Min Farfars mm mm mf ff ff f:
Jon Olofsson Född omkring 1520 i Ängersjö Nordmaling. Förekommer mellan 1542 och 1578 i Ängersjö, Nordmaling. Gårdens storlek: 11 1/2 seland. Deltog i Älvsborgs lösen 1571 taxerad för koppar 15 mark, kor 5 st, häst 1 st. Förekommer i sakregister samt fisketräskregister 1573.

Barn:
Olof Jonsson, född cirka 1575, se ovan.

 

 

Min Farfars mm mm mf fm mf f:
Jonas Grelsson bonde, nämndeman, landsköpman. Född omkring 1555 i Sörbyn Nordmaling.

Barn:
Grels Jonsson född omkring 1585 i Sörbyn, död omkring 1644.


Generation 13

 

 

Min Farfars ff ff mf ff ff ff:
Isak Andersson Bure Född 1488 i Röbäck Umeå lf. Nämnd 1543 i Röbäck, Umeå lfs. Bonde 1539-1564 i Röbäck, Umeå lfs.
Far: Anders Andersson Burman 1460 - Mor: Marjet Jonsdotter 1466 -

Barn:
Lucia Isaksdotter
Brita Isaksdotter
Sigrid Isaksdotter
Anna Isaksdotter
Mickel Isaksson
Gulle Isaksson,
se ovan

Källor: Wiklund, Gun (http://www.grewik.se/gunwiklund/gunwiklund.html)

 

Min Farfars ff fm mf mf ff ff:
Per Ersson Född 1540 i Bredvik Nordmaling. Bonde, sörkörare, sexman

Barn:
Per Persson, född 1570 – se ovan.

Noteringar 1580-1582 betalar Per Eriksson köpmannapenning för handelsresor till Stockholm och Uppsala (TUN) Källa: Sven-Erik Johansson

 

min Farfars mf fm ff ff ff ff och min Farfars mm mm fm mf ff ff: OBS! 2x anfader
Erik Svensson Född 1525 i Brattsbacka Nordmaling. Död efter 1574 i Agnäs Nordmaling. Bonde i Agnäs 1546-73.

Barn:
Kjell Eriksson, född 1540, död 1600, se ovan.
Per Erichsson, född 1550 -

DB 1558 2/8:
"Erich Swensson i Agnees bleff saker för twå blånader obesett." 1573: ES och grannen Erik Östensson saker för "åkommo". Samma år förekommer de även i fiskerättsregister.

 

Min Farfars mf fm ff mm ff ff:
Per Grels Thomasson Född 1510 i Gräsmyr Nordmaling. Död 1571 i Gräsmyr Nordmaling.

Barn:
Daniel Persson, född 1535, död 1625, se ovan.
Tomas Pedersson, född 1540, död 1578
Källor 1) Öhmell, Ulrika (http://www.ohrnell.net/ Hemsidan verkar inte finnas kvar längre) 2) Eriksson, Per-Erik

 

 

Min Farfars mf fm ff mm ff mf:
Jon Eriksson bonde, nämndeman. Född omkring 1500 i Torrböle Nordmaling. Död efter 1578 i Torrböle Nordmaling.

Barn:
Jonsdotter, född 1550 – se ovan.

Källor 1) Hellman, B. Harry (http://hellman.net/) 2) Öhmell, Ulrika (http://www.ohrnell.net/ Hemsidan verkar inte finnas kvar längre)

 

 

Min Farfars mm mm ff fm ff ff:
Jonas Tolsson Född omkring 1490 i Mo Nordmaling.

Barn:
Jonas Jonsson, född 1520 – se ovan.

Källor: Kråken. Johansson, Sven-Erik

 

 

Min Farfars mm mm mf fm mf ff:
Grels Jonsson Född omkring 1520 i Sörbyn Nordmaling. Bonde mellan 1571 och 1573 i Sörbyn, Nordmaling

Barn:
Jonas Grelsson Född omkring 1555 i Sörbyn Nordmaling

 


 

Generation 14

 

 

Min Farfars ff ff mf ff ff ff f:
Anders Andersson Burman Född 1460 i Bureå Skellefteå. Död i Röbäck Umeå lf. Bonde i Röbäck.
Far: Anders Olofsson Bure 1425 - Mor: Malin ("Bur-Mariet") Jonsdotter Bure 1425 -

Gift 1487 i Umeå lf. Med min Farfars ff ff mf ff ff ff m:
Marjett Jonsdotter Född 1466.

