Här har jag lånat information från den förnämliga hemsidan:
Källa: http://www.olofsforsbruk.nu/

 

Olofsfors Bruk grundades 1762
Här fanns allt som behövdes. Tre forsar som alla hade fallhöjd att driva maskiner. Nära till Nordmalingsfjärden där det fanns goda ankringsmöjligheter och
runt bruket fanns stora arealer av skog.

 

Varför ett järnbruk?
Den svenska järnhanteringen startade i Bergslagen. Under 1300-talet kom en mycket viktig uppfinning, masugnen, samtidigt som gruvbrytningen utvecklades.
Under 1600-talet var den svenska järnindustrin betydande. Sverige hade år 1750 ca 35% av världsproduktionen av järn. Fler och fler järnbruk byggdes i
Bergslagen och Uppland.


Energikris

Alla led i järnhanteringen krävde energi i form av ved eller träkol och efter hand blev träkol dyrare. För att råda bot på detta lockades bruksägarna att flytta
delar av järntillverkningen till skogrika trakter i norra Sverige och Finland. Under 1600-talet ser vi hur järnbruk byggs i Gästrikland och Hälsingland och under
1700-talet kommer järnbruken till Ångermanland och Västerbotten. Vid Rosfors bruk utanför Piteå går en gräns. Alla bruk söder om Rosfors var beroende av
malm från Mellansverige medan bruken i Norrbotten använde malm bruten i norr. Olofsfors Bruk tog sin malm från Utögruvan i Stockholms skärgård.

 

Olofsfors Bruk
1759 skrev John Jennings till Bergskollegium och anhöll om att få bygga en masugn och en vallonsmedja vid Leduåns utlopp i havet. Han kallade platsen Olofsfors
och det är också första gången vi ser namnet Olofsfors i en tryckt källa.

 

Ägare
John Jennings ägde Olofsfors bruk fram till sin död 1772. Under dessa år såg han inga större resultat av sin investering. J.C. Paulis tog över efter Jennings och han
ägde bruket fram till 1823. Efter Paulis död delades bruket mellan hans arvingar.

 

Företagandet
Kvaliteten var viktig, svenskt järn har alltid sålts som en kvalitetsprodukt. Därför var tack- och stångjärn, men även manufakturprodukter försedda med brukens
stämpel. Försäljningsorganisationen var viktig och man tog i regel hjälp av något handelshus i Stockholm eller Göteborg.
Bruksledningen arbetade för social trygghet, pensionskassa, sjukvård och rabatter i handelsboden. Utbildning var tidigt en viktig fråga för bruken. Den första skolan
i Olofsfors byggdes 1837, men lika viktig var den kunskapsöverföring som skedde på arbetsplatserna. Bruken var helt beroende av arbetarnas yrkesskicklighet för
att få fram en fullgod produkt. Trots dessa trygghetssystem var arbetarna hårt hållna och oliktänkande accepterades inte.

 

Olofsfors Bruk 1861
Bruket omfattade 1861 hytta, smedjor, sågverk, hamn och stora skogar.
Se skiss...


Olofsfors bruk värderades till 567 030 Riksdaler. Omräknat till dagens penningvärde skulle det bli ca 22,5 miljoner kr. I avräkningsboken för 1860 finns 232 personer
antecknade. Av dessa är 9 kvinnor. Av brukets intäkter 1860 utgjorde träproduktionen 46 % och tack- och stångjärnstillverkningen 54 %.


Konkurrens och nya ägare
Nordmalings Ångsåg AB bildades 1862. Olofsfors Bruk försökte med alla medel stoppa etableringen, men i stället för att stoppas började Nordmalings Ångsåg köpa upp
delar av Olofsfors för att på så sätt komma åt brukets stora skogstillgångar. 1886 sålde Carl von Rosen sina 3/8 av Olofsfors Bruk till Nordmalings Ångsågs AB, som då
blev ensam ägare till Olofsfors Bruk. Den dominerande roll som järnindustrin hade haft gick förlorad och i stället kom sågverksindustrin att bli den viktigaste näringsgrenen.

Lancashiresmide
För att möta omvärldens konkurrens, investerade Olofsfors 1879 i en helt ny processlinje. Ny tunnväggig masugn, rostugn av Westmans typ och ett bokverk i en
nyuppförd hytta vid nedersta dammen. Vid mellandammen byggdes en ny manufaktursmedja och sedan även en snickarverkstad. Vid översta dammen byggdes en ny
hammarsmedja och smidestekniskt övergick man från Tysksmide till Lancashiresmide. Samtidigt stängdes smedjorna i Holmfors och Klöse. De industribyggnader vi ser
idag härstammar alla från denna tid. Men i hammarsmedjan ser man att investeringen inte genomfördes fullt ut. Lancashirehärdarna försågs aldrig med hjälpbrytare och
den gamla träskaftade smälthammaren behölls. Varför byggde man inte ett valsverk? Dessutom skedde bytet av smidesteknik minst 25 år för sent!


Bruksdöden
Under slutet av 1800-talet industrialiserades Sverige. Järn och stål behövdes i stora mängder, stordrift och ny teknik svarade upp mot denna efterfrågan. De små
landbygdsbruken slogs ut och bruksdöden kom även till Olofsfors. 1894 blåstes hyttan för sista gången och strax efter sekelskiftet stängdes hammarsmedjan.