Barn:
Isak Andersson Bure, född 1488 - se ovan.
Olof Andersson Bure, född 1489 -
Brita Andersdotter Bure, född 1493 -
Mariet Andersdotter Bure, född 1495 -
Anders Andersson Bure, född 1497 -
Andersdotter Bure

Noteringar
Anders Andersson i Röbäck " som kallar sig Burman " född omkring 1460.
Källa; Bure - Ätten: En utredning om Bure-Ätten, i huvudsak bygd på utdrag ur skrifter efterlämnade av Commendör - Capten Carl Ulrik Af Klercker, samt andra befintliga källskrifter i ämnet, utredd och utskrivet sommaren 1982 av Elof Lindmark Skellefteå
Källa: Några släkter med rötter i Buresläkten skriven av Daniel Brömster Källa: Bureätten del 1 skriven av Marc Hernelind
Källa: Bure Åtten skriven av Marc Hernelind, sidan 4-5
Källa; Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 9 - 12 , Fjortonde och femtonde Generationen )

Förfader till ärkebiskop Petrus Kenicius. Anders Andersson Burman var bonde i Röbäck och han var född Bure, Skellefteå landsförsamling (Johan Bure).
Källa: Wiklund, Gun. http://www.grewik.se/gunwiklund/gunwiklund.html

 

Min Farfars ff fm mf mf ff ff f:
Erik Persson Född 1520 i Bredvik Nordmaling.

Barn:
Per Ersson, född 1540 – se ovan.

Källa: Sven-Erik Johansson

 

 

 

Min Farfars mf fm ff mm ff ff f:
Tomas Född 1480 i Gräsmyr Nordmaling. Bonde i Gräsmyr.

Barn:
Olof Tomasson, född 1496 -
Jon Tomasson, född 1497 -
Per Grels Thomasson, född 1510, död 1571 se ovan.
Örjan Tomasson, född 1512 -
Grels Tomasson

Källor 1) Öhmell, Ulrika (http://www.ohrnell.net/) Denna hemsida finns inte längre kvar på internet. 2) Eurenius, Jan (http://www.geocities.com/Heartland/Fields/225 ) Denna hemsida finns inte längre på internet.

 

 

Min Farfars mm mm mf fm mf ff f:
Jonas Giordsson Född omkring 1490 i Sörbyn Nordmaling. Bonde i Sörbyn, Nordmaling Sörkörare i Nordmaling Levnadsbeskrivning Jon var bonde på 8½ sel i Sörbyn fram till åtminstonde 1562, men han var dessutom sörkörare, dvs bedrev resor med hästforor till Stockholm och Uppsala med skinn och fågel samt kom åter med de köpevaror som efterfrågades häruppe. Dessa sörkörare var som regel välbärgade och hade ett visst anseende i hemorten. (Öreälvens byar, T Lundkvist)

Barn:
Grels Jonsson Född omkring 1520 i Sörbyn Nordmaling.

 

 

Generation 15

 

 

Min Farfars ff ff mf ff ff ff ff:
Anders Olofsson Bure Underlagsman, bonde. Född omkring 1425 i Bureå Skellefteå. (Bure(å), Selånger enligt Eddie Bjärrenholt) Död i Bureå Skellefteå.
Far: Gamle Olof Hersesson Bure 1380 -† 1460

Gift 1446 i Bureå med Farfars ff ff mf ff ff ff fm
Malin (Bur-Mariet) Jonsdotter Bure

Barn:
Herse Andersson Bure, född 1452 -
Jacob Andersson Bure, född 1456 -
Anders Andersson Burman, född 1460 – se ovan.
Lucia ("Lilla Lussi") Andersdotter, född 1462 -
Brita Andersdotter, född 1465 -
Jon Andersson
Olof Andersson
Påwel Andersson Bure
Mariet Andersdotter

Noteringar
Hade sin gård på de marker som senare kom att bli Nr: 6 i Bureå by. Kom troligen före byggdes senare. Fick 6 barn. Han var underlagman i Västerbotten. (Troligen detsamma som landshövding.) Hade sin gård på den jord som sedan blev nr 6 i Bureå by. Troligen kom denne till Bureå före 1400 och bosatte sig helt nära där Bureågillet senare kom att byggas, säkerligen nere vid havsstranden. Man får räkna med att den import som förekom skedde sjövägen, och det behövdes förråd för de varor som
inskeppades. Underlagman Anders Olofsson Bure fick 6 barn. Svårt att fastställa vem av Bureätten som först kom till Bureå i Skellefteå, men troligt är att denna familj bosatte sig helt nära där de så kallade klosterruinerna finns. Det står skrivet att en dotterson till Härse, även han en av Bureätten, vid namn Nils Hansson bodde på underlagman Anders Olofsson Bures gård. Denna Nils Hansson var bonde på hemmanet nr 6 i Bureå åren 1583-1606 och var gift med en flicka från Falmark.

Källa: Bureätten . En utredning om Bure-Ätten. I huvudsak byggd på utdrag ur skrifter efterlämnade av Comendör - Capten Carl Ulrik af Klercker, samt andra befintliga källskrifter i ämnet, utredd och utskrivet sommaren 1982 av Elof Lindmark Skellefteå
Källa: Bönder och gårdar i skellefteå socken 1539 - 1650 skriven av Ulf Mannberg sidorna 389 - 393 Bureå 1-2 Skellefteå
Källa: Bure Åtten skriven av Marc Hernelind, sidan 3
Källa;Bure Släkten skriven av Marc Hernelind ( sidan 9 - 12 , Fjortonde och femtonde Generationen )