Omvandling
Manufaktursmidet och snickarverkstaden fick under övergångsperioden stor betydelse. En stor produkt blev vagnshjul. Hjulets alla trädelar tillverkades och limmades av
snickaren som sedan tog ned hjulet till smedjan där smeden satte på alla hjulets järnbeslag. När järnet svalnade och krympte fungerade detta som limknektar som drog
ihop hjulets alla delar.


Kätting
Ökad efterfrågan på kätting gjorde dock att bruket kunde leva vidare, nu som kättingsmedja. Den äldsta anteckningen om kättingsmide som vi har idag är ett föga smickrande
 
besiktningsprotokoll från 1912 där en brusten länk analyserades i Stockholm. Övrigt arkivmaterial från 1900-talet kommer inte att vara forskningsbart de närmaste fem åren.
1916 deltog bruket utom tävlan i industriutställningen i Härnösand och fick där diplom för sin smidda kätting och därefter tog kättingsmidet fart. Halva Lancashiresmedjan revs
ut för att ge plats åt kättingsmedjan.


Kättinggruppen
Tillsammans med Filipstad, Ljusne, Matfors, Orsa, Ramnäs och Smedjebacken bildade Olofsfors
Kättinggruppen. Marknaden delades och Olofsfors hade ca 12% av den svenska
tillverkningen. Kunderna var framför allt flottningsföreningarna i norra Sverige.


1937
Detta år arbetade tolv man i smedjan och tillverkningen beräknades komma upp i 400 ton (inklusive manufaktursmidet). Den 15 december gjorde Västerbottens-Kuriren ett
besök i smedjan.


Nya lokaler
Vid mitten av 1950-talet lämnade man stångjärnssmedjan och produktionen flyttade till
brukets nedlagda ladugård efter att en ny ladugård byggts i brukets utkant.


Ändrade förutsättningar

Några år efter flytten kom nästa kris. Flottningen minskade snabbt när vägstandarden förbättrades och lastbilarna tog över mer och mer av timmertransporterna. I och med
detta minskade efterfrågan på surrkätting. Samtidigt skulle skogsbruket mekaniseras och traktorer började användas i skogen. För att öka skogstraktorns bärighet försågs den
ofta med ett extra hjulpar och drivband (halvband).


Produktutveckling
Men även denna gång visade företaget lyhördhet för olika produkter som efterfrågades. Under slutet av 50-talet startade Olofsfors Bruk legotillverkning av banddelar till tillverkare
som Svedlund, Tegs mekaniska och Vilhelmina Mekaniska. 1976 köptes system Svedlund och efter detta flyttades hela bandtillverkningen till Olofsfors.


Borstål

Hösten 1977 startade utvecklingsarbetet av nästa produktgren, skopstål och hyvelstål. Borstålet var då relativt oprövat som vägstål och det tog tid att övertyga kunderna om
borstålets kvaliteter.


Markberedare
Med köpet av Svedlunds kom även
markberedare Leno. Den användes vid markberedning för att ge de nya plantorna en gynnsam miljö.


Nya lokaler
Vid slutet av 1980 talet började man gradvis flytta produktionen från ladugården till nya lokaler och denna flytt var slutförd 1991.

 

http://olofsfors.se/default.aspx?id=2707

Arbetarna sitter här samlade på den brygga som användes för att frakta in träkolet till masugnen.

http://olofsfors.se/default.aspx?id=2706

 

http://www.olofsforsbruk.nu/www.olofsforsbruk.nu/Fotoalbum/Sidor/Historiska_bilder_files/Media/sv_smed/sv_smed.jpg?disposition=download

Med på denna bild kunde säkerligen flera av mina anfäder ha varit med…

 

http://www.olofsforsbruk.nu/www.olofsforsbruk.nu/Fotoalbum/Sidor/Historiska_bilder_files/Media/sv_kv/sv_kv.jpg?disposition=download

Kvinnor och barn

http://www.olofsforsbruk.nu/www.olofsforsbruk.nu/Fotoalbum/Sidor/Historiska_bilder_files/Media/gammalbildbarnutanforskolan/gammalbildbarnutanforskolan.jpg?disposition=download

http://www.olofsforsbruk.nu/www.olofsforsbruk.nu/Fotoalbum/Sidor/Skyltar_Sevart_files/Media/Dagsverk.pdf%20%28SKYDDAD%29/Dagsverk.pdf%20%28SKYDDAD%29.jpg?disposition=download

Dagsverk

http://www.olofsforsbruk.nu/www.olofsforsbruk.nu/Fotoalbum/Sidor/Skyltar_Sevart_files/Media/Hammarsm.pdf%20%28SKYDDAD%29/Hammarsm.pdf%20%28SKYDDAD%29.jpg?disposition=download

Hammarsmedjan

 http://www.olofsforsbruk.nu/www.olofsforsbruk.nu/Fotoalbum/Sidor/Skyltar_Sevart_files/Media/Manufaktursmedjan.pdf%20%28SKYDDAD%29/Manufaktursmedjan.pdf%20%28SKYDDAD%29.jpg?disposition=download

Manufaktursmedjan