Enligt Släkttraditionen underlagman i Västerbotten och bosatt i Bure, Skellefteå. Torde vara den äldste historiskt säkerställde medlemmen av Bure-ätten. (Källa: Urban Sikeborg) Flyttade (?) till Bureå 6, Västerbotten, vid 1400-talets början. Bosatt i Bureå 6, Skellefteå lfs. Bosatt på den gård där Nils Hansson (Olof Olofssons sonsons dotterson) bodde 1602, norr om ån. Gift två gånger. Av allt att döma bror till Olof & Jon (men knappast till Fale) I Härnösand finns två organisationer med namn efter släkten Bure: 1) Burestiftelsen, som stöder teknisk utbildning, utveckling och företagsamhet i Härnösand med omnejd, är äldst av de båda och har sitt namn efter Anders Bure (eller Andreas Bureus, den latiniserade formen). Han brukar kallas den svenska kartografins fader. 2) Bureanska föreningen stöder humanistisk utbildning och forskning inom Mitthögskolan. Den har sitt namn av Johan Bure (latiniserat Johannes Bureus). Han ses som den svenska fornforskningens och särskilt runologins fader. De här båda herrarna från vår tidigaste stormaktstid var kusiner och tillhörde den kanske mest kända norrländska släkten av alla. Den kan anses vara väl bestyrkt bakåt till ungefär mitten av 1400-talet, då en Anders Olofsson i Bure (nuvarande Bureå ett par mil söder om Skellefteå) bör ha kommit till världen. En tidig sidolinje tog namnet Burman, en mycket stor norrländsk släkt. Dit hör bland annat en känd Härnösandslektor, Fale Burman, som var verksam vid Härnösands gymnasium ca 20 år kring sekelskiftet 1800. Han är känd bland annat för sina utförliga beskrivningar av Jämtlands vägar, broar och övriga kommunikationsleder. Namnet Fale för oss över till myten. Det fanns på 1500-talet en sägen – ja, att det är en sägen vet vi nu, men på 1500-talet sågs det som historisk sanning! – om både en Fale den äldre, som skulle ha varit med Erik den helige på korståg till Finland vid mitten av 1100-talet, och en Fale den yngre, som i början av 1200-talet stod på den Eriksska ättens sida i striderna mot den Sverkerska ätten och verksamt bidrog till Erikarnas seger vid Lena 1208. Han skulle ha varit från Norrland. Den mäkta lärde Johan Bure kände förstås till den här myten. Han var, liksom även kusinen Anders, en för sin tid lysande genealog. Han band ihop sin egen släkt, som han förtjänstfullt kartlade ner till 1400-talet, med myten om medeltidens Fale. Ja, han ansåg sig kunna visa att Bure-ätten stammade från Fale den äldre. Det skedde under en lång Norrlandsresa 1601-1602, varifrån han också samlade mängder av material angående dialekter, dagligt liv, befolkning m.m. Den viktigaste inspirationen för kopplingen bakåt till myten fick han vid ett besök i Sköns socken (nära nuvarande IKEA). Där visades han av kyrkoherden på en gravsten som påstods vara Fale den yngres. Han hade haft sin gård där och varit lagman för ungefär nuvarande Västernorrlands och Jämtlands län. Gården hette Byrestadh, varav vi i dag har namnet Birsta. Namnet Fale är avlett av ett äldre Fartheign, som inte var så ovanligt i mellersta Norrland under medeltiden. Sannolikt var gravstenen i Skön i verkligheten rest över en underlagman i Medelpad, Farthäghn den unge, som återfinns i flera dokument. Man får akta sig för att i våra dagar se Johan Bures sammankoppling av sin släkt med sägner som något medvetet falsarium. På den här tiden var man inte kritisk mot sina källor på det sätt man är i dag. Man trodde på mycket som vi nu direkt avfärdar som fria fantasier. Ett exempel: vår siste katolske ärkebiskop, Johannes Magnus, skrev som landsflyktig sitt mäktiga verk om götarnas och svearnas historia. Det kom ut ett par decennier före Johan Bures födelse, och det har han säkert läst. Där förs de svenska kungarnas härstamning tillbaka ända till Bibelns Noa! Ett par generationer efter Johan Bure försöker den mycket lärde Uppsalaprofessorn Olaus Rudbeck visa i sin Atlantica att praktiskt taget all kultur i hela världen, inklusive den grekisk-latinska, har sitt ursprung här uppe i Manheim, som han kallar Norden. Och ännu ett par generationer senare tror naturvetaren Carl von Linné att svalorna övervintrar på sjöbottnarna! Johan Bures koppling till medeltidsmyter började ifrågasättas på allvar under 1700-talets andra hälft, bl a av den lärde Härnösandsbiskopen J G Nordin.

Källor 1) Boström, Leif (http://familjenbostrom.se/genealogi/)
2) Strang, Martti (http://www.strang.ch/)
3) Hernelind, Marc

 

 

Här stannar jag i min farfars släktforskning. Jag väljer att inte ta med resterande "Bure släkt" då jag anser att den "stötts och blötts" alldeles för mycket av olika forskare genom tiderna. För den som är fortsatt intresserad av "Bure ätten" finns massor av information på internet som dock bör tas "med en nypa salt"...